ev JR RT rr rg RR tt I a menas här endast den, som har pension af staten? — och således är hugnad af den kongl nåden, skall ega valrätt, men deremot alla embetsoch tjenstemän, som afgått från sin syssla för sjuklighet eller annan tillfällig orsak utan pension, skola frånkännas en sådan rättighet. Då mean jemför 8 11 med det i 8 8 mon. ce förekommande uttrycket: annat yrke, kan man svårligen med visshet afgöra, huruvida någon valrätt blifeer förunnad den del af arbetsklassen, som, enligt 1846 års handtverksordning, eger rätt, att såsom försörjningsmedei åstadkomma tillverkningar till afsalu. 12 8 beröfvar landsoch stadsfiskaler, kronolänsmän, underbefäl vid krigsmakten m. fl. all valrätt, ehuru större delen af desse äga fullt ut lika, om ej större bildningsgrad än mängden af valberättigade, samt äro närmare införlifvade med nationen, så. att de säkrare kunna bedöma dess behof än mången yngre underlöjtnant, och den, visserligen på bokvett erfarne, men icke sällan populär bildning saåk-l!; nande magistern. I afseende på 15 8, som handlar om afdelningen för omedelbara val på landet, så kan med skäl frågas, hvarföre regementspastorer. hvilkas ord, lön är bestämd till 450 rdr och med sportler ej öfverstiger 600 rdr, skola sättas i jemnbredd med domare, kronofogdar och andre embetsmän, som ega mer än 800 rårs lön? Vi hafva nyligen sett, att flera af de indragne lagmännen endast hade några hundrade riksdalers årlig inkomst, hvarföre det synes troligt, att några domare och kronofogdar ieke hafva 800 rdr taxerad löninkomst, sedan nödiga biträdens underhåll blifvit afdraget. Månne den regementspastorer tillkommande kaptensrangen är det arcanum, som gifver den lika stor kännedom om folkets ställning och behbof, som den, hvilken domare och kronofogdar böra ega? Då för regementspastiorsbefattningen ej fordras akademisk lärdomsgrad och presttjensten i och för sig icke innebär någon valrätt, så blir det än mer tydligt, att regementspastorers valrätt grundar sig på rangen allena, som af konungen tilldelas. Atskilligt annat vore visserligen att anmärka emot denna 8, t. ex. om skillnaden emellan arrenderad jord af kronan, som lemnar dubbel rösträtt emot den, som arrenderas af den enskilde 0. S. V., men utrymmet tillåter ej en vidlyftigare granskning. : 18 8 mom. f tillerkänner t. ex. en nyss myndig underlöjtnant eller en som erhållit magistergrad lika valrätt med: 16 hemmansegare, egande mindre än !1g mantal. 8 dito som ega hvardera 14 mantal. 16 som ega annan fast egendom uppskattad till mindre än 1000 rdr. 8 som ega uppskattad fast egendom från 1000 till och med 1,999 rdr. 4 som arrendera fast egendom af kronan eller allmän inrättning 1 mantal eller 8,000 rdrs uppskattningsvärde., E 4 som arrendera fast egendom af enskild person om 2 mantal eller 16,000 (?) riksdalers uppskattningsvärde. 16 handlande, hbandtverkare, idkare af fabrik eller annat yrke, hvars årliga inkomst ej är uppskattad till 100 rdr. 8 handlande, handtverkare, idkare af fabrik eller annat yrke, hvars årliga inkomst är uppskattad från 100 till 199 rdr 0. s. v. Då 31 8 mom. 1 uppräknar åtskillige :tjenstemän såsom valbare till första kammaren, är svårt att inse hvarföre de lektorer som fcke äro konsistorieledamöter blifvit uteslutne från valbarhet till nämnde kammare. Så är förhållandet -vid: flere gymnasier: och krigsakademien. Icke beiler kan någon giltig anledning finnas, hvarföre bibliothekarierne vid akademiska och -kongl. : bibliotheken, akademisekreteraren, riksantiquarien m. fl. i samma kategori, samt kyrkoherdar af andra och tredje klassens pastorater, hvilka sednare säkerligen egalika insigter och förmåga att bedöma samhällets behof; som första klassens, skola beröfvas . nämnda, valbarhet. . Häradsböfdingar, hvilka ej hafva samma-rang: som regementsoffiterare och ändra i denna 8 mom. 2 uppräknade embetsmän, äro uteslutne från plats i första kammaren, derest de ej få flera än 2; af de väljandes röster: Bristande rang stänger dem således från en rättighet, som tillkommer t.; ex. en rektor vid en högre lärdomsskola. Men den gynnade rektorn kan dock lätt förlora sin förmån; nemligen om han befördras till ett pastorat af andra klassen. Månne han genom denna befordran förlorar uti insigter och erfarenhet? Sunda förnuftet vill ej tro något sådant, men hvad betyder sunda förnuftet emot rangrullan och andra konstlade råmärken? Insändaren vill ej längre trötta: med. flera partiella anmärkningar, ehuru. anledning dertill ingalunda saknasipå mångfaldiga ställen, såsom. t..ex: uti 3r ) jemförd med den 31, hvilka 88 i vissa fall icke kunna tillämpas i händelse valnämnden -ejär fulttalig, samt uti. 44 och 45 SS, hvilka innehålla den öformligheten att alla omedelbarä wål vid omröstningen af närindens ledamöter skola ske med stutna sedlar, då deremot, utseende ;af. elektorer och det val, som dessa anställa till ombud i andra kammaren, skall ske genom öppen omröstning; uti 53 och flere dermed sammanhängande 88, om olämplighetenatt, åt en, med förtroendesyssla försedd embetsråan öfverlemnas de hufvudsakliga bestyren för val af folkens ombud, samt Ppröfningen af. valens--laglighet--m: fl; doch slutligen, vid den måhända vigtigaste S;nemligen den 204:de, Hvilken nästan helt och hållet tillintetgör möjligheten att ens få en för folket nyttig och nödig förändring i grundlagen hvilande för framtida granskning, då, som här förut i frågan -omvaleensus är visxdt, det svårligen kan undvikas, att byråkratien, hierarkien och förmögenheten till: betydligare del kommer! lingen. Så vEPi denna! att belierfska riksför AA BB Ch De PR DM hmga mm Mm MM -—— VV d Om A 0 Br MAS Am ee dd Ks NS NH AA 0 ee MA mr Mo pr mn je WD MA I SN Su (41 så i di m v6