om de bataljer han bivistade och ställde så till, at
hvarje sådan rapport ingick till H. M. Konungen
åtminstons såsom bilaga till general en chefs rap
port.
Gripenberg, hvars brigad hade uthärdat nog länge
såsom arricregarde, beordrades att såsom avantgarde
marschera till Sikajocki, der södra armiöens både
tross 0 tilleri samlades. Det dröjde dock ej
länge, fö ia han fick ordres att fortsätta reträtten
norrut s.ort att medtaga såväl tross som allt artil-
leri. Försafves bemödade sig dock befålhafvaren öfver
trossen, Ugg!s, att verkställa orderna, ty icke alle-
nast voro trosshästarna utmattade, utan trossen hade
råkat u!i sor oordning, förnämligast till följd af den
eerhörd: mängd snö, som då betäckte marken. Vid
erhållen rapport härom och i betraktande deraf, att
artilleric:s fortsatta marsch var hindrad genom tros-
sen, beslöt (:ripenberg, — åter en gång emot ordres
— att lings norra sidan af Sikajockis elf i en linie
uppställa heels artilleriet äfvensom sin brigad. Sjal
tog han :i!! häst plats midt emellan kanonerna ),
och i d nan ställning befanns han, då generalsdju-
tant Ad orercutz, under full batalj med den förföl-
jande fiv.den, inträffade i Sikajocki. Det var icke
svårt för Gripenberg, som var i fullt åtnjutande af
ett stor: :nilitäriskt anseende, att öfvertyga Adler-
ereutz o:: nödvändigheten att vid Sikajocki leverera
ryssarpe bufvudbatalj. Den första, eller åtmin-
stone er je första bataljoner, som beordrades att
under bataljen göra ett anfall på fienden med fälld
bajonett, sar Tavastehus jägarebataljon som hörde
till Gripenberg: brigad. Att fieeden icke allenast
blef tvuncea stt retirera, utan ock förlorade flera
hundrad ::2s, som voro sända att kringränna fin-
ska arn . ir en känd ssk, äfvensom att denna
bataj sv: örnämligast var anordnad och hufvud-
sakligast örd af Gripenberg, lade grunden till Ad-
lerereuiz a krigsära. Adlercreutz rapport inne-
en de största loford öfver Gripenberg;
icre:eutz sjelf, oaktadt yngre än G., blef
generalmajor jemte det de begge ut-
riddare af Svärdsordens stora kors.
jen vid Revolax, till hvilken Adler
itet för tidigt, men som dock slöts med
stindiga seger, genom Cronstedtska bri-
sxarnes) utmärkta tapperhet, begynte
Södra armecn att återtåga och långsamt förfölja rys-
sarne. Gripenberg yrkade ständigt på ett hastigare
förföljande, men fick alltjemt till svar, att detta icke
var möjligt, i anseende till brist på lifsförnödenhe-
ter m. m.. Ryssarne vunno emedlertid häraf den
fördelen, ati de hurno samla nya krafter. Såsom
bekant är var följden häraf den, att finska armween
var tvungen att leverera flera bataljer (vid Ny-Car-
Alavo, Etreri), som kostade mången
lif, utan att armeen dock i rättan tid
som fordrades för att rädda Sveaborg
svenska trupper, som landstego i skär-
län,
ommar-kampanjen 4808, anföra vi en-
dast, atv Gripenberg öfverallt utmärkte sig genom
rådighet -och mod, och att det var han, som hade
anordnat betaljen vid Rona Bro, och som såväl der
som vid Salmis förde befälet öfver bufvudstyrkan.
— Man vet, att ryssarne i begge dessa bataljer icke
lyckades att slå finska armeen, ehuru denna af an-
dra orsaker var tvungen att retirera. Gripe: berg
var det ock, som förde befälet vid Kronoby, der
ö:dje brigaden, i förening med 4:a bataljonen af den
första, slog sig igenom fienden, som hade kringgått
finska armeen.
Gripe berg var svårt sjuk, när armiöen retirerade
till Torneå. Sedan han här tillfrisknat, öfverlats åt
honom befä!et öfver qvarlefvorna af armeen. Kling-
spor och ÅA ilercreutz, öfvertygade, att ingen ära mer
var att s öria i detta krig, afreste till Stockholm.
Kö
Ett stillestind slöts med fienden, och, när detta upp
sades, re: 2 Gripenberg till Kalix, dit han var
tvungen a landvägen af brist på kavalleri. Här
upphannp: af de häftigt påträngande ryssarne. —
Huru vist Gripenberg blef bedömd för sin
konvent:on vid Kaliz, kan fullständigt inhemtas af
de hand som fionas förvarade i krigsarchivet,
och af c ;koller, som fördes uti krigshofrätten
angående nimada konvention ).
om Gripenberg. Ett försvar för konven-
ex numer afiiden militär, som deltog i
finska krizot, sålunda affattat:
Fördraget i Seivis innehåller icke det ringaste,
hvaröfver svenska tapperheten behöfver blekna eller
rodna. At bli slagen af en öfverlägsen styrka, kan
aldrig rik Ul skam. Sker motsatsen, kan vis-
serligen s en gloridera sig, men aldrig drifva
den satsen . hans lycka eller medgång varit följ-
den af patursns visa ordning.
Generawsajor Grijenberg har lidit kränkande orätt-
visa i oc r det ryssnämnda fördraget, som dock
alldeles icke bör tillraknas honom mera än öfversten
m. m. Palmfet och allmänna opinionen inom den af
Gripenb kommenderade armåefördelningen. Gene-
ral Gripe: : gjorde allenast hvad som återstod
honom at -göra. Hans mod var pröfvadt, liksom
hans fältherresnille; båda förbjödo honom att vidare
äfventyra , i den så olika striden. Att gifva
sig vilko: som han gjorde, var alltid i hans be-
lägenhet! förnuftigare än att af det omöjliga begära
ett underverk för sin räkning eller bygga derpä.
Den trupp den kommenderade var af politiken i
Stockhoim gjord mer försvarslös än af fienden, mot
hvilken den stridde. I brist af kläder, föda och va-
pen, blef den ofta utsatt för pröfningar, som voro
oöfvervinnerliga, till följe blott af denna saknad uta!
det nödv sten
Den ger najoren m. m. Gripenberg sedermera
delgifoa kallelsen att inför kongl. krigshofrätten i
Stockholm lemna nöjaktigt besked om sin under be-
nämninsv Brott; (se krigshofrättens protokoller) af-
slutna konrenition i Seivis, utgör blott ett af de många
uppslag a! visstanka och förföljelsebegär, hvilka bränn-
märka denoa tids sängkammarpolitik. Hvad som
al allt gaf Gripinbergs fiender ett vapen
;ch så till sägande hjelpte dem att ställa
den försvata brottslingen i en mindre fördelaktig
) Hans ridusst blef blesserad under bataljen.
) Efter det i vår hand befintliga originaldokumen-
tet. — rripenbergs yngre son tjentgjorde under
t som adjutant hos general v. Döbeln.
0 trik vid en fältvakt af 40 man hade
han i
amträngande han hindrade medelst en
-: För sitt heteende utnämnd till rid-
sardsorden. Under affären vid Lappo
Efter krigets slut begaf han sig till
:n, och stupade i bataljen vid Borodins,
fihafvare Öfver ett kompani Westphaliskt