OM PASSAGEAFGIFTEN PÅ ÅNGFARTYGEN
TILL WESTERÅS.
Redaktionen har blifvit anmodad meddela
följande:
Westmanlands läns tidning för den 46 Moj detta
år innehåller en sedermera i Aftonbladet eftertryckt
uppsats, deruti bolaget för ångbåtsfarten emellan
Stockholm och Westerås på ett oförsynt sätt anfal-
les för en förhöjning i passagerareafgiften, hyilken
från början af detta årets fart egt rum på bolagets
fartyg. Det mindre sansade framställningssätt som
utmärker berörde uppsatts och som icke kunnat
undgå att ingifva den tänkande läsaren misstroende
till de deri vidrörda sakförhållanden, gör det visser-
ligen motbjudande att ingå i något svar derå; men
som anfallet blifvit riktadt mot bolaget kollektift, då
det likväl är dess direktion, som epligt bolagsreg-
lorna, äger bestämma afgifterna för rättigheten att
begagna bolagets fartyg och således äfven förordnat
om den s. k. förhöjningen i passagerareafgiften, för-
anlåtes direktioben, för att från Bolaget afleda avo-
fallets obehag, att dervid icke tiga alldeles stilla.
Direktionen får då först erinra derom, att, genom
den omordade förböjningen, passagerareafgiften i sjelfva
verket endast blifvit återförd till hvad den var å
alla på Westerås gående ångfartyg, innan ångfarty-
get Yngve Frey för några år tillbaka råkade för ett
ringa pris falia i bänderna på personer, som, då de
derjemte illa underhöllo detsamma, kunde och måste
åtnöjas med så orimligt låga både passagerare- och
fraktafgifter, att en ordentlig ångbåtsrörelse, med
goda och väl hållna fartyg, omöjligen dermed i läng-
den kan bestå i en tid, då prisen å ved och andra
för ångfart erforderliga förnödenheter år efter år på
ett oerhördt sätt stiga. Bolaget för ångbåtsfarten
emellan Stockholm och Westerås, å hvars fartyg den
omförmälda, för Yngve Frey antagna afgiftsnedsätt-
ningen äfven blifvit tillämpad, har cckså fått vid-
kännas den oundvikliga följden deraf; i det bolagets
intressenter, såsom af dem sjelfve bäst kan vitsordas,
under de sednare åren å aktiekapitalet åtnjuut föga
mer än laglig ränta och sista året icke ens den, samt
alltså ej kunnat å intägten samla fond för anskaf-
fande af nya fartyg, hvarpå likväl fortvaron af hvarje
ångbåtsrörelse måste bero, emedan väl ingen klok
man äflas att fortsätta en industri, der ingen utsigt
finnes för reproducerande af förlagskapitalet. Det är
således icke oförståndigt vinstbegär, utan skyldig om-
tanka för bolagets sjelfbestånd, som föranledt direk-
tionen att i tid vara betänkt på en nödvändig åter-
gång till de förra afgifterna, hvartill dessutom till-