Englands Handel och Sjöfart. Af de utkommaade officiella berättelserna om handelsoch sjöfartsrörelsen i Englared fianer man, att orktadt under dessa sista åren ofta klagan försports öfver dess tröghet i vissa grenar, den likväl på det hela varit i ett fortfaramde och i många afseenden betydligt stigande. Man fimmer, att den återgång som helt naturligt följer på en öfverdrifven spekulation, sådan som egde rum emot slutet af förra året, frambringar ett större skembart aftegande i handeln köpmännen sinsemellan, än i den verkliga förbrukningen; men framförallt fikner man, att Eeglands utförsel af landets förmämasta manufakturartik lar varit i ständig och betydlig tillväxt. Det:a är en vigtig sak för ett land, som så högt uppdrifvit sin fabriksoch manufaktur-industri, och af alla intressen är det den jordbrukande klassems, som deraf hemtar största myttan. Denna exportförökning är den bästa garantien för fortfaramdet af den stora konsumtion på hvilken jordbrukarne måste i synnerhet stödja sin beräkning för sina produkters förökande, under inflytelsen af jordems förbättrade odling och gynsamma skördar. Såsom ett bevis på demna förökning af exportvärdet vilje vi här nämna, att under två månader (från den 5 Januari till den 5 Mars), i jemnförelse med samma tid under nästföregående år, magrufakturvaror exporterats: 1850 för 8,871,400 ; 1849 för 7,456,370 ; 1843 för 7,272,030 f; så att värdet i år med öfver 1,400,000 eller 20 procent öfverstiger sjelfva det mycket gynsemma året 1849. Denna jemnförelse blifrer ännu märkvärdigare då man betraktar qvantiteterra af då förnämsta manufakturartiklarne som utförts. Så t. er. finner man, att af bomullsväfmader utgått: 1850, öfver 201 millioner yards, då 1848 exporten endast utgjorde 460 millioner; snören, band ech nät 47 millioner yards, då 1848 utsändes blott 10 !, millioner; bomullstråd 714,000 E, men 4848 blott 538,000. Bomullsgarns-exportea har qvarstått vid samma belopp, eller öfver 47 millioner , och likaså bowullsstrumpor, som hållit sig vid omkring 30,000 dussin. Man märker härvid genast, att.den största förökniogen i export varit af sådant gods, hverpå mera omsorg och således äfren mera arbete varit användt. Garnexporten har ej ökat sig, men väfnader och tråd, så ofantligt; och detta förhållande förklerar hvarföre arbete ej sekmats för arbetarne, äfven i de trakter der eljest inskrärkning i andra imdustrigrenar vållat en minskning i arbetspersonalen. Äfven i ull-manufakturen har en betydlig förökning ägt rum. Så hafva t. ex. af ylleväfnader utförts under de två månaderna 1850 7,783,000 yards då 4842 endast utfördes 4,550,000 yards, och ullgarn 42 060 yards, eller 60 proc. mera än år 1848. Likaså är förhållandet med exporten af siden och linnevaror, samt nästan alla andra manufakturartiklar, isynnerhet några af de vigtigare metallerna. Åf Stångjern har utförts nära 60,000 tons, då sednaste året utskeppningen under samma minader icke gick upp till mer än 335,440 tons, men tåckjernsexporten har minskats med 4,200 tons. Kopparplåt-exporter visar sig vara förökad till 38,000 centner från 28,770 sistl. år och 18,550 år 1848. Denna förökning i efterfrågan utaf Englands manufakturarbeten lemnar da bästa utsigter att det afbräck, som nu en tid ägt rum för några andra intressen, skall afbjelpas:s Man tycker sig härpå se ett bevis deruti, att under samma tid importen af de hufvudsakligaste jordbruksartiklarne: minskats. För att göra) sig ett begrepp om den verkan, som importen kan ega på prisen å den inhemska produktionen, har man nemligen en intressant ledning af jemförelsen mellan importen. under samma månader. Man fioner t. ex. följande förhållanden: Import af Spannmål och Mjöl. Spannmål, 1850. 1849. Hvete Qwarters 127,700. 348,400. Korn 7.300. — 47,000. Hafra 3.000. 12,800. Råg 1.200. 12.500. Arter 2.800. 7,000. Bönor 29.000. — 53,400. 272.500. 688.500. Mjö!. 1850. 1849. Hvetectws 208,000. 230,000. HafreD 180. 619. Rig, 30. 2,800. Mais— 390. 13900. Ae 208,600. 247,3519. Reduceras mjölsorterna till motsvarande spannmålsbelopp, Visar sig således spannmålsimporten år 1850 utgöra 609,000 qwarters och år 1849 1,541,000 qwarters. Men deremot visar sig en oantligt större skilnad i hvad som under samma tid klarerades för förbrukning inom landet. Så finner man nemligen, sedar den nya spannmålslagen den 4 Febr. 4849 trädde i kraft, att för hemmarknaden, sedan på samma grun