a pe Den industriella bildningen. Sist utkomna häftet af tidskriften Frey innehålder, under titel af Några ord om det tekniska undervisningsväsendet i Tyskland samt nyttan och nödvändigheten af tekniska läroanstalter i allmänhet med signaturen E. E—d (Edlund), en högst intressant afhandling om realbildningen i Tyskland, hvilken afhandling fullkomligen ådegalägger orsskerna till svenska industriens låga ståsdpunkt i jemförelse med tyskarnes, I både större och mindre tyska stater är ett ordentligt undervisningssystem utfördt såsom grundvalen för hverje industrielt yrke, så väl det som fordrar mindre, som det som fordrar högre vetenskaplig bildning, och detta system är på en del ställen så grundligt genomfördt, som man någonsin kan tänka sig; hos oss i Sverige deremot !emnar man all industri snart sagdt vind för våg, öfverlåtande åt dess idkare att, ofta i en långt framskriden ålder, se sig om vetenskapliga grunder bäst de kunna. Det går också vanligen derefter. — Efter en mängd sakuppgifter och tabellariska meddelanden i detaljer, fortfar Freyförfattaren: Vi skulle önska att med vår beskrifning öfver de tekniska läroverken hafva fästat läsarens uppmärksamhet på, med hvilken omtanka och uppoffring man sökt upprätta dylika läroanstalter i Tyskland och af hvilken vigt och betydelse den tekniska bildningen för ett samhälles så väl andliga som industriella utvecklinz der anses vara. Sverige deremot har till närvaraade tid, om icke helt och hållet saknat tekniska liroverk, åtminstone icke egt något utbildadt tekniskt undervisningsväsende, som på något sätt kan jemföras med hvad som numera finnes i Tyskland. Ehura man visserligen å ena sidan kan påstå, att tekniska läroanstalter efter ett lands olika beskaffenhet och industriella förhållanden kunna vara mer eller mindre nödvändiga, så måste man dock å andra sidan medgifva, att dessa läroanstalter, hvarhelst de än må finnas, betydligt bidraga att sprida en allmännare bildning och framför allt äro egnade att förekomma den ensidighet i åsigter, som nödvändigt måste visa sig hos ett folk som endast är i besittning af lärda skolor. De tekniska läroverken, och af dessa i synnerhet de lägre, äro icke allenast! att b trakta såsom uppfostringsanstalter för dem som : tänka exna sig åt ett högre tekniskt yrke, utan äfven såsom läroverk, företrädesvis afpassade för deras behof som omständigheterna icke tillåta att förvärfva ena klassisk bildning, och för hvilka de kunskaper som i folkskolan meddelas icke äro tillräckliga. U:an att tala om naturvetenskapernas värde såsom bi!dningsmedel i allmänhet, är det otvifvel-j aktigt, att kännedomen om naturens lagar och verkningar isynnerhet skall vara utaf högt värde för den som icke är bestämd att tillbringa sitt lif i studerkammaren, utan att lefva i naturen, hvars fenomener (och företeelser) utan denna kännedom för honom bliva oförklarliga. I brist på tekniska läroanstalter nödgas nu dessa personer att söka den bildning och det mått af kunskeper, som för deras lefnadsbara äro nödvändiga, i de klassiska elementarläroverken, hvilka, då deras egentliga ändamål är att utgöra en förberedelse för den högre klassiska bildningen, blott ofullständigt kunna erbjuda dem hvad de i första rummet söka. Då dessutom den delen af ett lands befolkning som egnar sig åt de borgerliga näringarne är och nödvändigt måste vara större än antalet af embetsmän och lärde, är det väl D ligt, att staten äfven drager försorg om de förras bildning genom inrättande af för deras behof p2ssande undervisningsanstalter. Vill man för öfrigt så mycket som möjligt utbreda håg och lust för vetenskapliga sysselsättningar och derigenom förekomma tidens så mycket öfverklagade materiella rigtning, så synes oss icke något verksammare medel dertill vara för handen än inrättandet af läroverk, som företrädesvis afse deras behof, som icke med fördel kunna begagna sig af de klassiska läroverken och derför il brist på tjenliga undervisningsanstalter ofta blifva i saknad af den bildning som deras stånd och vilkor i samhället påkalla. De läroverk som hos oss hufvudsakligen saknas äro lägre tekniska skolor, såsom t. ex. realskolorna i Hessen eller industriskolorna i Bayern. Att sådana skolor äfven hos oss skulle komma att bringa goda frukter, visa de anstalter af denna art som genom !: enskild välgörenhet tillkommit. Sådana realskolor! äro icke allenast vigtiga i och för sig sjelfva såsom allmänna bildningsanstalter, utan äfven såsom förberedande läroverk för den högre tekniska bildningen, utan hvilken dock ett lands industri, man må för öfrigt göra för densamma hvad man vill, aldrig kan uppblomstra. Det är lätt att inse, huru mycket våra tekniska fackskolor, landtbruksskolorna, bergsskolan och de högre tekniska läroverken i Stockholm skulle vinna, om ynglingen hade tillfälle att på sin hemort förskaffa sig dena nödiga bildningen för att med fördel kunna besöka dessa läroverk, och derigenom bespara en del af den kostnad han måste vidkännas för att på en aflägsen ort förskaffa sig de tekniska förstudierna. Han afbålles ofta derigenom ifrån den praktiska banan och börjar sina studier i en latinsk skola i sin hembygd, för att framdeles en gång söka sin befordran på embetsmannabanan, för hvilken han ofta har hvarken lust eller fallenhet. Utan tvifvell skulle våra tekniska fackskolor blifva mer besökta, ifall ett tillräckligt antal realskolor för den första tekniska undervisningen funnes att tillgå, och del högre tekniska läroverken skulle derigenom befrias : ifrån att undervisa i de första elementerna och på sådant sätt blifva iståndsatta att, med de tillgångar: och krafter som redan fionas för handen, sprida en allmännare teknisk bildning. Genom en allmännare teknisk bildning skulle den missaktning, som man så ofta förmärkt för den industriella banan, småningom försvinna, och mången, som nu af fåfänga äf-l las att få sin son eller myndling till embetsman, skulle vara nöjd att se honom såsom nyttig och verksam medborgare inom de närande samhällsklasserna. Att slutligen vår industri skulle vinna genom en fullständigare teknisk bildning, behöfver välicke bevisas. Huru kan man fordra, att utan kännedom af de vetenskapliga principer, som ligga till grund för alla tekniska företag, någonting i den vägen egentligen skall kunna lyckas? Lusten och sinnet för det industriella lifvet skulle ock i samma mån tillväxa, som kännedomen om dess vetenskapliga grunder hunne spridas. Utan den vetenskapliga underbyggnaden måste den; som egnat sin verksamhet:åt de tekniska yrkena, troget följa de anvisningar och metboder som han af andra kunnat inhemta, utan att på egen hand våga företaga en ändamålsenlig och nyttig förändring, af fruktan att utsätta sig för misstag och förluster. Vore en sådan i besittning af sitt yrkes rationella grunder, skulle han i dess bedrifvande finna mer trefnad och: tillfredsställelse, och derigenom dragas från den rent mareriella uppfattning af detsamma som eljest måste blifva följden.. Hvem hafva England, Frankrike och Tyskland att tacka för flertalet af sina upptäckter på industriens; Område, om icke just sina vetenskapligt bildade tek-: j d i niker? Det är i de tekniska läroanstalterna som desse skola erhålla sin vetenskapliga bildning, för att sedan i rikt mått återbetala den uppfostran staten AR äh -. se ae FAT, Jam nåikaagtat av