PpaStacnaa vilje VI DIOLL CliNra, alt HAnot
pSchleswig-Holsteir för vida mer än 10 år se-
dan funnits till och med i den svenska ko-
nungati:
kra slutsatsen, att detta namn icke heller kunnat
vara okändt i Tyskland, äfvensom det är be-
kant att detta namn sedan många år läsits på
allt det så kallade kurant-skiljemyntet, som
n, hvilket ger anledning till den sä-
ännu till stor mängd är gängse öfverallt i her-
tigdömena, och jemväl i stor mängd finnes i
Hamburg. Detta betyder visst ingenting i af-
:seende på tvistefrågan om Slesvig, men anföres
blott för att visa huru pass Bore-skribenten
har reda på sin sak. Beträffande åter det sed-
nare, så instämma vi gerna uti den meningen,
att en stor del af hvad den tyska pressen haft
att förmäla i detta ämne, bestått af storskry-
teri, blandadt med orättvisa, öfvermodiga an-
språk samt en god portion advokatur. Men
deraf följer likväl icke att alltsammans, som
förekommit i den tyska pressen, varit precist
bara fraser från Augustenborg. Så långt hafvel
vi icke ens sett Köpenhamnarne gå i påståen-
den. Eiler om det verkligen förhölle sig på
det sättet, huru skulle det då låta förklara
sig, att en stor del af skriftställsrne i Köpen-
hamn på den sednare tiden kommit till den
insigten, att det Skandinaviska sällskapet och
den s. k. Casino-ministeren gingo för långt i
sin första fordran att obetingadt inkorporera
hela Slesvig ända till Eideren såsom dansk
provins, och att de numera sjelfmant rabatte-
rat ansenligt på detta anspråk, samt blifvit
ense derom, att något annat sätt för frågans
lösning måste utfinnas. Detta måtte ändå ut-
göra ett bevis att någonting annat än blott och
bart några fraser legat i vägen för afhuggan-
det af en knut, som alla de stora makterna
emellertid äro högst intresserade att få löst,
och märk väl, de flesta, deribland bestämdt
Sverge, Ryssland och Frankrike, intresserade
till favör för Danmark, på grund af de skäl,
det på sin sida har att åberopa.
Bore-skribenten, efter att hafva omtalat det
fleråriga publicistiska sträfvanden i slesvighol-
steinsk anda, som utgått från hertigen af Au-
gustenborg och hvilket synnerligen blifvit upp-
dagadt genom den af Wegener förlidet år pu-
blicerade korrespondensen, men hvarvid han
tillika yttrar, att kotteriet icke synes hafva
egnat någon synnerlig uppmärksamhet åt Sverge
och Norge, tillägger derefter vidare helt ar-
tigt: Visserligen har Morgonbladet i Norge
och Aonbladet i Sverge någon gång inne-
hållit uppsatser, som burit alla kriterier på (?),
oatt hafva kommit från det antydda hållet.
Vi kunno icke svara för Morgenbladet i Norge,
men hved Aftonbladet angår är insinuationen
så mycket mera grundlös, som Aftonbladet de
tre eller fyra gånger, då artiklar i tysk syft-!
ning deruti blifvit intagna, alltid tillkärnagif-
vit,att uppsatserna varit öfversatta ur någon
tysk eller engelsk tidning, som hitkommit med
posten, och af hvilken flere exemplar här fun-
nits att tillgå i original.
Bore-skribenten säger vidare, att Aftonbla-
det allt sedan det sednaste vapenstilleståndets
afslutande och de svenska truppernas afsän-
dande till Slesvig iakttagit en obrottslig tyst-
nad i den dansk-tyska frågan; och på ett annat
ställe att Aftonbladet icke förut meddelat nå-l.
gra artiklar i egentlig dansk syftning,. Nu är
emellertid förhållandet, att Aftonbladet åtmin-
stone två gånger i veckan bland sina utrikes
underrättelser alltid under den serskilda rubri-
ken Daermark temligen utförligt upptagit alla
underrättelser af intresse rörande händelserna
i Slesvig. Dessa underrättelser hafva åtmin-
stone 19 gånger af 20 varit uteslutande refe-
rerade efter danska blad, utan anmärkning,
och det vore då besynnerligt nog om de icke
jemväl haft en hufvudsakligen dansk syftning;
en omständighet, hvaröfver vi dessutom göre
hela allmänheten till domare. Allt detta har
emellertid Bore-skribenten icke sett, oaktadt
han säger sig noga hafva följt hvad som angår
detta. ämne. Förunderliga förbiseende, som
kunnat inträffa tvenne gånger i veckan, konse-
gvent under loppet af en så lång tid!
När åter det holsteinska brefvet infördes bi-
fogade Aftonbladet dervid, såsom inkast emot
åtskilliga punkter deri, flere väsendtliga an-
märkningar. Nu inträffade ett motsatt fall
med Boreskribentien. Att någonting annat än
ultra danskheten ens skulle begära att få sina
skäl hörda i fall sådana finnas, och att icke
obesedt på förhand förklara allt som kan an-
föras i skiljaktighet dermed, för lögner m. m.
lär för honom synas ett kätteri. Derföre har
han också vid första åsynen af brefvet genast
varit färdig med sina slutsatser på grund deraf
emot Aftonbladet; men dess egna anmärkningar
var han omöjligt icke i stånd att observera, den
årliga själen, ty annars hade han väl icke för-
bigått dem, eller huru?
Ytterligare förmäler Boreskribenten, det Af-
tonbladet tillkännagifvit, att det kommer att
hädanefter meddela en följd af artiklar från
detta håll,, Hållet har han, såsom läsaren
sett, nyss förut angifvit, nemligen att allt som
angående slesvigska sakerna skrifves från Hol-
stein, det må vara hvad som helst, förskrifver
sig från det Augustenburgska kotteriet. Sjelfva
uppgiften att Aftonbladet tillkännagifvit sig
komma att hädanefter meddela en sådan följd
af artiklar, är emedlertid en vrängd framställ-
ning, som utgör ett bevis till på Boreskriben-
tens fanatiska intolerans; emedan Aftonbladet
helt enkelt och öppet berättat att en begäran
blifvit till red. framställd, att få artiklar in-
förda i ändamål att Slesvig-holsteinska par-
tiet äfven måtte få låta komma till svenska
allmänhetens kännedom de skäl, hvarpå det
grundar sina anspråk, men alldeles icke förkla-
rat att någon följd af artiklar kommer att i
tidningen inflyta, utan att detta kommer att
bero på red:s ompröfning i hvad mån en sådan
begäran kan villfaras, och att red. ämnar bi-
foga anmärkningar der sådana påkallas, hvilket
ma dmanaA mndas 2 2