. , Ett bref från Californien. . Old Dry Diggings — Öfre Californien 23 Nov. 1849. Sedan jag nu anländt till Carlifornien utan någon olycka, anser jag det för min pligt att utan vidare dröjsmål skrifva till er. Som jag ej har haft tid att under min resa hålla någon dagbok, blir det jag nu skrifver upptecknadt ur minnet ech troligtvis af föga interesse tills ni har hunnit slutet. Vid afresan från Chicago underrättades ni om hela vårt sällskap och att resan skulle ske i sällskap med Detroit Compagniet, hvaraf Frank Pixly, fordom bosatt i Rochester, utgjorde en medlem. Ingenting anmärkningsvärdt hände på vägen till Indepedence; hvar och en gjorde sig bekant med den andres sinnelag, hvaraf resultatet blef att tre återvände hem, tTeducerande vårt lag till endast fyra — hr Easterman, d:r Patrick och hr Benson, alla just passande personer att göra en resa öfver slätterne nyttig och nöjsam. Vår ankomst till Independence skedde vid en tid då choleran rasade som värst; ofta sågs likvagnen åtföljd af två eller tre karlar, hvilka berättade att någon stackars Californisk äfventyrare nu fördes till sitt sista hviloställe, och vårt läger låg så till, att vi ofta hörde tydligt de sjukes och döendes suckar. Allting vittnade om att vij voro midt ibland lidande och förstörels2 — till och med de starkaste hjertan darrade af fruktan för den förfärliga plågan. Den 26 Maj var vårt lag ovanligt verksamt med tillredelserna till resan, som skulle ske tidigt den påföljande morgonen. Vi arbetade till sent på natten, då vi begåfvo oss till hvila unde rvårt tält, som vanligt. Stor blef vår förvåning då vi uppväcktes af d:r Patrick, hvilken hade fått en allvarsam attack af den fruktansvärda sjukdomen. Oaktadt hastig läkarebjelp förskaffades och starka läkemedel ingåfvo, hjelpte det till intet — dödens hand var öfver honom, och efter att hafva under sextimmar; uthärdat de förfärligaste plågor, nalkades han sitt sista, i fullt medvetande af att hans stund var kommen och han liksom tycktes säga jag är nöjd. Ingen, utom de som äro i samma omständigheter, kan förstå vära känslor. Få timmar förut var allting lif och ingen drömde om annat än lycka... — Det blef för oss en Tteligiös pligt att begrafva en af våra intimaste vänner, utsn några ceremonier, undantagandes att följa likvagnen, som förde honom till grafven, samt att öfverlemna honom till hans trånga hvilorum. De festa dödsfallen inträffade ibland dem som voro på väg till Californien, och mången dog innan hans gyldene drömmar blefvo realiserade. Vår afresa från Indepedence skedde om aftonen den 27. I anseende till den ofantliga mängden af emigranter på den stora emigrantvägen, beslöto vi att förena oss med ett sällskap som skulle färdas öfver Gila-vägen. Deras vägvisare öfvertalade oss dertill, förebärande att denna väg skulle vara bättre och gå genom ett af gammalt bebodt landskap, och att resan skulle slutas vid ingången af vintern. Alla de som önska se tio tusen acres af jord på en ofanlig yta, med en dubbel väg så god som någon macadamiserad väg i Staterna, oräkneliga tee —— LAK — V ——E————LL