fängslas, förföljas för att hafva vågat uttrycka
en ömhetskänsla för sina närmaste, en känsla
af minne och tillgifvenhet för bröder som fal-
lit under fädernestandets försvar. I Rom äro
nu för tiden tårar bevis på brottslighet. Om
Tacitus nu lefde, så kunde han skrifva: prop-
ter lacrymas incriminabuniur (De anklagas
för sina tårar. — Sorl på högra, bifall på ven-
stra sidan.)
Nu tillhör det regeringen att yttra, hvarpå
den grundar sitt hopp om de liberala åsigter,
hvilka man alltid tillskrifvit den helige fa
dren.
1 utskottsbetänkandet heter det ytterligare:
Vare den tankan långt från oss att vilja upp
kasta frågor om främmande inflytante i Italien, frå-
gor som skulls vara små och obetydliga i jemförelse
med det stora intresset att återställa freden öfver
hela italienska halön.
I början af expeditionen, hvilket syftemål
ville man då tillägga regeringen? Att rädda
Frankrikes inflytande i Italien och med fördel
sätta sig emot Österrikes iuflytande.
Den romerska expeditionens motståndare sade
till regeringen:
J gån ti!l Ivalien endast för att qväfva den ro-
merska republiken.
Och hr Odilon Barrot utropade med harm:
J tron det ickeln
Men nu följer utskottet händelsernas logiska
ordning och förklarar att vi icke ha att sys-
selsätta oss med frågor om inflytande, att den
verkliga frågan är att återställa freden på den
italienska halfön
Ja, se der kom sanningen fram! Likväl dolde
man den förut, man missbrukade nationalför-
samlingen, ja, hela Frankrike: men nu, nu vi-
gar man högt och öppet bekänna hvad man då
blott tänkte 1 smyg.
Hvad menar man med att återställa freden
på italienska halfin?
Hvad man vill, är, att helt och hållet qväfva
alla tecken till oberoende och frihet i Italien.
Röster på venstra sidan: Det är sannt, det
är sannt!
Emm, Arago. Nåväl, om franska armåeen
icke får återkomma hem förr än den verkställt
detta uppdrag, så kan den få qvarstanna äovnu
i många år på halfön.
Hvilka frukter, sade talaren slutligen, kun-
nen j skörda af ett sådant uppförande? Den
dag då folkens stora strid upplågar mot hvad
som återstår af zbsoluta regeringar...
En röst på högre sidan: Det fins inga me:!
(Ironiskt skratt på venstra sidan.)
Emm, Arugo. Den dagen skolen j utan tvif-
vel ångra den tjeust som j tron eder hafva gjort
den helige fadren genom att återuppsätta ho-
nom på hans verldsliga thron. Såsom andlig
chef skulle han hafva blifvit respekterad af alla;
j hafven velat göra honom till en furste, en
liten jordisk furste; han får nog kännas vid det.
Röster från venstra sidan: Bravo, bravo!
G. de Baumont, utskottets referent: Jag an-
ser frågan vara uttömd.
Oaktadt den hedervärde preopinantens talang
och häftighet, har han likväl icke kunnat åter-
upplifva denna utslocknade fråga. (Afbrott)
En röst på venstra sidan: Det är en fråga
som alltid skall lefva.
G. de Beaumont. Hvad bevisar det tal som
j nyligen hört? Att talaren alltid hyst samma
åsigter om den romerska expeditionen; men om
det är honom tillåtet att icke förändra åsigt,
så må det väl ock vara majoriteten tillåtet att
stå fast vid sin åsigt.
Vi hafva sagt och vi upprepa det åter, alt
det vertliga föremålet för expeditionen var
upprätthållande af vårt inflytande i Italien och
den heliga fadrens restauration. (Sorl på ven-
stra sidan)
En ledamot af venstern. Det skulle man
hafva sagt genast i början.
En annan l:damot al venstern. Tyst, albryt
icke!
G. de. Beaumont. Om vi icke hade gått till
Italien, så skulle den romerska frågan icke hafva
erhållit den lösning som den fått... (Ironiskt:
skratt på venstra sidan.)
Om de hedervärda medlemmar, som afbryta
mig, icke vilja tillåta referenten att...
På venstra sidan: Tst, tst!- Tala, tala!
Röst f ån högern: Låt då bliatt afbryta!
G. de Beaumont. Frankrikes handlingssätt
har varit välgörande för Italien. (Reklamatio-
ner på venstra sidan.)
En fråga som rör 200 millioner katholikers,
intressen är verkligen ingen likgiltig fråga för
folken.
Röster på högra sidan: Bravo, bravo! — Ut-
rop på venstra sidan.
G. de Beaumon, vändande sig till venstra
sidan: Må de som icke tycka om republiken,
må de som icke tro på dess varaktighet, må
de, som vilja stirta den, med någon harm se
framgången af ett utrikes företag som denna
republik utfört; det kan jag fatta...
Röster från venstern: Republiken önskar en-l
last rättvisa företag.
G. de Beaumont till venstra sidan: Veten j
hvarföre republikens regering i hela Europa ,
bemötes med välvilja och aktning? Jo, det är.
derföre att republiken inrikes har vunnit den
stora Junisegren och utrikes gjort expeditionen
till Rom; det är derföre att den ut- och in-
rikes störtat anarki-n...
Röster på högra sidan: Bravo! i
G. de Beaumsnt. Se der, hvad republikens
kraft uträttat i Europas ögon; och j, republi-l,
kaner, j förkasten och klandren denna kraft.
Tron j att Europa har aktning för den våld-h
rt RETIRERA
I TI ft ff khaan Alt Ria hat vå