-alltsammans. Iaom de särskilda staternas styrelser har han åter ingenting att boesörja; ock antalet af de tjenster hvartill han kan nämna öfverstiger ej 42 000 !). Högsta Domstolens sju ledamöter tillsättas visserligen genom folkets val; men deras aflöning är en gång för alla bestämd, och deras embeten beständiga; följaktligen hafva de hvart fjerde år eller efteråt återkommande valen icke på deras öde något inflytande ?). Lagkarlarne — säger Tocqueville — bilda i Förenta Staterna en makt, som man fruktar föga, som man märker knappast, som icke har någon särskild fana, som lämpar sigz böjligt efter tidernas kraf, och utan motstånd följer aita samhbällskroppens rörelser. Men den omfattar hela samhället, genomtränger alla klasser hvaraf det består, bearbetar det obemärkt, och slutar med att dana det efter sin önskan. — Juryn, som är det kraftigaste medlet för folkets sjelfstyr.Ise, är äfven det verksammaste medlet att lära det denna styrelsekonst ?), Domaremakten har alltså ej heller någon ting att befara af den allmänna röstenp. KEyrkorna och deras styrelser stå, som bekant är, i Nordamerika hvarken inom statsstyrelsen eller öfver den; utan bredvid den. Samhället, i det hela, har följaktligen ej heller med kyrkans befordringar eller dess styrelse någonting att skaffa. De särskilda Staternas styrelser voro ursprangligen mönstret för hela Förbundets styrelse och de efteråt tillkomna staterna hafva, med olika modifikationer, danats efter samma mönster. Guvernören i en stat svarar mot presidenten i hela förbundet. Hvar stats öfriga tjenstemän äro ganska få, och icke högt aflönade; någon stor täflan till valen af dem kan följaktligen ej uppkomma. Kommunalstyrelsen utgör deremot Nordamerikarernas egentliga regering; hvar kommun styr sig sjelf och sköter sina egna gemensamma angelägenheter. Här skulle man således hafva att söka embetsmannaskaran i Nordamerika — om någon sådan der vore att finna; särdeles som hvar kommun har mins: 49 offentliga ijenstbefattningar att tillrätta, och alla med löneiakomster och sportler, fullt motsvarande tidsuppoffringen dervid, ehuru icke mer. Någon lycksökande embetsmannaskara kan dock med dessa vilkor icke uppkomma, och finnes ej heller. Ingen nordamerikansk medborgare tänker på att göra någon af de otaliga kommunalsysslorna till sin födkrok för lifstiden. Embete såsom näringsfång är helt och hållet ett europeiskt eller rättare asiatiskt påhitt. Man är i Nordamerika embetsman likasom man är representant: för en kort tid, mot bestämdt arfvode för befattningen eller embetsmannaåtgärden och man återgår antingen sedan till sitt enskilda yrke, eller sköter detta under tiden, vexelvis med embetsbefattningen. På det att sådant måtte vara möjligt, har man i Nordamerika infört en så: stor arbetsfördelning i embetsbestyren, ati hvar tjenste: mans göromål blifva högst enkla och lättlärda Sysslorna äro många, lätt skötta, men icke bortlockande från andra yrken, hvarken genom rang, öfverdrifna löner eller lång varaktighet: det är hela hemligheten ) Förlorar man ej denna stora skilnad emellan det nordamerikanska samhället och de europeiska ur sigte, så ser man att någon jemförelse mellan dem knappast äger rum. Och att det allmänna valsystemet icke visat sig innehålla någonting förderfligt der det längst och vidsträcktast biifvit tillämpadt, eller i Nordamerika, det ådagalägges bäst genom detsammas införande i alla de nystiftade staterna, t. ex. pu sednast i Kalifornien. Icke en enda röst, bland dess från jordens hela yta och från de mest olikartade samhällen anlända medborgare, höjde sig deremot. Detta bevisar någonting mer, än ett reaktionärt jesuitblads före. speglingar i Frankrike, eller dess suffraganters i Sverige. Att man för öfrigt i Nordamerika söker vinns förtroende till iedamotskap i förbundskongressen och i de särskilda staternas kongresser, samt vidare till senatoriala befattningar, guvernörskap och sjelfva presidenturen, det öfverensstämmer med det republikanska systemets vanor öfverallt, och i alla tider; men detta gäller äfven om de högre befattningarne alla stater. Hela skilnaden består i offentligheten: i Nordamerika agiteras, i Europa intrigeras för samma ändamål. Hufvudfrågan, för samhället i det hela blir till slut hvilket som gagnar det bäst: att veta förut åt hvem dess angelägenheter skola anförtros, och att sjelf bestämma derom; eller att dervid hvarken ega kännedom eller rösträtt. !) Jemför De la Democratie en Amerique; par Alezis de Tocquevilles. T. 1; Chap. VIII; Titre En quoi la position du president aux Etats-Uni: differe de celle dun roi constitutionnel en France 2) 1. ce. Titre: oRang levå, quoccupe la cour su pråme parmi les grands pouvoirs de PEtat. 3) 1. ce. T. III; Titre: De Yesprit legiste aux Etats Unis, comment elle sert de contre-poids ål: democratie. ) 1. ce. T. I, Ch. V: Du systeme communal en A merique T. IH och V Des fonctionaires public sous Iempire de la dmocratie americaine. — — Åtskillige läsar2 påminna sig utan tvif vel ännu sedan sistlidne och de föregående årer den så kaliade Vinterbladsmannen, eller förfat. taren af den bekänta ,vinterbladsafdelningen Dagligt Allehanda, såsom den på sin tid kal