Article Image
ver Platen, af rapporterna, att Puke icke är nöjd, och af enskilta underrättelser vet jag, att Wacbtmeister icke till fyllest följt de ordres han fått; en följd deraf att Wreden och Wachtmeister fått särskilta instruktioner, hvarigenom de icke helt och hållet stå under Pukes befäl — hvilket Adlercreutz måste bekänna för mig ett par dagar innan rapporterna kommov. Hvem som åter varit framme och vridit majestätet på sned. är lätt att inse. Nu var Adlersparre borta, och Adlercreu!:z i sättmätig besittning af nåden och förtroendet. På hvilket sätt da af Adlersparre så godt som tillsatta befälhafvarne motsvarade förtroendet, roåste vi söka i våra fienders utsago, eftersom den svenska vä!kända afunden och förtö!jelsen båda hafva svårt au hålla sig vid sanningen. Om Wachtmeister yttrar Suchtelen: dsn mellan svenska befälba:varne öfverenrskomna planen ba3 oå uti, att genom en oförmodad landstigaing falla rTyssarne i ryggen, och osktadt dei stora antal segel. bvaraf hans eskeder var sammansatt, hoppades Puke ändå att kuara öfverrumpla sin fiende. Han saite vu sin kurs genom östra Qvarken och föll ej ar åt venster förrän vid höjden af Ratan, der landstignin gen skulle verkställas. Men en stark dimma, som i så måtto gynnat hans företag, att den dolde hans segling, hindr. de vid flottans framkomst truppernas utskeppning. Den 47 Augusti, då den kunde företagas, var afsigten redan upptäckt. Da första sluparne landade under elden af några ryska jigarekompaguier, under öfverste Froloff). Det lyckades likväl Wechtmeister att landsätta största delen af sioa trupper. Han (märk läsare! tillbakaträngde ryska jägarne steg för steg ända till Djekneboda, som ligger vid stora strandvägen, något öfver 4 mil norr om Umeå, och hvarest han hoppsdes kunna afskära ryska korpsernas gemenskap sins emellan. Kamenski befann sig då änvu i Umei. Uaderrättad om svenskarnes för honom så högst farliga företag, lät han, ehuru Wrede, hvilken vid Höksö stormade öfver Umeå elf, på samma gång anföll honom i fronten, dock icke missleda sig. Han lemnade mot denne några bata!ioxer under general Alexejeff, som anbefalldes att så iårgsamt som Injligt draga sig tillbaka, och med resten af sia hopsamlade styrka ilade ham sjelf till den hoted: puok ten vid Djekneboda. Den tidsutdrägt, som vid hvarja landstigning är oundviklig, och ett alltför systervaliskt för:arand: beröfvade grefve Wa:btmeister dyrbara ögooblick; den 48 upptogs nästan helt och hället med förberedande anstelier ).. K2menski antoll honom tedan (öjande dagen. Det var en het drabbning. Woecht meisters venstra flygel var illa försvarad och togs i flanken ef ett detaschement under öfverste Anselro: de Gibory. Efter en flere ticmars triffaing Ver slutligen bela svenska kåren tillbaksstad ) på dena lilla halön, der den stigit i land. — Kamerskis flera gånger förnyade anfall strandrde mot denna position. Han kunde ej hindra amiral Puke att åter Inskeppa sina landttrupper, jemte all den tross de medfort. Kamenski hade nu vunnit en negativ seger. Efter det lika blodiga som olyckliga försöke: afstod amiral Puke från partiela företeg och utskeppade sina bataljoner i U:neå, hvilket Wrede pu slu: ligea intagit. Wride vann gerom denna förening en afgjord öfverlågserhet och blef nu i tillfäle et. og8ktadt de lokala hinder landet framtedde, tillbaketränga grefve Kamerski åt norr. Förlusten af 2:ne proviant-transporter, som sverska kryssarne uppbragte, gjorde ryska häreris afskilda ställning ännu äfventyrligare. Kamenski, vikande för omständighe terna, beslöt således att afkoria sin för långa och för mycket blottställda operationslinea och draga sig närmare sina magasiner. Den 29 Augusti fattade han åter stånd i Piteå. Sålunda såge svenskarne, oaktadt den olyckliga utgången af landstigningen vid Ratan, största delen af Westerbotsen återfalla i sins händer. Så längt den ryske författaren. Med hvad aktning för billighet och rätt har siledes domen öfver Wachtmeister blifvit uttalad? Jo, den har utgått från partihatets mun, som icke gerna kan öppras, utas alt föda lögn och förtal. Puke skrifver sjelf till Adlersparre i ett bref, dateradt chefsskeppet Konung Adolf Fredrik, den 47 Aug. till ankars vid Ratan: bVid afseglingen hadsa jag ämnat, enligt fleres tillstyrkan, gå vester om Qvarken, för att lt maa några transportfartyg vid Umeå elf, i afsigt att paredera och skrämma ryssarne; men moetaftonen samma dag. sedan jag vändt dessa angelägna saker tusende gån ger i mitt huf ud, fettade jag det beslut, att så långt möjligt var, komma osedd till debarkerings stället, och detta skulle bli Ratanv. Jag träffade fregatterre Euridice och Chapman sydvest om Norrskären, hade en ganska vacker natt samt styrde på östra Qvarken försig:igt med lodet i handen. Om morgonen den 46 uppkom en gemen tjucka; jsg fick kväl då och då en glåvt af Qvarken och Fjedernp, hvarpå sattes cours på Ratan, cch i en gemen tjocka, som ännu här fortfar, ankrade jog i går afton kl. 5 utanföre med hela smältan, u:an avt hafva mistat en åra. Mingen(!!) skall säga, att min manöver ej varit ezlig med förnuftigt sjömarsbruk; detta får jog tåla, och jag är ändå bär pu kl. 9.n En skrifvelse till Adlersparre från baron Lars v. Engeström kastar äfven ett ljus öfver den så myc ket klandrade expeditionen: Hosfogade bibang till Postiidningen utvisar i all mänhet hvad sig tilldregit ui Westerbotten. Kanska hade mera kunnat ska, om mera drift och till wgsenhet ridt vid befslet af landtarmeen. Till ex empel hade grefve Wachtmeister kommit till Umeå innan Kemenski; men derom dömer jag icke, för att löpa fara att vara orättvis. Emedlertid är, då fien) De signalskott, som måste lossas, för att farty gen ej skulle lägga ombord på hvarandra, gjorde, att flostans annalkande för ingen dei blef doldt. Grefve Kamenski måste i god tid blifvit underrättad om svenskarnes företag; ty i ett egenhändigt bref, hvilket finnes i äfversätterens händer, siger han, att han redan den 47, med största delen af sina trupper, satte sig i antig mo Wechtmeister.n Wrede. !) Detta rättas sålunda af Wrede: Wechmeister kom redin den 48. widigt på morgonen, till Säfvar. Han hade på ett dygn verkställt landstigviogen, slogit ryssarne vid Djekneboda och framryckt ö:ver tre mil. ) På intet sätt kastad, yttrar Wrede, tilläzgande: Striden hade varit från kl. 7 f. m. till 3 e. m,, då W. af farhåga att blifva kringränd på sin venstra flygel, drog sig tillbaka. Återtåget verkställdes med all möjlig ordning. NERE EAT SEND NCR OAS IA EE NIT ATENARS NERETNKITS

27 maj 1850, sida 5

Thumbnail