a pe
Den industriella bildningen.
Sist utkomna häftet af tidskriften Frey innehål-
der, under titel af Några ord om det tekniska un-
dervisningsväsendet i Tyskland samt nyttan och
nödvändigheten af tekniska läroanstalter i all-
mänhet med signaturen E. E—d (Edlund), en högst
intressant afhandling om realbildningen i Tyskland,
hvilken afhandling fullkomligen ådegalägger orsskerna
till svenska industriens låga ståsdpunkt i jemförelse
med tyskarnes, I både större och mindre tyska sta-
ter är ett ordentligt undervisningssystem utfördt så-
som grundvalen för hverje industrielt yrke, så väl
det som fordrar mindre, som det som fordrar högre
vetenskaplig bildning, och detta system är på en del
ställen så grundligt genomfördt, som man någon-
sin kan tänka sig; hos oss i Sverige deremot !emnar
man all industri snart sagdt vind för våg, öfverlå-
tande åt dess idkare att, ofta i en långt framskriden
ålder, se sig om vetenskapliga grunder bäst de kunna.
Det går också vanligen derefter. — Efter en mängd
sakuppgifter och tabellariska meddelanden i detaljer,
fortfar Freyförfattaren:
Vi skulle önska att med vår beskrifning öfver de
tekniska läroverken hafva fästat läsarens uppmärk-
samhet på, med hvilken omtanka och uppoffring man
sökt upprätta dylika läroanstalter i Tyskland och af
hvilken vigt och betydelse den tekniska bildningen
för ett samhälles så väl andliga som industriella ut-
vecklinz der anses vara. Sverige deremot har till
närvaraade tid, om icke helt och hållet saknat tek-
niska liroverk, åtminstone icke egt något utbildadt
tekniskt undervisningsväsende, som på något sätt
kan jemföras med hvad som numera finnes i Tysk-
land. Ehura man visserligen å ena sidan kan på-
stå, att tekniska läroanstalter efter ett lands olika
beskaffenhet och industriella förhållanden kunna vara
mer eller mindre nödvändiga, så måste man dock å
andra sidan medgifva, att dessa läroanstalter, hvar-
helst de än må finnas, betydligt bidraga att sprida
en allmännare bildning och framför allt äro egnade
att förekomma den ensidighet i åsigter, som nöd-
vändigt måste visa sig hos ett folk som endast är i
besittning af lärda skolor. De tekniska läroverken,
och af dessa i synnerhet de lägre, äro icke allenast!
att b trakta såsom uppfostringsanstalter för dem som :
tänka exna sig åt ett högre tekniskt yrke, utan äf-
ven såsom läroverk, företrädesvis afpassade för de-
ras behof som omständigheterna icke tillåta att för-
värfva ena klassisk bildning, och för hvilka de kun-
skaper som i folkskolan meddelas icke äro tillräck-
liga. U:an att tala om naturvetenskapernas värde
såsom bi!dningsmedel i allmänhet, är det otvifvel-j
aktigt, att kännedomen om naturens lagar och verk-
ningar isynnerhet skall vara utaf högt värde för den
som icke är bestämd att tillbringa sitt lif i studer-
kammaren, utan att lefva i naturen, hvars fenome-
ner (och företeelser) utan denna kännedom för ho-
nom bliva oförklarliga. I brist på tekniska läro-
anstalter nödgas nu dessa personer att söka den bild-
ning och det mått af kunskeper, som för deras lef-
nadsbara äro nödvändiga, i de klassiska elementar-
läroverken, hvilka, då deras egentliga ändamål är
att utgöra en förberedelse för den högre klassiska
bildningen, blott ofullständigt kunna erbjuda dem
hvad de i första rummet söka. Då dessutom den
delen af ett lands befolkning som egnar sig åt de
borgerliga näringarne är och nödvändigt måste vara
större än antalet af embetsmän och lärde, är det väl
D ligt, att staten äfven drager försorg om de förras
bildning genom inrättande af för deras behof p2s-
sande undervisningsanstalter. Vill man för öfrigt så
mycket som möjligt utbreda håg och lust för veten-
skapliga sysselsättningar och derigenom förekomma
tidens så mycket öfverklagade materiella rigtning, så
synes oss icke något verksammare medel dertill vara
för handen än inrättandet af läroverk, som företrä-
desvis afse deras behof, som icke med fördel kunna
begagna sig af de klassiska läroverken och derför il
brist på tjenliga undervisningsanstalter ofta blifva i
saknad af den bildning som deras stånd och vilkor
i samhället påkalla.
