FR TRA nn rot RE nn vän någon eröfring? De utländska regeringarne! hafva nog att göra hvar för sig. Det sista kri-! get, demokratiens krig mot alla privilegier,!! som Chateaubriand och Napoleon förutsagt, har ännu icke kommit.n : Talaren slutade med en protest mot d2 stående armöerna. General de Grammont anser armeen nödvin-! dig för socialismens skull och förklarar sig för! regeringsvesidensets förläggande utom Paris, efter Amerikas exempel. Denna fråga, för för-l! sta gången berörd på tribunen, åstadkommer stark sensation. l Krigsministern dHcufpoul skyndade att medl! få ord protestera mot general Grammonts ord, då han yt:erligare antydde, att församlingen ! måhända kunde blifva tvungen att öfverlägga om denna fråga. Regeringen kan icke — sade krigsministern — ,acceptera den ifrågasatta flyttn ngen från Paris. Den hyser förtroende till parisarnes tänkesätt. Vi afbida valets utgång med till-l: försigt och skola i alla händelser respektera : nationens fritt uttryckta vilja.n En af öfverste Charras föreslagen reduktion af en post i krigsbudgeten, som indirekt angick Changarnier, förkastades med 432 röster mot 152. . Charras föreslog vidare, att reducera den för generalstabsofficerarne anslagna summa och yttrade med afseende derpå, att republikens president omgifver sig med militärer, att han i likhet med presidenten i Förenta Staterna borde inskränka sig till sina författningsenliga civilfunktioner, icke omgifva sig med talrik militärisk svit, anlägga generalsuniform 0. s. v. Då en del af majoriteten renom sorl gaf sitt missnöje tillkänna, ville talaren uppläsa en artikel i Code Penale, som börjar med följande ord : pH vilken som en kostum ...x men afbröts flera gånger och lemnade tribunen under förnyande af sid motion. Krigsministern svarade, att de officerare som omgåfvo presidentens person icke förorsakade ! någon ökad utgift, samt frågade om det var församlingen värdigt att på detta sätt utpeka statens öfverhufvud. Röster från venstern: Nationalförsamlingen : är statens öfverhufvud. Hvad presidentens kostym beträff2de, så påstod krigsministern att presidenten var natio nalgardets chef och hade derföre rätt att bära! dess generalsuniform. Öfverste Charras bestred detta och påstod; att republikens president lika litet hade rätt att bära nationalgardets generalsuniform, som hr Dupins toga. Hans motion blef emellertid förkastad. Derefter antogs regeringens proposition om det mobila gensdarmeriets förökande, oaktadt anmärkningar deremot af Charras, Lamoriciere, Cavaignse m. fl. Proudhon, som nyligen af regeringen blifvit! förd från ett fängelse i Conciergeriet til! Doullens, för en artikel om valen m. m., har afgifvit en protest mot detta förfarande, hvari han bland annat yttrar: Proletärer, Bou -geois! Jag uppfylde en svår pligt; jag utförde ett stort verk. Jag har ända till dräggen tömt bitterhetens bägare, som tid efter annan blifvit mig räckt af händer, som stötte hvarandra tillbaka. Makten! hejdar mig i mitt arbete; jag förlåter den. Farväl, jag dukar under utan fruktan och förebråelse.n i Den bekante abb Ghatel har för sina i en valförsamling hållna tal, som innehöllo anfall mot religion m. m., blifvit in contumaciam dömd till ett års fängelse och 500 francs böter. Enligt sednaste bankberättelse har det metalliska förrådet åter börjat förökas och öfversteg nu 470 millioner. Portföljen stod oförändrad. . Fonderna hade fallit något; deras ställning var den 29 April följande: femprocents 88,90 och treprocents 55.30. NEDERLÄNDERNA. Generalstaternas andra kammare hade den 26 April enhälligt gifvit sitt samtycke till Prinsessan Louises förmälning med Kronprinsen af Sverige och Norge. Samma kammares utskott hade afgifvit sitt utlåtande, huru det anser Limburgs ställning till tyska interimsstyrelsen, derest den kommer att fortfara. U:skottet tillstyrker att med mycken försigtighet ingå derpå, då detta interims behörighet anses tvifvelaktig. STORBRITANNIEN. Den 25 April afseglade skeppen Resolute (kapten Austin) och Assistance (kapten Ommanney) från Woolwich till uppsökande af sir John Franklin. Drottningen af Belgien ankom den 25 April till Dover. I Underhuset levererade prohibitifpartiet d. 26 April en hufvudbatalj emot ministeren. Såsom tillfälle till anfallet begagnades Mac Gregors förslag att, såsom en följd af navigationslagarnes upphäfvande, äfven stämpelafgifteh på skeppsassuranser, fraktbref, m. m., måtte upphäfvas. Förslaget understöddes af lord Manners; men skattkammarkanslern (Labouchere) upprepade flera gånger den önskan, att Parlamentet icke måtte föreslå några skattenedsättningar, utan att styrelsen äger ett öfverskott i behåll till sitt förfogande. Efter en lång debatt, hvarunder äfven lord John Russell talade mot förslaget, gick detta dock igenom, med 136 röster mot 89. Nu föll prohibitisternas förnämste kämpe dIsraeli ut med en mängd sarkasmer öfver ministtrens många financiella nederlag under innevarande session. Han sade att ministeren vore i större förlägenhet genom det nu tillvarande öfverskottet, län förut genom statsbristerna: att budgetten debatterats redan i flera veckor, utan att man kommit till något slut: att man hade lofvat jordbruket hjelp i dess nöd, men kom ej län-Igre än till löiten; och att då den redan fyra u eller fem gånger ändrade stämpeltaxan sannoILLt nun kan ancnae nand. 86:72 fardrada talaren