Korrespondens-artikel.
Paris den 8 Mej 1850.
Årsdagen af republikers proklamerande var i or-
dets hela bemärketse ena högtidsdag för franska fol-
ket. I år liksom i fjol utgjorde place de la Con-
corde och Champs-lysges festens egentliga medel-
punkt. I det vackra torgets fyra hörn voro upp-
reste triumfbigar, egnade åt vetenskaperna, de sköna
konsterna, iordbruket och industrien. På den först-
nämnda, placerad vid quai des Tuilerie, lästes i guld-
bokstäfver Aux Ssiences et aux Lettres. På fron-
tispicen såg man parträtter af Corneille, Bossuet och
Pascal, samt namnen Moliere, Lafontaine, Rousseau,
Racine, Chateaubriand, Condorcet, La Bruyere, med
flera. De öfriga triuafbigarne voro prydda i sam-
ma stil med porträtter och namn, samt kringflätade
med lager och blommor. D2 vanliga lampkolon-
nerna hade blifvit försedde med statyer föreställande
Rättvisan, Poesien, Handeln o. s. v. Hela platsen
var för öfrigt omgifven af pyramider i hvitt och
guld, cariatider uppbärande ofantliga korgar fyllde
med frukter och blommor, master med fanor, allt
sammanbundet med b:ommor och löf samt kedjor af
lampglober i rödt, hvitt och blått. De stora bal-
kongerna på Garde-meuble och Ministere de la Ma-
rine, voro prydde med uthängda mattor i guld och
rödt, silfver och blått. Öfver ingången till Tuile-
rierna såg man på 3:ne fanor den franska devisen
Liberte, Ezgalite, Fraternite, och från de 4 höga
masterna, hvilka alltid äro med vid högtidliga till-
fällen, svajade nästan öfver hela platsen, trefårgade
ofantliga vimplar uti hvilkas, mot solen glittrande
guldornamenter, man urskillda inskriptionen: Den
4 Maj 1848,. — Kring den höga obelisken voro an-
bragte en hop egyptiska prydnader samt 4 kolossala
figurer. Omkring det hela lästes följande inskrip-
tion: Å Parmete, Bonaparte, general en chef de Par-
mee dTItalie, samt på de fyra sidorna af stenen
Pyramides, Aboukir, Heliopolis, Monthabor,. —
Detta sednare fann mängden vara föga passande, och
ett osmakligt smicker åt Louis Bonaparte. I öfrigt
var orneringen af Concordiaplatsen rik och smakfull
vid dagsljus, samt på qvällen ett bländande fåeri.
Att beskrifva det är lixa omöjligt, som för fantasier
att kunna skapa sig en ide om det hela. Ezdast
Paris kan framvisa något dylikt, och det måste ses
för att kunna fattas. I de fyra triumfbågarne hängde
enorma kronor eklärerade med gas. Hvarje pelare
eller pyramid var från foten till toppen upplyst af
kulörta lampor. De forsende vattenkaskaderna hade
för dagen fått en annan rigtning än vanligt. Om-
gifne kring foten med en gräsmatta genombruten
med lefvande växter, samt vid afsatserna behängde
med löf och blommor, forsade vatinet fram emellan
de sednare, under det flera rader af lampglober, så-
väl utemkring fontänen som innanför vattenmassan,
gaf åt det hela en den skönaste anblick. Vid por-
talen af Madelainekyrkan hängde en kolossal krona
gasbelyst och hela Concordiagatan. var prydd i lik-
ket med torget. Det var ett ljushaf af millioner
små lågor i färger och detta ljushaf sträckte sig
genom längden af elyseiska fälten ända opp till
Barriere de VEoile. På sidorna af denna långa
all följde lampglober med ljus vid Jjus liksom
band i draperier och ornementer samt för öfrigt ly-
strar, pyramider och brincande eldar, allt i färger,
med föga afstård från hvarandra. Klockan 9 på
qvällen afbrändes, såsom vanligt, fyrverkerier vid
