namn och skepnader uti handel kan förekomma. Med utminutering af sådant bränvin hafva icke grosshandelssocieteterna tagit befattning. Uti 1754 ärs allmänna lag, 4:de Kap. Handelsbalken, bestämdes grosshandel med vin och andra främmande drycker till minimiqvantitet af en halfankste. Försäljningen af mindre qvantiteter tillhörde då vinskänkssocieteten, hvilken af sådan orsak, ensam vidkändes den så kallade tapperianseller mixuteringsaecisen,. Men dåi anledning af städernes allmänna besvär vid 4769 års riksdag denna speciella minuteringsaccis upphörde samt la des utan undantag direkt på alla inkommande drycker, och uppbars vid stora sjötullen samt alltså drabbade i lika måtto både grosshandlare i stapelstäderna och vinskänkssocieterna; så fick, i följd af en så väserdtlig förändring, enär lika :ördor borde grundlägza lika rättigheter, det nyssnämnda momen tet i allmänna lagen, rörande grosshandel med vin och and:a främmande drycker, genom ett Kongl. reskript den 40 Juli 4779, den förklaring att samma grosskandel skulle vara lika oinskränkt, som vinskänkarnsos, endast med skillnad att de sednare finge föryttra dylika varor äfven till förtäring på stället, eller, såsom det heter, till sittande gäster, då deremot egarne af grosskällare få sälja endast till afsemtn ; Att till detta -sednare slags handel med främmande drycker lämpa 57 uti författningen om tillverkning och försäljning af bränvin har aldrig varit af Konung och Ständer åsyftadt. Första gången detta, i ordalydelsen onekligt något vidsträckta, stadinfördes uti vår bränvinslagstiftning var den 4841; men under de flera år som sederulit har det veterligen icke blifvit tolkadt mpadt såsom nu skett mer än kanske en gång då landshöfdingeembetet och magistraten i Upsala, under åberopande af 4841 års bränvinsförfattning, gjorde experiment till ett slags lagförklaring i samma syftning som Stockholms poliskammare nu följt, hvilken åtgärd dock af Kongl. Maj:t genast undanröjdes. Den uti 4:de kapitlet 1 8 handelsbalken beskrifna grossförsä!jning af viner och andra utländska dryc ker, sådan densamma sedermera blifvit förklarad och bestämd uti kopgl. brefvet den 40 Juli 4779, har, alltsedan sistnänmde dag, utgjort en af grosshandelssocieteternas borgerliga rättigheter; och för upphäfvande af en sådan fordras väl att en serskild och ordentlig motion eller proposition öppet och ärligt framkallar frågan till undersökning och diskussion, hvilket här aldrig ägt rum. Hvarje stånd brukar med skäl skydda sina lagliga rättigheter så länge det icke finner sig öfvertygadt om deras olämplighet; och det kan således aldrig vara rätt att för någotdera i tysthet bortplåcka den ena rättigheten efter den andra, genom att försåtligt insmyga alltför vidstfäckta uttryck i författningar, som hafva till ändamål helt annat. En så lömsk esprit tillhör icke vår lagstiitning, och passar icke heller i tillämpningen af dess lagar. Då nyligen man i hufvudstadern införde den beryktade nya beskattningen på bränvinsminuteringen, till minimibelopp af 400 rdr bko af hvarje minutör, respekterade och undantog man traktörssocietetens gamla på burskap grundade rättighet att sälja bränvin i minut. Endast de medlemmar som ville tillgodonjuta en utvidgad mnäringsfrihet i afseende på tiden att emottaga gäster, fingo efter eget behag åtaga sig den nya beskattningen. Och hvarföre skola grosshandierne njuta mindre hägn för sina lagligt unadfångra rättigheter, än en annan borgarklass? Huru en oriktig lagtolkning leder till kontraster Iser, derpå lemnar polisens ifrågarande tillämpning af bränvinsförordningen ett tydligt bevis. Man bar nemligen låtit en del af vinskänkssocietetens medlemmer idka samma grosskällarrörelse som af oss utöfvas, med försäljning af främmande brända och destillerade spirituösa drycker i mindre partier än en kanna, och man har :befriat dem från åtal, emedan de hvardera till poliskassan erlägga 100 rdr bko årligen. Men mån besinnar icke, att om den af poliseu mot oss åberopade 57:de i. bränvinsförfattningen skall tillämpas på nyssnämnde slags drycker, icke någon försäljning deraf under en kanna får enligt 43 i samma författning, äga rum utan att äfven mat alltid och ovilkorligen finnes i källaren att tillgå och spisa för den det begär. Huru kan polisen gifva dispence från detta sednare allmänna lagbud? Åren myndighet behörig att liksom köpslaga med allmänna lagparagrafer, och förklara? den som vill betala 400 rdr bko skall få åtnjuta de i lagen medgifna rättigheter, utan att beböfva iottaga dermed förknippade skyldigheter? Hvad kallas en sådan inkomst efter vanligt språkbruk? Frågan synes vara af intresse icke allenast för grosshandelssocieteterna i riket, utan äfven för den öfriga allmänheten. Högst sällan lärer nemligen ett värdshus, vare sig källare, traktörställe eller krog, befinnas -.så sorteradt, som en ordentligt försedd grosskällare, 2f det skäl att de förra icke egentligen hafva till ändamål någon Handel, utan blott så kallad skänkning på stället. Är det då skäl att förmena allmänheter att omedelbart i en grosshandelskällare låta hemta en butelj rum, arrak, konjak, artiklar som till och med månget mindre bemedladt värdshus lär ofta nödgss för dagligt behof inköpa i lika ringa qvantiteter? Mången som vid inköp af viner till en måltid äfven reqvirerar till exempel ett krus utländsk likör, skulle efter polisens åsigt hänvisas till eit värdsbus, så framt han ej ville köpa en hel kanna, ehuru detta slags varor hvarken bruka inkomma eller föryttras i dylika mått och på många värdshus knappt torde finnas. Men ordalydelsen uti den:af polisen åberopade paragrafeu — invänder man — är tydlig och så vidsträckt ait derunder kan iobegripas allt -hvad man vill. Detia må medgifvas; men lagstiftarens mening och förfeitniagens ändamål, som här bjuda en resriktif tolkning, äro äfven klara och tydliga; och för hvärje erfaren jurist är nog bekant huru lagens ord, tillämpade blindt efter bokstafven, ofta leda till uppenbara orimligheter. -I-sjelfva vår allmänna lag förekommer sådant på många ställen. Stiftaren har alltid baft för ögonen hela sitt lagsystem uti hvarje särskildt ämne, vid nedskrifvandet af de serskilta stadganderna, hvilket äfven, . vid ..dessas tolkning en upplyst domare vet att noga iaktilaga. Såsom bevis härpå och såsom exempel nå en från