— Hr professor Branting har önskat att få i Aftonbladet införd en förklaring i anledning af en föregående artikel uti den emellan honom och läkaresällskapet eller en dess ledamot uppkommen polemik. Ehuru denna förklaring icke synes innehålla någon ny upplysning rörande sjelfva saken, hafva vi dock trott os: ej böra neka att efterkomma hr B:s begäran Artikeln lyder sålunda: Då uti Postoch Inrikes Tidningar, JM 986, en ånyo missledande tolkning gifvits åt det i sednaste redogörelse för Centralinstitutet influtna sammandrag af Svenska Läkaresällskapets utlåtande, den 29 Ma; 1849, påkallar denna tolkning ett närmare beriktigande. Att såväl för ändra som för sig sjelf framhålla em sak, hvilken endast med några få förändrade meningsföljder gång efter annan idislats, är lika tröttande som motbjudande. Men då en af läkaresällskapets resp. ledamöter, förbigående de motskäl, som redan i Posttidningen JM 92 blifvit offentliggjorda, uppträdt för att, i likhet med läkaresällskapet, öfverklandra ifrågavarande sammandrag, påkallar detta en förnyad vederläggning, om än behäftad med samma tunga omsägningar, som så betydligt störa sammanbanget i den värde ledamotens anförande. Om, efter ett noggrannt genomläsande af läkaresällskapats utlåtande, under den mest lugna besinning, utan fäåstadt afseende på andra dermed sammanlänkade förbållaaden, man frågar sig: hvad imnebär i få ord läkaresällskapets utlåtande? Svaret kan ej blifva något annat, än att läkaresällskapet, såsom korporatiom, undvikit att öfver Lingska gymnastikens kurativa värde afgifva något definitift, och ännu mera något detaljeradt utlåtande; men dock anfört enskilda medlemmars tvifvel och andras loford om saken. Detta är detta, säger Thorild, och kan icke blifvs något annat. Men, fastän utlåtandet till sjelfva sit innehåll synes en hvar läct kunna fattas, lemna ändock deråt e. högst oväntad tolkning, hvilket förvexlar det gemensamma beslutet med det dermec Istridande enskilda omdömet. Detta röjes mest tyd ligt i artikelförf:s egna ord, som lyda: Vi hem ställa, om icke hr B. uti sin redogörelse kunna med mycket slörre skäl, ungefär på följande sätt i stöd af L. S:s utlåtande, yttra sig: Såsom ett be