namn och skepnader uti handel kan förekomma.
Med utminutering af sådant bränvin hafva icke
grosshandelssocieteterna tagit befattning.
Uti 1754 ärs allmänna lag, 4:de Kap. Handels-
balken, bestämdes grosshandel med vin och andra
främmande drycker till minimiqvantitet af en
halfankste. Försäljningen af mindre qvantiteter till-
hörde då vinskänkssocieteten, hvilken af sådan or-
sak, ensam vidkändes den så kallade tapperians-
eller mixuteringsaecisen,. Men dåi anledning af
städernes allmänna besvär vid 4769 års riksdag
denna speciella minuteringsaccis upphörde samt la
des utan undantag direkt på alla inkommande dryc-
ker, och uppbars vid stora sjötullen samt alltså drab-
bade i lika måtto både grosshandlare i stapelstä-
derna och vinskänkssocieterna; så fick, i följd af en
så väserdtlig förändring, enär lika :ördor borde
grundlägza lika rättigheter, det nyssnämnda momen
tet i allmänna lagen, rörande grosshandel med vin
och and:a främmande drycker, genom ett Kongl.
reskript den 40 Juli 4779, den förklaring att sam-
ma grosskandel skulle vara lika oinskränkt, som vin-
skänkarnsos, endast med skillnad att de sednare finge
föryttra dylika varor äfven till förtäring på stället,
eller, såsom det heter, till sittande gäster, då
deremot egarne af grosskällare få sälja endast till
afsemtn ; -
Att till detta -sednare slags handel med främmande
drycker lämpa 57 uti författningen om tillverk-
ning och försäljning af bränvin har aldrig varit
af Konung och Ständer åsyftadt. Första gången
detta, i ordalydelsen onekligt något vidsträckta, stad-
infördes uti vår bränvinslagstiftning var den
4841; men under de flera år som seder-
ulit har det veterligen icke blifvit tolkadt
mpadt såsom nu skett mer än kanske en
gång då landshöfdingeembetet och magistraten i Up-
sala, under åberopande af 4841 års bränvinsförfatt-
ning, gjorde experiment till ett slags lagförklaring i
samma syftning som Stockholms poliskammare nu
följt, hvilken åtgärd dock af Kongl. Maj:t genast
undanröjdes.
Den uti 4:de kapitlet 1 8 handelsbalken beskrifna
grossförsä!jning af viner och andra utländska dryc
ker, sådan densamma sedermera blifvit förklarad
och bestämd uti kopgl. brefvet den 40 Juli 4779,
har, alltsedan sistnänmde dag, utgjort en af gross-
handelssocieteternas borgerliga rättigheter; och för
upphäfvande af en sådan fordras väl att en serskild
och ordentlig motion eller proposition öppet och är-
ligt framkallar frågan till undersökning och diskus-
sion, hvilket här aldrig ägt rum. Hvarje stånd bru-
kar med skäl skydda sina lagliga rättigheter så länge
det icke finner sig öfvertygadt om deras olämplig-
het; och det kan således aldrig vara rätt att för
någotdera i tysthet bortplåcka den ena rättigheten
efter den andra, genom att försåtligt insmyga alltför
vidstfäckta uttryck i författningar, som hafva till
ändamål helt annat. En så lömsk esprit tillhör icke
vår lagstiitning, och passar icke heller i tillämpnin-
gen af dess lagar.
Då nyligen man i hufvudstadern införde den be-
ryktade nya beskattningen på bränvinsminuteringen,
till minimibelopp af 400 rdr bko af hvarje minutör,
respekterade och undantog man traktörssocietetens
gamla på burskap grundade rättighet att sälja brän-
vin i minut. Endast de medlemmar som ville till-
godonjuta en utvidgad mnäringsfrihet i afseende på
tiden att emottaga gäster, fingo efter eget behag
åtaga sig den nya beskattningen. Och hvarföre skola
grosshandierne njuta mindre hägn för sina lagligt
unadfångra rättigheter, än en annan borgarklass?
Huru en oriktig lagtolkning leder till kontraster
Iser, derpå lemnar polisens ifrågarande
tillämpning af bränvinsförordningen ett tydligt bevis.
Man bar nemligen låtit en del af vinskänkssociete-
tens medlemmer idka samma grosskällarrörelse som
af oss utöfvas, med försäljning af främmande brända
och destillerade spirituösa drycker i mindre partier
än en kanna, och man har :befriat dem från åtal,
emedan de hvardera till poliskassan erlägga 100 rdr
bko årligen. Men mån besinnar icke, att om den
af poliseu mot oss åberopade 57:de i. bränvinsför-
fattningen skall tillämpas på nyssnämnde slags dryc-
ker, icke någon försäljning deraf under en kanna
får enligt 43 i samma författning, äga rum utan
att äfven mat alltid och ovilkorligen finnes i
källaren att tillgå och spisa för den det begär.
Huru kan polisen gifva dispence från detta sednare
allmänna lagbud? Åren myndighet behörig att lik-
som köpslaga med allmänna lagparagrafer, och för-
klara? den som vill betala 400 rdr bko skall få åt-
njuta de i lagen medgifna rättigheter, utan att be-
böfva iottaga dermed förknippade skyldigheter?
Hvad kallas en sådan inkomst efter vanligt språk-
bruk?
Frågan synes vara af intresse icke allenast för
grosshandelssocieteterna i riket, utan äfven för den
öfriga allmänheten. Högst sällan lärer nemligen ett
värdshus, vare sig källare, traktörställe eller krog,
befinnas -.så sorteradt, som en ordentligt försedd gross-
källare, 2f det skäl att de förra icke egentligen hafva
till ändamål någon Handel, utan blott så kallad skänk-
ning på stället. Är det då skäl att förmena all-
mänheter att omedelbart i en grosshandelskällare låta
hemta en butelj rum, arrak, konjak, artiklar som
till och med månget mindre bemedladt värdshus lär
ofta nödgss för dagligt behof inköpa i lika ringa
qvantiteter? Mången som vid inköp af viner till en
måltid äfven reqvirerar till exempel ett krus ut-
ländsk likör, skulle efter polisens åsigt hänvisas till
eit värdsbus, så framt han ej ville köpa en hel
kanna, ehuru detta slags varor hvarken bruka in-
komma eller föryttras i dylika mått och på många
värdshus knappt torde finnas.
Men ordalydelsen uti den:af polisen åberopade pa-
ragrafeu — invänder man — är tydlig och så vid-
sträckt ait derunder kan iobegripas allt -hvad man
vill. Detia må medgifvas; men lagstiftarens mening
och förfeitniagens ändamål, som här bjuda en re-
sriktif tolkning, äro äfven klara och tydliga; och
för hvärje erfaren jurist är nog bekant huru lagens
ord, tillämpade blindt efter bokstafven, ofta leda till
uppenbara orimligheter. -I-sjelfva vår allmänna lag
förekommer sådant på många ställen. Stiftaren har
alltid baft för ögonen hela sitt lagsystem uti hvarje
särskildt ämne, vid nedskrifvandet af de serskilta
stadganderna, hvilket äfven, . vid ..dessas tolkning en
upplyst domare vet att noga iaktilaga.
Såsom bevis härpå och såsom exempel nå en från