-alltsammans. Iaom de särskilda staternas styrelser
har han åter ingenting att boesörja; ock antalet af
de tjenster hvartill han kan nämna öfverstiger ej
42 000 !).
Högsta Domstolens sju ledamöter tillsättas visser-
ligen genom folkets val; men deras aflöning är en
gång för alla bestämd, och deras embeten bestän-
diga; följaktligen hafva de hvart fjerde år eller ef-
teråt återkommande valen icke på deras öde något
inflytande ?).
Lagkarlarne — säger Tocqueville — bilda i
Förenta Staterna en makt, som man fruktar föga,
som man märker knappast, som icke har någon sär-
skild fana, som lämpar sigz böjligt efter tidernas kraf,
och utan motstånd följer aita samhbällskroppens rö-
relser. Men den omfattar hela samhället, genom-
tränger alla klasser hvaraf det består, bearbetar det
obemärkt, och slutar med att dana det efter sin ön-
skan. — Juryn, som är det kraftigaste medlet för
folkets sjelfstyr.Ise, är äfven det verksammaste med-
let att lära det denna styrelsekonst ?),
Domaremakten har alltså ej heller någon ting att
befara af den allmänna röstenp.
KEyrkorna och deras styrelser stå, som bekant är,
i Nordamerika hvarken inom statsstyrelsen eller öf-
ver den; utan bredvid den. Samhället, i det hela,
har följaktligen ej heller med kyrkans befordringar
eller dess styrelse någonting att skaffa.
De särskilda Staternas styrelser voro ursprang-
ligen mönstret för hela Förbundets styrelse och de
efteråt tillkomna staterna hafva, med olika modifi-
kationer, danats efter samma mönster. Guvernören
i en stat svarar mot presidenten i hela förbundet.
Hvar stats öfriga tjenstemän äro ganska få, och icke
högt aflönade; någon stor täflan till valen af dem
kan följaktligen ej uppkomma.
Kommunalstyrelsen utgör deremot Nordamerika-
rernas egentliga regering; hvar kommun styr sig
sjelf och sköter sina egna gemensamma angelägen-
heter. Här skulle man således hafva att söka em-
betsmannaskaran i Nordamerika — om någon sådan
der vore att finna; särdeles som hvar kommun har
mins: 49 offentliga ijenstbefattningar att tillrätta,
och alla med löneiakomster och sportler, fullt mot-
svarande tidsuppoffringen dervid, ehuru icke mer.
Någon lycksökande embetsmannaskara kan dock med
dessa vilkor icke uppkomma, och finnes ej heller.
Ingen nordamerikansk medborgare tänker på att
göra någon af de otaliga kommunalsysslorna till sin
födkrok för lifstiden. Embete såsom näringsfång är helt
och hållet ett europeiskt eller rättare asiatiskt på-
hitt. Man är i Nordamerika embetsman likasom
man är representant: för en kort tid, mot bestämdt
arfvode för befattningen eller embetsmannaåtgärden
och man återgår antingen sedan till sitt enskilda
yrke, eller sköter detta under tiden, vexelvis med
embetsbefattningen. På det att sådant måtte vara
möjligt, har man i Nordamerika infört en så: stor
arbetsfördelning i embetsbestyren, ati hvar tjenste:
mans göromål blifva högst enkla och lättlärda
Sysslorna äro många, lätt skötta, men icke bortloc-
kande från andra yrken, hvarken genom rang, öf-
verdrifna löner eller lång varaktighet: det är hela
hemligheten )
Förlorar man ej denna stora skilnad emellan
det nordamerikanska samhället och de euro-
peiska ur sigte, så ser man att någon jemfö-
relse mellan dem knappast äger rum. Och att
det allmänna valsystemet icke visat sig inne-
hålla någonting förderfligt der det längst och
vidsträcktast biifvit tillämpadt, eller i Nord-
amerika, det ådagalägges bäst genom detsam-
mas införande i alla de nystiftade staterna, t.
ex. pu sednast i Kalifornien. Icke en enda
röst, bland dess från jordens hela yta och från
de mest olikartade samhällen anlända medbor-
gare, höjde sig deremot. Detta bevisar någon-
ting mer, än ett reaktionärt jesuitblads före.
speglingar i Frankrike, eller dess suffraganters
i Sverige.
Att man för öfrigt i Nordamerika söker vinns
förtroende till iedamotskap i förbundskongres-
sen och i de särskilda staternas kongresser,
samt vidare till senatoriala befattningar, gu-
vernörskap och sjelfva presidenturen, det öf-
verensstämmer med det republikanska syste-
mets vanor - öfverallt, och i alla tider; men
detta gäller äfven om de högre befattningarne
alla stater. Hela skilnaden består i offent-
ligheten: i Nordamerika agiteras, i Europa in-
trigeras för samma ändamål. Hufvudfrågan,
för samhället i det hela blir till slut hvilket
som gagnar det bäst: att veta förut åt hvem
dess angelägenheter skola anförtros, och att
sjelf bestämma derom; eller att dervid hvar-
ken ega kännedom eller rösträtt.
!) Jemför De la Democratie en Amerique; par
Alezis de Tocquevilles. T. 1; Chap. VIII; Titre
En quoi la position du president aux Etats-Uni:
differe de celle dun roi constitutionnel en France
2) 1. ce. Titre: oRang levå, quoccupe la cour su
pråme parmi les grands pouvoirs de PEtat.
3) 1. ce. T. III; Titre: De Yesprit legiste aux Etats
Unis, comment elle sert de contre-poids ål:
democratie.
) 1. ce. T. I, Ch. V: Du systeme communal en A
merique T. IH och V Des fonctionaires public
sous Iempire de la dmocratie americaine.
—
— Åtskillige läsar2 påminna sig utan tvif
vel ännu sedan sistlidne och de föregående årer
den så kaliade Vinterbladsmannen, eller förfat.
taren af den bekänta ,vinterbladsafdelningen
Dagligt Allehanda, såsom den på sin tid kal