FR TRA nn rot RE nn vän
någon eröfring? De utländska regeringarne!
hafva nog att göra hvar för sig. Det sista kri-!
get, demokratiens krig mot alla privilegier,!!
som Chateaubriand och Napoleon förutsagt, har
ännu icke kommit.n :
Talaren slutade med en protest mot d2 stå-
ende armöerna. -
General de Grammont anser armeen nödvin-!
dig för socialismens skull och förklarar sig för!
regeringsvesidensets förläggande utom Paris,
efter Amerikas exempel. Denna fråga, för för-l!
sta gången berörd på tribunen, åstadkommer
stark sensation. l
Krigsministern dHcufpoul skyndade att medl!
få ord protestera mot general Grammonts ord,
då han yt:erligare antydde, att församlingen !
måhända kunde blifva tvungen att öfverlägga
om denna fråga.
Regeringen kan icke — sade krigsministern
— ,acceptera den ifrågasatta flyttn ngen från
Paris. Den hyser förtroende till parisarnes
tänkesätt. Vi afbida valets utgång med till-l:
försigt och skola i alla händelser respektera :
nationens fritt uttryckta vilja.n
En af öfverste Charras föreslagen reduktion
af en post i krigsbudgeten, som indirekt an-
gick Changarnier, förkastades med 432 röster
mot 152. .
Charras föreslog vidare, att reducera den för
generalstabsofficerarne anslagna summa och ytt-
rade med afseende derpå, att republikens pre-
sident omgifver sig med militärer, att han i
likhet med presidenten i Förenta Staterna borde
inskränka sig till sina författningsenliga civil-
funktioner, icke omgifva sig med talrik mili-
tärisk svit, anlägga generalsuniform 0. s. v.
Då en del af majoriteten renom sorl gaf sitt
missnöje tillkänna, ville talaren uppläsa en ar-
tikel i Code Penale, som börjar med följande
ord : pH vilken som en kostum ...x men afbröts
flera gånger och lemnade tribunen under för-
nyande af sid motion.
Krigsministern svarade, att de officerare som
omgåfvo presidentens person icke förorsakade !
någon ökad utgift, samt frågade om det var
församlingen värdigt att på detta sätt utpeka
statens öfverhufvud.
Röster från venstern: Nationalförsamlingen :
är statens öfverhufvud.
Hvad presidentens kostym beträff2de, så på-
stod krigsministern att presidenten var natio
nalgardets chef och hade derföre rätt att bära!
dess generalsuniform.
Öfverste Charras bestred detta och påstod;
att republikens president lika litet hade rätt
att bära nationalgardets generalsuniform, som
hr Dupins toga. Hans motion blef emellertid
förkastad.
Derefter antogs regeringens proposition om
det mobila gensdarmeriets förökande, oaktadt
anmärkningar deremot af Charras, Lamoriciere,
Cavaignse m. fl.
Proudhon, som nyligen af regeringen blifvit!
förd från ett fängelse i Conciergeriet til! Doul-
lens, för en artikel om valen m. m., har af-
gifvit en protest mot detta förfarande, hvari
han bland annat yttrar:
Proletärer, Bou -geois! Jag uppfylde en
svår pligt; jag utförde ett stort verk. Jag
har ända till dräggen tömt bitterhetens bägare,
som tid efter annan blifvit mig räckt af hän-
der, som stötte hvarandra tillbaka. Makten!
hejdar mig i mitt arbete; jag förlåter den.
Farväl, jag dukar under utan fruktan och före-
bråelse.n i
Den bekante abb Ghatel har för sina i en
valförsamling hållna tal, som innehöllo anfall
mot religion m. m., blifvit in contumaciam
dömd till ett års fängelse och 500 francs böter.
Enligt sednaste bankberättelse har det me-
talliska förrådet åter börjat förökas och öfver-
steg nu 470 millioner. Portföljen stod oför-
ändrad. .
Fonderna hade fallit något; deras ställning
var den 29 April följande: femprocents 88,90
och treprocents 55.30.
NEDERLÄNDERNA.
Generalstaternas andra kammare hade den 26
April enhälligt gifvit sitt samtycke till Prin-
sessan Louises förmälning med Kronprinsen af
Sverige och Norge.
Samma kammares utskott hade afgifvit sitt
utlåtande, huru det anser Limburgs ställning
till tyska interimsstyrelsen, derest den kommer
att fortfara. U:skottet tillstyrker att med myc-
ken försigtighet ingå derpå, då detta interims
behörighet anses tvifvelaktig.
STORBRITANNIEN.
Den 25 April afseglade skeppen Resolute
(kapten Austin) och Assistance (kapten Om-
manney) från Woolwich till uppsökande af sir
John Franklin.
Drottningen af Belgien ankom den 25 April
till Dover.
I Underhuset levererade prohibitifpartiet d.
26 April en hufvudbatalj emot ministeren.
Såsom tillfälle till anfallet begagnades Mac
Gregors förslag att, såsom en följd af naviga-
tionslagarnes upphäfvande, äfven stämpelafgif-
teh på skeppsassuranser, fraktbref, m. m., måtte
upphäfvas. Förslaget understöddes af lord
Manners; men skattkammarkanslern (Labou-
chere) upprepade flera gånger den önskan, att
Parlamentet icke måtte föreslå några skatte-
nedsättningar, utan att styrelsen äger ett öf-
verskott i behåll till sitt förfogande. Efter en
lång debatt, hvarunder äfven lord John Rus-
sell talade mot förslaget, gick detta dock ige-
nom, med 136 röster mot 89. Nu föll pro-
hibitisternas förnämste kämpe dIsraeli ut med
en mängd sarkasmer öfver ministtrens många
financiella nederlag under innevarande session.
Han sade att ministeren vore i större förlä-
genhet genom det nu tillvarande öfverskottet,
län förut genom statsbristerna: att budgetten
debatterats redan i flera veckor, utan att man
kommit till något slut: att man hade lofvat
jordbruket hjelp i dess nöd, men kom ej län-
-Igre än till löiten; och att då den redan fyra
u eller fem gånger ändrade stämpeltaxan sanno-
ILLt nun kan ancnae nand. 86:72 fardrada talaren