PpaStacnaa vilje VI DIOLL CliNra, alt HAnot pSchleswig-Holsteir för vida mer än 10 år sedan funnits till och med i den svenska konungati: kra slutsatsen, att detta namn icke heller kunnat vara okändt i Tyskland, äfvensom det är bekant att detta namn sedan många år läsits på allt det så kallade kurant-skiljemyntet, som n, hvilket ger anledning till den säännu till stor mängd är gängse öfverallt i hertigdömena, och jemväl i stor mängd finnes i Hamburg. Detta betyder visst ingenting i af:seende på tvistefrågan om Slesvig, men anföres blott för att visa huru pass Bore-skribenten har reda på sin sak. Beträffande åter det sednare, så instämma vi gerna uti den meningen, att en stor del af hvad den tyska pressen haft att förmäla i detta ämne, bestått af storskryteri, blandadt med orättvisa, öfvermodiga anspråk samt en god portion advokatur. Men deraf följer likväl icke att alltsammans, som förekommit i den tyska pressen, varit precist bara fraser från Augustenborg. Så långt hafvel vi icke ens sett Köpenhamnarne gå i påståenden. Eiler om det verkligen förhölle sig på det sättet, huru skulle det då låta förklara sig, att en stor del af skriftställsrne i Köpenhamn på den sednare tiden kommit till den insigten, att det Skandinaviska sällskapet och den s. k. Casino-ministeren gingo för långt i sin första fordran att obetingadt inkorporera hela Slesvig ända till Eideren såsom dansk provins, och att de numera sjelfmant rabatterat ansenligt på detta anspråk, samt blifvit ense derom, att något annat sätt för frågans lösning måste utfinnas. Detta måtte ändå utgöra ett bevis att någonting annat än blott och bart några fraser legat i vägen för afhuggandet af en knut, som alla de stora makterna emellertid äro högst intresserade att få löst, och märk väl, de flesta, deribland bestämdt Sverge, Ryssland och Frankrike, intresserade till favör för Danmark, på grund af de skäl, det på sin sida har att åberopa. Bore-skribenten, efter att hafva omtalat det fleråriga publicistiska sträfvanden i slesvigholsteinsk anda, som utgått från hertigen af Augustenborg och hvilket synnerligen blifvit uppdagadt genom den af Wegener förlidet år publicerade korrespondensen, men hvarvid han tillika yttrar, att kotteriet icke synes hafva egnat någon synnerlig uppmärksamhet åt Sverge och Norge, tillägger derefter vidare helt artigt: Visserligen har Morgonbladet i Norge och Aonbladet i Sverge någon gång innehållit uppsatser, som burit alla kriterier på (?), oatt hafva kommit från det antydda hållet. Vi kunno icke svara för Morgenbladet i Norge, men hved Aftonbladet angår är insinuationen så mycket mera grundlös, som Aftonbladet de tre eller fyra gånger, då artiklar i tysk syft-! ning deruti blifvit intagna, alltid tillkärnagifvit,att uppsatserna varit öfversatta ur någon tysk eller engelsk tidning, som hitkommit med posten, och af hvilken flere exemplar här funnits att tillgå i original. Bore-skribenten säger vidare, att Aftonbladet allt sedan det sednaste vapenstilleståndets afslutande och de svenska truppernas afsändande till Slesvig iakttagit en obrottslig tystnad i den dansk-tyska frågan; och på ett annat ställe att Aftonbladet icke förut meddelat nå-l. gra artiklar i egentlig dansk syftning,. Nu är emellertid förhållandet, att Aftonbladet åtminstone två gånger i veckan bland sina utrikes underrättelser alltid under den serskilda rubriken Daermark temligen utförligt upptagit alla underrättelser af intresse rörande händelserna i Slesvig. Dessa underrättelser hafva åtminstone 19 gånger af 20 varit uteslutande refererade efter danska blad, utan anmärkning, och det vore då besynnerligt nog om de icke jemväl haft en hufvudsakligen dansk syftning; en omständighet, hvaröfver vi dessutom göre hela allmänheten till domare. Allt detta har emellertid Bore-skribenten icke sett, oaktadt han säger sig noga hafva följt hvad som angår detta. ämne. Förunderliga förbiseende, som kunnat inträffa tvenne gånger i veckan, konsegvent under loppet af en så lång tid! När åter det holsteinska brefvet infördes bifogade Aftonbladet dervid, såsom inkast emot åtskilliga punkter deri, flere väsendtliga anmärkningar. Nu inträffade ett motsatt fall med Boreskribentien. Att någonting annat än ultra danskheten ens skulle begära att få sina skäl hörda i fall sådana finnas, och att icke obesedt på förhand förklara allt som kan anföras i skiljaktighet dermed, för lögner m. m. lär för honom synas ett kätteri. Derföre har han också vid första åsynen af brefvet genast varit färdig med sina slutsatser på grund deraf emot Aftonbladet; men dess egna anmärkningar var han omöjligt icke i stånd att observera, den årliga själen, ty annars hade han väl icke förbigått dem, eller huru? Ytterligare förmäler Boreskribenten, det Aftonbladet tillkännagifvit, att det kommer att hädanefter meddela en följd af artiklar från detta håll,, Hållet har han, såsom läsaren sett, nyss förut angifvit, nemligen att allt som angående slesvigska sakerna skrifves från Holstein, det må vara hvad som helst, förskrifver sig från det Augustenburgska kotteriet. Sjelfva uppgiften att Aftonbladet tillkännagifvit sig komma att hädanefter meddela en sådan följd af artiklar, är emedlertid en vrängd framställning, som utgör ett bevis till på Boreskribentens fanatiska intolerans; emedan Aftonbladet helt enkelt och öppet berättat att en begäran blifvit till red. framställd, att få artiklar införda i ändamål att Slesvig-holsteinska partiet äfven måtte få låta komma till svenska allmänhetens kännedom de skäl, hvarpå det grundar sina anspråk, men alldeles icke förklarat att någon följd af artiklar kommer att i tidningen inflyta, utan att detta kommer att bero på red:s ompröfning i hvad mån en sådan begäran kan villfaras, och att red. ämnar bifoga anmärkningar der sådana påkallas, hvilket ma dmanaA mndas 2 2