som då jemte sina arbetare var i verkstaden, och sagt att grefven önskade hans biträde för uppdyrkningen af ett lås, men tillagt att dermed icke brådskade; i följd hvaraf vittnet svarade sig skola komma följande morgon. (Man jemföre härmed grefve Görlitz uppgift om J. Stauffs svar, när han återkom från smeden.) Traugott vittnade att han väl hade, på sätt Johan Stauff uppgifvit, bott någon tid i grefve Görlitz hus, men nekade bestämdt att bafva lärt Johan något sätt att begagna spansktgrönt till färgning. Efter afhörandet af detta vittnesmål ändrade J. Stauff sin uppgift derhän, att ban hade lärt! färgningssättet af sin mor. Det är redan nämndt att det var med den 34:de sessionen den 12 April, som denna rättegång afslutades vid assisrätten. Juryn afgaf då sitt yttrande, och samma dag beslutade och kungjorde domstolen utslaget. Domstolen hade till juryn framställt följande frågor, hvilka på l nedanstående sätt besvarades. ; 4. År den anklagade, Johann Slauff, saker avtl: den 43 Juni 4847, med berådt mod, och rättsvidrigt, hafva mot grefvinnan von Görlitz uöfvatl, kroppsligt våld och åstadkommit skador, som varit l, verkande orsak till hennes död, och att hafva åsyf-l; tat så väl skadandet som den derigenom åstadkomna li döden, för att rättsvidrigt åtkomma annans i grefvinnans ägo befintlig lösegendom? Ja, den ankla-lj gade är saker att hafva begått detta brott, med alla l, de i frågan innefattade omständigheterna. j I ( I ( j j 4 2. Är den anklagade, Johann Stauff, saker att den 43 Juni 147 hafva med föresats antändt grefve von Görlitzs boning och de deri befintliga saker, hvilka befunnos i grannskapet af andra menniskors boningar och vistelseorter, samt kunde till dessa sprida branden? Ja, den anklagade är saker aut bafva begått detta brott, med alla de i frågan innefattade omständigheter. 3. År den anklagade, Johann Stauff, saker att under loppet af år 4847, då han såsom betjent vistades i grefve von Görlitzs hus, hafva, utan våld-; förande af någon person, men utan ägarens sam-l, tycke, tillgripit, för att rättsvidrigt tillegna sig, åti; skilliga sin husbondefru tillhöriga saker, nämligen ) gyldne smycken och andra, hvaribland ett armband af guldtrådar, en broche af guld, en fingerring af guld och platina, ett armband af gul metall, ett perlsnöre? Nej, den anklagade är icke saker; emedan, efter juryns omdöme, smyckena kommit i den anklagadss hand medelst rån och icke medelst stöld. 4. År den anklagade, Johann Stauff, saker att med berådt mod hafva fattat det rättsvidriga beslutet att afdagataga grefve von Görlitz, och att hafva begynt utförandet af sin afsigt derigenom, att han, den 2 November 1847, lade en mängd spansktgrönt, som under vanliga omständigheter kunnat tjena till brottets fullbordan, eller som han ansåg dertill för-. slå, i en sås, som var tillagad ät grefven? Ja, o.s. v.J I afseende på den anklagades far, Heinrich Stauff, frågades: I Är Heinrich Stauff saker att under loppet af årl 41847, men först efter den af hans son Johann Stauff, begångua gerningen, hafva med vett och vilja biträdt sonen att gömma de, tillgripna sakerna och att afsätta dem till andra? År han saker att med berådt mod hafva bistått honom med utplånande af spåren efter brottet och bevisen till dess uppdaganrde, derigenom, att ban förändrade de medelst brottetl erhållna smyckena; och slutligen, att hafva dragit!l fördel af den af honom kända missgerningen? Sva-( ret blef: Ja, den anklagade är saker att hafva begått brottet, under alla de i frågan innefattade omständigheterna; likväl är icke ådagalagdt att han ägt kunskap om de, i 4:a och 2:a frågorna angående Johann Stauff, uppräknade förbrytelserna. 1 I afseende på den anklagades bror, Jacob Stauff,!! S RA —L kid frågades: Ar Jacob Stauff saker att, först efter miss-!s gerningens begående, hafva med vett och vilja biträdt sin bror, Johann Stauff, isynnerhet dermed, ett ban gömde de genom brottet erhållna smyckena samt efteråt hemtade dem från gömstället och lemnade dem åt Heinrich Stauff? Ja, Jacob Stauff är saker att bafva begått brottet, under alla de i frågan innefattade omständigheterna; men det är icke bevisadt att han ägt kunskap om de, i 4:a och 2:a frågorna angående Johann Steauff uppräknade förbrytelserna. l Alla juryns svar voro enhälligt fattade. När juryn bade svarat, upplästes svaren af domstolens ordförande för de sakfällde, med tillfrågan om de ansågo det af åklagaremakten emot dem yrkade ansvaret för hårdt. De förklarade sig icke anse det så; men hänsköto likväl saken till de enligt den ackusatoriska rättegångsordningen dem Biträdande offentliga advokaterna. Desse sökte genom några korta anföranden utverka mildring i ansvaret; men hvilket af åklagaren bestriddes. Dessa förberedelser voro undangjorda kl. 8. Domstolens ledamöter ingingo då i sitt rådplägningsrum, för att fatta domslutet. Klockan 3, till 9 återinträdde de och intogo sina domareplatser, hvarefter presidenten afkunnade utslaget, som lydde så: Johannes Stauff är dömd till tukthusstraff för lifstid och till ersättning af 3; af rättegångskostnaderna; Heinrich Stauff är dömd till 9 månaders korrektionsfängelse; Jacob Stauff till 3 månaders.n En ofantlig menniskomassa trängdes i och omkring domsalen, för att få öfvervara slutuppträdet i denna rättegång, hvilken af Tysklands jurister anses för en ibland de märkvärdigaste i närvarande sekel. Man har anmärkt, att målet hade under det ännu vid början af rättegången gällande hemliga och inqvisitoriska rättegångssättet blifvit så intrassladt, att det icke kunde utredas, och att intet annat val återstod, än att antingen, på det icke ovanliga inqvisitoriska viset, låta de anklagade försmäkta i fängelse tills de omkommo, under det att misstankan emot dem någorlunda inför opinionen rättfärdigade ett sådant behandlingssätt, — eller ock att frikänna dem alldeles, i trots af misstankans sannolikhet. Den befriade tryckpressen i Tyskland fästade uppmärksamheten på detta i begge fallen otillfredsställande alternatif; och när sedan det ackusatoriska rättegångssättet samt dom genom jury infördes, och dödsstraff för de flesta fall afskaffades gek nom 1848 års revolution, blef det möjligt, och till och med lätt, att vinna klarhet i bevisen och att bringa målet till ett både inför domstolen, allmänna omdömet och de anklagade sjelfva rättvist slut. LANDSORTS-NYHETER. ; Hernösand den 8 Maj. Enligt med sednaCA mm AA -mö AJA AA AA sh -— An -— Me ——-— ns D or — VR — -— —