om de bataljer han bivistade och ställde så till, at hvarje sådan rapport ingick till H. M. Konungen åtminstons såsom bilaga till general en chefs rap port. Gripenberg, hvars brigad hade uthärdat nog länge såsom arricregarde, beordrades att såsom avantgarde marschera till Sikajocki, der södra armiöens både tross 0 tilleri samlades. Det dröjde dock ej länge, fö ia han fick ordres att fortsätta reträtten norrut s.ort att medtaga såväl tross som allt artilleri. Försafves bemödade sig dock befålhafvaren öfver trossen, Ugg!s, att verkställa orderna, ty icke allenast voro trosshästarna utmattade, utan trossen hade råkat u!i sor oordning, förnämligast till följd af den eerhörd: mängd snö, som då betäckte marken. Vid erhållen rapport härom och i betraktande deraf, att artilleric:s fortsatta marsch var hindrad genom trossen, beslöt (:ripenberg, — åter en gång emot ordres — att lings norra sidan af Sikajockis elf i en linie uppställa heels artilleriet äfvensom sin brigad. Sjal tog han :i!! häst plats midt emellan kanonerna ), och i d nan ställning befanns han, då generalsdjutant Ad orercutz, under full batalj med den förföljande fiv.den, inträffade i Sikajocki. Det var icke svårt för Gripenberg, som var i fullt åtnjutande af ett stor: :nilitäriskt anseende, att öfvertyga Adlerereutz o:: nödvändigheten att vid Sikajocki leverera ryssarpe bufvudbatalj. Den första, eller åtminstone er je första bataljoner, som beordrades att under bataljen göra ett anfall på fienden med fälld bajonett, sar Tavastehus jägarebataljon som hörde till Gripenberg: brigad. Att fieeden icke allenast blef tvuncea stt retirera, utan ock förlorade flera hundrad ::2s, som voro sända att kringränna finska arn . ir en känd ssk, äfvensom att denna bataj sv: örnämligast var anordnad och hufvudsakligast örd af Gripenberg, lade grunden till Adlerereuiz a krigsära. Adlercreutz rapport inneen de största loford öfver Gripenberg; icre:eutz sjelf, oaktadt yngre än G., blef generalmajor jemte det de begge utriddare af Svärdsordens stora kors. jen vid Revolax, till hvilken Adler itet för tidigt, men som dock slöts med stindiga seger, genom Cronstedtska brisxarnes) utmärkta tapperhet, begynte Södra armecn att återtåga och långsamt förfölja ryssarne. Gripenberg yrkade ständigt på ett hastigare förföljande, men fick alltjemt till svar, att detta icke var möjligt, i anseende till brist på lifsförnödenheter m. m.. Ryssarne vunno emedlertid häraf den fördelen, ati de hurno samla nya krafter. Såsom bekant är var följden häraf den, att finska armween var tvungen att leverera flera bataljer (vid Ny-CarAlavo, Etreri), som kostade mången lif, utan att armeen dock i rättan tid som fordrades för att rädda Sveaborg svenska trupper, som landstego i skärlän, ommar-kampanjen 4808, anföra vi endast, atv Gripenberg öfverallt utmärkte sig genom rådighet -och mod, och att det var han, som hade anordnat betaljen vid Rona Bro, och som såväl der som vid Salmis förde befälet öfver bufvudstyrkan. — Man vet, att ryssarne i begge dessa bataljer icke lyckades att slå finska armeen, ehuru denna af andra orsaker var tvungen att retirera. Gripe: berg var det ock, som förde befälet vid Kronoby, der ö:dje brigaden, i förening med 4:a bataljonen af den första, slog sig igenom fienden, som hade kringgått finska armeen. Gripe berg var svårt sjuk, när armiöen retirerade till Torneå. Sedan han här tillfrisknat, öfverlats åt honom befä!et öfver qvarlefvorna af armeen. Klingspor och ÅA ilercreutz, öfvertygade, att ingen ära mer var att s öria i detta krig, afreste till Stockholm. Kö Ett stillestind slöts med fienden, och, när detta upp sades, re: 2 Gripenberg till Kalix, dit han var tvungen a landvägen af brist på kavalleri. Här upphannp: af de häftigt påträngande ryssarne. — Huru vist Gripenberg blef bedömd för sin konvent:on vid Kaliz, kan fullständigt inhemtas af de hand som fionas förvarade i krigsarchivet, och af c ;koller, som fördes uti krigshofrätten angående nimada konvention ). om Gripenberg. Ett försvar för konvenex numer afiiden militär, som deltog i finska krizot, sålunda affattat: Fördraget i Seivis innehåller icke det ringaste, hvaröfver svenska tapperheten behöfver blekna eller rodna. At bli slagen af en öfverlägsen styrka, kan aldrig rik Ul skam. Sker motsatsen, kan visserligen s en gloridera sig, men aldrig drifva den satsen . hans lycka eller medgång varit följden af patursns visa ordning. Generawsajor Grijenberg har lidit kränkande orättvisa i oc r det ryssnämnda fördraget, som dock alldeles icke bör tillraknas honom mera än öfversten m. m. Palmfet och allmänna opinionen inom den af Gripenb kommenderade armåefördelningen. General Gripe: : gjorde allenast hvad som återstod honom at -göra. Hans mod var pröfvadt, liksom hans fältherresnille; båda förbjödo honom att vidare äfventyra , i den så olika striden. Att gifva sig vilko: som han gjorde, var alltid i hans belägenhet! förnuftigare än att af det omöjliga begära ett underverk för sin räkning eller bygga derpä. Den trupp den kommenderade var af politiken i Stockhoim gjord mer försvarslös än af fienden, mot hvilken den stridde. I brist af kläder, föda och vapen, blef den ofta utsatt för pröfningar, som voro oöfvervinnerliga, till följe blott af denna saknad uta! det nödv sten Den ger najoren m. m. Gripenberg sedermera delgifoa kallelsen att inför kongl. krigshofrätten i Stockholm lemna nöjaktigt besked om sin under benämninsv Brott; (se krigshofrättens protokoller) afslutna konrenition i Seivis, utgör blott ett af de många uppslag a! visstanka och förföljelsebegär, hvilka brännmärka denoa tids sängkammarpolitik. Hvad som al allt gaf Gripinbergs fiender ett vapen ;ch så till sägande hjelpte dem att ställa den försvata brottslingen i en mindre fördelaktig ) Hans ridusst blef blesserad under bataljen. ) Efter det i vår hand befintliga originaldokumentet. — rripenbergs yngre son tjentgjorde under t som adjutant hos general v. Döbeln. 0 trik vid en fältvakt af 40 man hade han i amträngande han hindrade medelst en -: För sitt heteende utnämnd till ridsardsorden. Under affären vid Lappo Efter krigets slut begaf han sig till :n, och stupade i bataljen vid Borodins, fihafvare Öfver ett kompani Westphaliskt