sa—— 2 a
mm —
UTRIKES. .
Den på förmiddagen ankomna utländska po-
sten 1sedförde tidningar från London till den
14, Paris den 13, Köln och Hamburg den 17,
samt Berlin och Stettin den 18 dennes.
DANMARK.
Ifrån åersigdömena berättas, att några oraförlägg-
ningar f svenska och norska trupperna i norra
Slesvig :ynas antyda ott längre qvarblifvande der- if
städes r
u
r
—m—-
Syadikus Prehn hade återkommit till Altona från
ö sma, på resa till Kiel
i von Below hade den 45 dennes kommit
till Läbock på återresan från Köpenhamn till Ber-
lia, och i anledniog deraf wspriddes i Lub.-Zeit,!t
alt dar sa regeringen afslagit alla Preussens propo-d
sitioner. st. preussiska trupperna skola draga sig urif
södra S:esvig. bakom Elben(?); och säges, att omill
Danmark tänker blifva färdigt med Slesvig-Holstein, l
så kommer deremot S!esvig-Holstein att blifva fär-
digt med Dasmark !). Äfven berättas, att England, ic
Frankrike och Ryssland skola hafva uttalat sig för,
att låta hertigdömena återgå till alideles samma för- ir
hållanden som före revolutionen, men det anmärkes
dervid: att detta skulle vara att i det oändliga för-
länga krigetn,
riviska sändebudet vid danska hofvet sir H. W.
Wyuan, som för en kort tid varit hemma på per-
mission, hade den 14 Maj passerat Harcburg på re-
san till Köpsahacn.
FRANGBIKE.
Ett rykte om Lulvig Filips död har icke bekräf-
tat sig.
Såval republikens som nationalförsamlingens båda
presidenter äro för närvararde icke i Paris.
Emedlertid fortforo polismaktens utmaningar; fol-
ket förhöll sig likväl lugnt, ehuru en viss jäsningl
var synlig. Man vill nu veta, att regeringen äm-
par försätta Paris i belägringstillstånd. Hos general
Cavaignac berättas fera andra generaler hafva varit
församlade den 44:de för att öfverlägga om det när-
varande tillståndet; men man uppsköt något be-t
stämdt besluts fattande i följd af folkets värdiga
hållning.
Regeringen, säger en tidning, synes hafva gjort sig
beredd på en gatustrid. Alla poster äro starkt be-
satta och hvarie kommendant har fått rättighet att
förfara med den mest godtyckliga stränghet, ifall oro-
ligheter skulle utbryta. Thiers och Montalemberts
hus bevaaas af so
La Presse seqve
———
rades den 15:de för offentlig-
görandet af en oa mot valreformen.
Hos fru Herwega bar husvisitation ägt rum, hv2r-
efter hon blifvit fervisad.
Lord Palmerston skal på franska kabinetiets frå-
gor hafva svarat med en temligen insolent not.
Arbetareoroligheterna i Creuzot äro stillade genom
krigsmakt. De orolige, grufarbetare, hafva till stör-
sta delen ätervändt till sina arbeten.
I Sedan bar det nsa vallagsförslaget framkallat
oroligheter, som dock blifvit stillade utan blodsut-
gjutelse.
Inrikesmirnistern Baroche har den 44 dennes tagit
boktryckarepatentet från en af de mest betydande:
boktryckare i Psris, Boulet, som tryckt tidningare
Republique, Istafette och Voix du Peuple, hvilkas,
pressar förseglades af en poliskommissarie. På Voir
du Peuples byrå seqvestrerades åfven en petition
med tusentals underskrifter. Till stöd för sitt förfarånde
åberopar Baroche en lag af år — 1814! Dettajsteg her
våckt allmänt lande och åstedkommit föjande
dag en skarp in! ion i lagstiftande församlingen.
Haus örebrådde ministern för hans vana att
fornärma I Pascal Duprat och Dupont de
Bussac up sfren energiskt mot inrikesmini-
stern, som fi rades af Piscatory.
Diskursionen om budgeten fortsattes. Utgiftsbud
geten antogs med 483 röster mot 4182.
Lagstiftande församlingen bar oaktadt inrikes mi-;
nisterns mosträfvighet beslutat, att regeringen skulle
framlägga alla nödiga dokumenter, som kunde upp-
lysa, huru mänga personer som skulle blifva ute-
slutna från valrätt enligt det nya vallagsförslaget.
Ett den 15 dennes fatalt beslut angående mi-
nistrarnes skyldighet att med egna medel ersätta så-
dana utgifter, som unda sie på nationalför-
; Dr anse ; es så till-
, att skuöe i sfsecade
på oförus Frankrikes boniinental gebit
gjorda utgilter.
Leo de Laborde
angaende appell ti
Shu:
den 145 ds en petition
rande definift afcöran-
de al frågan om re; i Fem petiuorer
framlades samma daz t jagen förut 8 potitioner
0: Valreformen. De voro försedda med tusentals
ter, bland andre af Dupont (de iEure), A.
Bastide, Martin (de Strassbourg), Recurs,
Goudebaud, Forestier, Pascal, m. fi.
oner hafva föranledt ytterst häftiga HAR
14 22
batter
r hafva nemiigen dels
: uierade de ull underskrift. Des
npetitioner mot den nya vallagen äto från konstitu-
tionsvännernas förening, från ledamöter af f.d. kon-