Triumfbågen, barriere du Tröne samt Luxenbourg,
sådane som endast Paris kan åstadkomma till ö-
gonfägnad åt folket. Hvad mnöjena beträffar voro
Champs-elystes uppfyllde af alla de vanliga muntra-
tionerna : spektakler, eqvilibrister, vilda djur, baler,
spel, gungor, rutschbanor och allt öfrigt. I Tuileri-
trädgården och på plac2 de la Corcorde voro läktara
för regementsmusiken, som hela dagen spelte för fol-
ket. På eftermiddagen uppgizgo från platsen tvenne
luftballonger, i den ena såg man en herre, i den
andra en herre och en dam. De begge farkosterna
lyfte sig samtidigt från jorden, och svingade sig,
sakta och majestätiskt, mot skyp. Luften var nä-
stan alldeles lugn, man kunde således ganska länge
s2 lufiseglarne. Det var eget nog att skåda huru
den ene för några ögonblick undanskymdes af ett
litet moln, men detia passerade och man såg åter
luftballongen, tills begge slutligen försvunno i det
fjorran blå. — Notabiliteterna deltogo i år icke det
ringaste i dagens fest. En mässa i några kyrkor
var alltsammans. Man hade talt om en revy med
nationalgardet, men Louis Bonaparte tyckes biifva
allt mer och mer rädd för nationalgardets opinion,
revyen uteblef. Ingenstädes syntes vid republikens
fest hvarken president eller nationalförsamling, men
folket tröstade sig öfver förlusten. Ifrån tiiigt på
morgonen rörde sig en böljande. menniskomassa icke
endast i Champs-elysees och på place de la Con-
corde, utan äfven hela bulevarden uppåt, i Tuileri-
trädgården, Luxembourg, vid alla barrigrer och öf-
riza promenader. - På en gång har man aldrig förr
sett en sådan folkmassa öfverallt. Våren, som på
sednare tider varit temligen sparsam med sol och
värma, skänkte oss den dagen ymnigt af begge. Vi
hafva i är icke haft en sådan sommarluft hvarken
före eller efter den dagen. Också hördes folket öf-
verallt upprepa Le bon Dieu protege la Republique!
— Dyrbara sommartoiletter och ekipager hvimiade
öfverallt. Elegansen parade sig med munterheten,
den allmänna glädjen med lugnet och ordningen.
Alla publika byggnader, äfvensom mången enskild
boning voro vackert och rikt eklärerade, och vid
sjelfva vindskuporna syntes lampioner. Inpå sena
natten voro de upplysta gatorna fulla med prome-
nerande. Marseljäsen och girondist-bymnen sjöngos
öfverailt af tusentals röster, men ingenstädes för-
märktes oreda eller oordning. Ingen olycka hände
på denna dag, icke ens en trängsel elier samman-
skockning inträffade någonstädes bland denna oräkne-
liga folkmassa.
Euzgåne Sue utnämndes den 4 dennes till folkre-
presentant, men har i anledning af en vrickning i
foten ännu icke kunnst intaga sin plats i försam-
liogen, hvilket dock troligen kommer att ske inom
några dagar. Äfven i S30ae-et-Loire har den de-
mokratiska listan tagit öfvervigten mot den resk-
tionärsa, och såsom ett bevis på hvad inflytande, våld
och sträoghet har på den allmänna valrätten, kan
anmärkas, att detta val, som blef kasseradt emedan
det utföll socialistiskt förra gången, har utfallit nu
på samma sätt, men med 40,000 rösters större plu-
ralitet.
Dagens vigtigaste fråga är den tillämnade förän-
dringen i val-lagep. Med nyfikenhet afvaktar man
resuitatet af denna märkvärdiga kommitt, som ut-
göres af tre ministrar, sju pärer och sju deputera-
de, alla från den fordna konungatiden, och som fått
namn af sla fMamnfel IA sa Tvat NN RKHAN Rfom ufokn de