nn En dålig afbildning af Berlins barrikader aflockade Dörner ett vemodigt leende. För hvarje steg stötte han på något nytt öfverraskande föremål. Framför vaktlokalerna stod borgaregardet, som hade besatt alla poster, sedan militären hade måst lemna residenset. Förbi tågade nu med flygande fanor en kår af unga kraftiga gestalter i gröna bluser; hvita calabreserhattar med vajande fjädrar voro trotsigt nedtryckta på deras hufvuden. En stor man med tjockt, svart skägg gick stolt i spetsen såsom anförare med blankt svärd. Dörner jublade betagen af de högtidliga tonerna i den krigiska musik som åtföljde tåget; likaledes folket, som under hurrarop svängde hattar och mössor. Dörner instämde i sången: Was ist des Deutschen Vaterland så länge han kunde höra de kära tonerna. Så måste det blin, sade han till Rolf. Hvarje fri medborgare skall bära vapen, för att, om så behöfves, kunna beskydda friheten och afvärja fiender. De stående härarne måste helt och hållet försvinna. Ånnu har icke hela folket några vapen, anmärkte machinarbetaren. Icke heller kan jag tåla de militäriska distinktionstecknen och sådant der lapprityg. Dörner såg endast ljuset, och icke skuggan, som åtföljde den nya rörelsen. Ännu förekom honom allt såsom stort och herrligt. Enstaka fel och missbruk, hvilka icke ens undföllo den svärmiska blicken, ansåg han för obetydliga och för lätt undanröjda. Liksom de flesta trodde han fullt och fast att intet fattades i demokratiens seger, samt hoppades med tillförsigt på en fredlig utveckling, ett lugnt framåtskridande. Han skulle dock en dag få inse sitt misstag; på medaljens frånsida stod: anarki, egennytta, feghet och förräderi. Ju längre Dörner framgick, desto större var trängseln och rörelsen. De fina eleganta toiletterna voro till största delen borta och hade lemnat plats åt den allmänt älskade blusen. På hattarne prålade den tyska kokarden. Gatpojkar med röda fjädrar i mössorna utbjödo munnvigt, envist och närgånget den revolutionära pressens alster, såsom t. ex.: Offener Brief an den Bärgermeister Krausnick von Moses Hersch;