fängslas, förföljas för att hafva vågat uttrycka en ömhetskänsla för sina närmaste, en känsla af minne och tillgifvenhet för bröder som fallit under fädernestandets försvar. I Rom äro nu för tiden tårar bevis på brottslighet. Om Tacitus nu lefde, så kunde han skrifva: propter lacrymas incriminabuniur (De anklagas för sina tårar. — Sorl på högra, bifall på venstra sidan.) Nu tillhör det regeringen att yttra, hvarpå den grundar sitt hopp om de liberala åsigter, hvilka man alltid tillskrifvit den helige fa dren. 1 utskottsbetänkandet heter det ytterligare: Vare den tankan långt från oss att vilja upp kasta frågor om främmande inflytante i Italien, frågor som skulls vara små och obetydliga i jemförelse med det stora intresset att återställa freden öfver hela italienska halön. I början af expeditionen, hvilket syftemål ville man då tillägga regeringen? Att rädda Frankrikes inflytande i Italien och med fördel sätta sig emot Österrikes iuflytande. Den romerska expeditionens motståndare sade till regeringen: J gån ti!l Ivalien endast för att qväfva den romerska republiken. Och hr Odilon Barrot utropade med harm: J tron det ickeln Men nu följer utskottet händelsernas logiska ordning och förklarar att vi icke ha att sysselsätta oss med frågor om inflytande, att den verkliga frågan är att återställa freden på den italienska halfön Ja, se der kom sanningen fram! Likväl dolde man den förut, man missbrukade nationalförsamlingen, ja, hela Frankrike: men nu, nu vigar man högt och öppet bekänna hvad man då blott tänkte 1 smyg. Hvad menar man med att återställa freden på italienska halfin? Hvad man vill, är, att helt och hållet qväfva alla tecken till oberoende och frihet i Italien. Röster på venstra sidan: Det är sannt, det är sannt! Emm, Arago. Nåväl, om franska armåeen icke får återkomma hem förr än den verkställt detta uppdrag, så kan den få qvarstanna äovnu i många år på halfön. Hvilka frukter, sade talaren slutligen, kunnen j skörda af ett sådant uppförande? Den dag då folkens stora strid upplågar mot hvad som återstår af zbsoluta regeringar... En röst på högre sidan: Det fins inga me:! (Ironiskt skratt på venstra sidan.) Emm, Arugo. Den dagen skolen j utan tvifvel ångra den tjeust som j tron eder hafva gjort den helige fadren genom att återuppsätta honom på hans verldsliga thron. Såsom andlig chef skulle han hafva blifvit respekterad af alla; j hafven velat göra honom till en furste, en liten jordisk furste; han får nog kännas vid det. Röster från venstra sidan: Bravo, bravo! G. de Baumont, utskottets referent: Jag anser frågan vara uttömd. Oaktadt den hedervärde preopinantens talang och häftighet, har han likväl icke kunnat återupplifva denna utslocknade fråga. (Afbrott) En röst på venstra sidan: Det är en fråga som alltid skall lefva. G. de Beaumont. Hvad bevisar det tal som j nyligen hört? Att talaren alltid hyst samma åsigter om den romerska expeditionen; men om det är honom tillåtet att icke förändra åsigt, så må det väl ock vara majoriteten tillåtet att stå fast vid sin åsigt. Vi hafva sagt och vi upprepa det åter, alt det vertliga föremålet för expeditionen var upprätthållande af vårt inflytande i Italien och den heliga fadrens restauration. (Sorl på venstra sidan) En ledamot af venstern. Det skulle man hafva sagt genast i början. En annan l:damot al venstern. Tyst, albryt icke! G. de. Beaumont. Om vi icke hade gått till Italien, så skulle den romerska frågan icke hafva erhållit den lösning som den fått... (Ironiskt: skratt på venstra sidan.) Om de hedervärda medlemmar, som afbryta mig, icke vilja tillåta referenten att... På venstra sidan: Tst, tst!Tala, tala! Röst f ån högern: Låt då bliatt afbryta! G. de Beaumont. Frankrikes handlingssätt har varit välgörande för Italien. (Reklamationer på venstra sidan.) En fråga som rör 200 millioner katholikers, intressen är verkligen ingen likgiltig fråga för folken. Röster på högra sidan: Bravo, bravo! — Utrop på venstra sidan. G. de Beaumon, vändande sig till venstra sidan: Må de som icke tycka om republiken, må de som icke tro på dess varaktighet, må de, som vilja stirta den, med någon harm se framgången af ett utrikes företag som denna republik utfört; det kan jag fatta... Röster från venstern: Republiken önskar en-l last rättvisa företag. G. de Beaumont till venstra sidan: Veten j hvarföre republikens regering i hela Europa , bemötes med välvilja och aktning? Jo, det är. derföre att republiken inrikes har vunnit den stora Junisegren och utrikes gjort expeditionen till Rom; det är derföre att den utoch inrikes störtat anarki-n... Röster på högra sidan: Bravo! i G. de Beaumsnt. Se der, hvad republikens kraft uträttat i Europas ögon; och j, republi-l, kaner, j förkasten och klandren denna kraft. Tron j att Europa har aktning för den våld-h rt RETIRERA I TI ft ff khaan Alt Ria hat vå