Korrespondens-artikel. Paris den 8 Mej 1850. Årsdagen af republikers proklamerande var i ordets hela bemärketse ena högtidsdag för franska folket. I år liksom i fjol utgjorde place de la Concorde och Champs-lysges festens egentliga medelpunkt. I det vackra torgets fyra hörn voro uppreste triumfbigar, egnade åt vetenskaperna, de sköna konsterna, iordbruket och industrien. På den förstnämnda, placerad vid quai des Tuilerie, lästes i guldbokstäfver Aux Ssiences et aux Lettres. På frontispicen såg man parträtter af Corneille, Bossuet och Pascal, samt namnen Moliere, Lafontaine, Rousseau, Racine, Chateaubriand, Condorcet, La Bruyere, med flera. De öfriga triuafbigarne voro prydda i samma stil med porträtter och namn, samt kringflätade med lager och blommor. D2 vanliga lampkolonnerna hade blifvit försedde med statyer föreställande Rättvisan, Poesien, Handeln o. s. v. Hela platsen var för öfrigt omgifven af pyramider i hvitt och guld, cariatider uppbärande ofantliga korgar fyllde med frukter och blommor, master med fanor, allt sammanbundet med b:ommor och löf samt kedjor af lampglober i rödt, hvitt och blått. De stora balkongerna på Garde-meuble och Ministere de la Marine, voro prydde med uthängda mattor i guld och rödt, silfver och blått. Öfver ingången till Tuilerierna såg man på 3:ne fanor den franska devisen Liberte, Ezgalite, Fraternite, och från de 4 höga masterna, hvilka alltid äro med vid högtidliga tillfällen, svajade nästan öfver hela platsen, trefårgade ofantliga vimplar uti hvilkas, mot solen glittrande guldornamenter, man urskillda inskriptionen: Den 4 Maj 1848,. — Kring den höga obelisken voro anbragte en hop egyptiska prydnader samt 4 kolossala figurer. Omkring det hela lästes följande inskription: Å Parmete, Bonaparte, general en chef de Parmee dTItalie, samt på de fyra sidorna af stenen Pyramides, Aboukir, Heliopolis, Monthabor,. — Detta sednare fann mängden vara föga passande, och ett osmakligt smicker åt Louis Bonaparte. I öfrigt var orneringen af Concordiaplatsen rik och smakfull vid dagsljus, samt på qvällen ett bländande fåeri. Att beskrifva det är lixa omöjligt, som för fantasier att kunna skapa sig en ide om det hela. Ezdast Paris kan framvisa något dylikt, och det måste ses för att kunna fattas. I de fyra triumfbågarne hängde enorma kronor eklärerade med gas. Hvarje pelare eller pyramid var från foten till toppen upplyst af kulörta lampor. De forsende vattenkaskaderna hade för dagen fått en annan rigtning än vanligt. Omgifne kring foten med en gräsmatta genombruten med lefvande växter, samt vid afsatserna behängde med löf och blommor, forsade vatinet fram emellan de sednare, under det flera rader af lampglober, såväl utemkring fontänen som innanför vattenmassan, gaf åt det hela en den skönaste anblick. Vid portalen af Madelainekyrkan hängde en kolossal krona gasbelyst och hela Concordiagatan. var prydd i likket med torget. Det var ett ljushaf af millioner små lågor i färger och detta ljushaf sträckte sig genom längden af elyseiska fälten ända opp till Barriere de VEoile. På sidorna af denna långa all följde lampglober med ljus vid Jjus liksom band i draperier och ornementer samt för öfrigt lystrar, pyramider och brincande eldar, allt i färger, med föga afstård från hvarandra. Klockan 9 på qvällen afbrändes, såsom vanligt, fyrverkerier vid Triumfbågen, barriere du Tröne samt Luxenbourg, sådane som endast Paris kan åstadkomma till ögonfägnad åt folket. Hvad mnöjena beträffar voro Champs-elystes uppfyllde af alla de vanliga muntrationerna : spektakler, eqvilibrister, vilda djur, baler, spel, gungor, rutschbanor och allt öfrigt. I Tuileriträdgården och på plac2 de la Corcorde voro läktara för regementsmusiken, som hela dagen spelte för folket. På eftermiddagen uppgizgo från platsen tvenne luftballonger, i den ena såg man en herre, i den andra en herre och en dam. De begge farkosterna lyfte sig samtidigt från jorden, och svingade sig, sakta och majestätiskt, mot skyp. Luften var nästan alldeles lugn, man kunde således ganska länge s2 lufiseglarne. Det var eget nog att skåda huru den ene för några ögonblick undanskymdes af ett litet moln, men detia passerade och man såg åter luftballongen, tills begge slutligen försvunno i det fjorran blå. — Notabiliteterna deltogo i år icke det ringaste i dagens fest. En mässa i några kyrkor var alltsammans. Man hade talt om en revy med nationalgardet, men Louis Bonaparte tyckes biifva allt mer och mer rädd för nationalgardets opinion, revyen uteblef. Ingenstädes syntes vid republikens fest hvarken president eller nationalförsamling, men folket tröstade sig öfver förlusten. Ifrån tiiigt på morgonen rörde sig en böljande. menniskomassa icke endast i Champs-elysees och på place de la Concorde, utan äfven hela bulevarden uppåt, i Tuileriträdgården, Luxembourg, vid alla barrigrer och öfriza promenader. På en gång har man aldrig förr sett en sådan folkmassa öfverallt. Våren, som på sednare tider varit temligen sparsam med sol och värma, skänkte oss den dagen ymnigt af begge. Vi hafva i är icke haft en sådan sommarluft hvarken före eller efter den dagen. Också hördes folket öfverallt upprepa Le bon Dieu protege la Republique! — Dyrbara sommartoiletter och ekipager hvimiade öfverallt. Elegansen parade sig med munterheten, den allmänna glädjen med lugnet och ordningen. Alla publika byggnader, äfvensom mången enskild boning voro vackert och rikt eklärerade, och vid sjelfva vindskuporna syntes lampioner. Inpå sena natten voro de upplysta gatorna fulla med promenerande. Marseljäsen och girondist-bymnen sjöngos öfverailt af tusentals röster, men ingenstädes förmärktes oreda eller oordning. Ingen olycka hände på denna dag, icke ens en trängsel elier sammanskockning inträffade någonstädes bland denna oräkneliga folkmassa. Euzgåne Sue utnämndes den 4 dennes till folkrepresentant, men har i anledning af en vrickning i foten ännu icke kunnst intaga sin plats i församliogen, hvilket dock troligen kommer att ske inom några dagar. Äfven i S30ae-et-Loire har den demokratiska listan tagit öfvervigten mot den resktionärsa, och såsom ett bevis på hvad inflytande, våld och sträoghet har på den allmänna valrätten, kan anmärkas, att detta val, som blef kasseradt emedan det utföll socialistiskt förra gången, har utfallit nu på samma sätt, men med 40,000 rösters större pluralitet. Dagens vigtigaste fråga är den tillämnade förändringen i val-lagep. Med nyfikenhet afvaktar man resuitatet af denna märkvärdiga kommitt, som utgöres af tre ministrar, sju pärer och sju deputerade, alla från den fordna konungatiden, och som fått namn af sla fMamnfel IA sa Tvat NN RKHAN Rfom ufokn de