De läroverk som hos oss hufvudsakligen saknas
äro lägre tekniska skolor, såsom t. ex. realskolorna i
Hessen eller industriskolorna i Bayern. Att sådana
skolor äfven hos oss skulle komma att bringa goda
frukter, visa de anstalter af denna art som genom !:
enskild välgörenhet tillkommit. Sådana realskolor!
äro icke allenast vigtiga i och för sig sjelfva såsom
allmänna bildningsanstalter, utan äfven såsom förbe-
redande läroverk för den högre tekniska bildningen,
utan hvilken dock ett lands industri, man må för
öfrigt göra för densamma hvad man vill, aldrig kan
uppblomstra. Det är lätt att inse, huru mycket våra
tekniska fackskolor, landtbruksskolorna, bergsskolan
och de högre tekniska läroverken i Stockholm skulle
vinna, om ynglingen hade tillfälle att på sin hemort
förskaffa sig dena nödiga bildningen för att med för-
del kunna besöka dessa läroverk, och derigenom be-
spara en del af den kostnad han måste vidkännas
för att på en aflägsen ort förskaffa sig de tekniska
förstudierna. Han afbålles ofta derigenom ifrån den
praktiska banan och börjar sina studier i en latinsk
skola i sin hembygd, för att framdeles en gång söka
sin befordran på embetsmannabanan, för hvilken han
ofta har hvarken lust eller fallenhet. Utan tvifvell
skulle våra tekniska fackskolor blifva mer besökta,
ifall ett tillräckligt antal realskolor för den första
tekniska undervisningen funnes att tillgå, och del
högre tekniska läroverken skulle derigenom befrias :
ifrån att undervisa i de första elementerna och på
sådant sätt blifva iståndsatta att, med de tillgångar:
och krafter som redan fionas för handen, sprida en
allmännare teknisk bildning. Genom en allmännare
teknisk bildning skulle den missaktning, som man
så ofta förmärkt för den industriella banan, smånin-
gom försvinna, och mången, som nu af fåfänga äf-l
las att få sin son eller myndling till embetsman,
skulle vara nöjd att se honom såsom nyttig och verk-
sam medborgare inom de närande samhällsklasserna.
Att slutligen vår industri skulle vinna genom en
fullständigare teknisk bildning, behöfver välicke be-
visas. Huru kan man fordra, att utan kännedom af
de vetenskapliga principer, som ligga till grund för
alla tekniska företag, någonting i den vägen egent-
ligen skall kunna lyckas? Lusten och sinnet för det
industriella lifvet skulle ock i samma mån tillväxa,
som kännedomen om dess vetenskapliga grunder hunne
spridas. Utan den vetenskapliga underbyggnaden
måste den; som egnat sin verksamhet:åt de tekni-
ska yrkena, troget följa de anvisningar och metbo-
der som han af andra kunnat inhemta, utan att på
egen hand våga företaga en ändamålsenlig och nyt-
tig förändring, af fruktan att utsätta sig för miss-
tag och förluster. Vore en sådan i besittning af sitt
yrkes rationella grunder, skulle han i dess bedrif-
vande finna mer trefnad och: tillfredsställelse, och
derigenom dragas från den rent mareriella uppfatt-
ning af detsamma som eljest måste blifva följden..
Hvem hafva England, Frankrike och Tyskland att
tacka för flertalet af sina upptäckter på industriens;
Område, om icke just sina vetenskapligt bildade tek-:
j
d
i
niker? Det är i de tekniska läroanstalterna som
desse skola erhålla sin vetenskapliga bildning, för att
sedan i rikt mått återbetala den uppfostran staten
AR äh -. se ae FAT,
Jam nåikaagtat av