sa—— 2 a mm — UTRIKES. . Den på förmiddagen ankomna utländska posten 1sedförde tidningar från London till den 14, Paris den 13, Köln och Hamburg den 17, samt Berlin och Stettin den 18 dennes. DANMARK. Ifrån åersigdömena berättas, att några oraförläggningar f svenska och norska trupperna i norra Slesvig :ynas antyda ott längre qvarblifvande derif städes r u r —m—Syadikus Prehn hade återkommit till Altona från ö sma, på resa till Kiel i von Below hade den 45 dennes kommit till Läbock på återresan från Köpenhamn till Berlia, och i anledniog deraf wspriddes i Lub.-Zeit,!t alt dar sa regeringen afslagit alla Preussens propo-d sitioner. st. preussiska trupperna skola draga sig urif södra S:esvig. bakom Elben(?); och säges, att omill Danmark tänker blifva färdigt med Slesvig-Holstein, l så kommer deremot S!esvig-Holstein att blifva färdigt med Dasmark !). Äfven berättas, att England, ic Frankrike och Ryssland skola hafva uttalat sig för, att låta hertigdömena återgå till alideles samma förir hållanden som före revolutionen, men det anmärkes dervid: att detta skulle vara att i det oändliga förlänga krigetn, riviska sändebudet vid danska hofvet sir H. W. Wyuan, som för en kort tid varit hemma på permission, hade den 14 Maj passerat Harcburg på resan till Köpsahacn. FRANGBIKE. Ett rykte om Lulvig Filips död har icke bekräftat sig. Såval republikens som nationalförsamlingens båda presidenter äro för närvararde icke i Paris. Emedlertid fortforo polismaktens utmaningar; folket förhöll sig likväl lugnt, ehuru en viss jäsningl var synlig. Man vill nu veta, att regeringen ämpar försätta Paris i belägringstillstånd. Hos general Cavaignac berättas fera andra generaler hafva varit församlade den 44:de för att öfverlägga om det närvarande tillståndet; men man uppsköt något be-t stämdt besluts fattande i följd af folkets värdiga hållning. Regeringen, säger en tidning, synes hafva gjort sig beredd på en gatustrid. Alla poster äro starkt besatta och hvarie kommendant har fått rättighet att förfara med den mest godtyckliga stränghet, ifall oroligheter skulle utbryta. Thiers och Montalemberts hus bevaaas af so La Presse seqve ——— rades den 15:de för offentliggörandet af en oa mot valreformen. Hos fru Herwega bar husvisitation ägt rum, hv2refter hon blifvit fervisad. Lord Palmerston skal på franska kabinetiets frågor hafva svarat med en temligen insolent not. Arbetareoroligheterna i Creuzot äro stillade genom krigsmakt. De orolige, grufarbetare, hafva till största delen ätervändt till sina arbeten. I Sedan bar det nsa vallagsförslaget framkallat oroligheter, som dock blifvit stillade utan blodsutgjutelse. Inrikesmirnistern Baroche har den 44 dennes tagit boktryckarepatentet från en af de mest betydande: boktryckare i Psris, Boulet, som tryckt tidningare Republique, Istafette och Voix du Peuple, hvilkas, pressar förseglades af en poliskommissarie. På Voir du Peuples byrå seqvestrerades åfven en petition med tusentals underskrifter. Till stöd för sitt förfarånde åberopar Baroche en lag af år — 1814! Dettajsteg her våckt allmänt lande och åstedkommit föjande dag en skarp in! ion i lagstiftande församlingen. Haus örebrådde ministern för hans vana att fornärma I Pascal Duprat och Dupont de Bussac up sfren energiskt mot inrikesministern, som fi rades af Piscatory. Diskursionen om budgeten fortsattes. Utgiftsbud geten antogs med 483 röster mot 4182. Lagstiftande församlingen bar oaktadt inrikes mi-; nisterns mosträfvighet beslutat, att regeringen skulle framlägga alla nödiga dokumenter, som kunde upplysa, huru mänga personer som skulle blifva uteslutna från valrätt enligt det nya vallagsförslaget. Ett den 15 dennes fatalt beslut angående ministrarnes skyldighet att med egna medel ersätta sådana utgifter, som unda sie på nationalför; Dr anse ; es så till, att skuöe i sfsecade på oförus Frankrikes boniinental gebit gjorda utgilter. Leo de Laborde angaende appell ti Shu: den 145 ds en petition rande definift afcörande al frågan om re; i Fem petiuorer framlades samma daz t jagen förut 8 potitioner 0: Valreformen. De voro försedda med tusentals ter, bland andre af Dupont (de iEure), A. Bastide, Martin (de Strassbourg), Recurs, Goudebaud, Forestier, Pascal, m. fi. oner hafva föranledt ytterst häftiga HAR 14 22 batter r hafva nemiigen dels : uierade de ull underskrift. Des npetitioner mot den nya vallagen äto från konstitutionsvännernas förening, från ledamöter af f.d. kon