ev JR RT rr rg RR tt I a
menas här endast den, som har pension af sta-
ten? — och således är hugnad af den kongl
nåden, skall ega valrätt, men deremot alla em-
bets- och tjenstemän, som afgått från sin syssla
för sjuklighet eller annan tillfällig orsak utan
pension, skola frånkännas en sådan rättighet.
Då mean jemför 8 11 med det i 8 8 mon.
ce förekommande uttrycket: annat yrke, kan
man svårligen med visshet afgöra, huruvida
någon valrätt blifeer förunnad den del af ar-
betsklassen, som, enligt 1846 års handtverks-
ordning, eger rätt, att såsom försörjningsme-
dei åstadkomma tillverkningar till afsalu.
12 8 beröfvar lands- och stadsfiskaler, kro-
nolänsmän, underbefäl vid krigsmakten m. fl.
all valrätt, ehuru större delen af desse äga
fullt ut lika, om ej större bildningsgrad än
mängden af valberättigade, samt äro närmare
införlifvade med nationen, så. att de säkrare
kunna bedöma dess behof än mången yngre
underlöjtnant, och den, visserligen på bokvett
erfarne, men icke sällan populär bildning saåk-l!;
nande magistern.
I afseende på 15 8, som handlar om afdel-
ningen för omedelbara val på landet, så kan
med skäl frågas, hvarföre regementspastorer.
hvilkas ord, lön är bestämd till 450 rdr och
med sportler ej öfverstiger 600 rdr, skola sät-
tas i jemnbredd med domare, kronofogdar och
andre embetsmän, som ega mer än 800 rårs
lön? Vi hafva nyligen sett, att flera af de
indragne lagmännen endast hade några hun-
drade riksdalers årlig inkomst, hvarföre det
synes troligt, att några domare och kronofog-
dar ieke hafva 800 rdr taxerad löninkomst,
sedan nödiga biträdens underhåll blifvit afdra-
get. Månne den regementspastorer tillkomman-
de kaptensrangen är det arcanum, som gifver
den lika stor kännedom om folkets ställning
och behbof, som den, hvilken domare och kro-
nofogdar böra ega? Då för regementspastiors-
befattningen ej fordras akademisk lärdomsgrad
och presttjensten i och för sig icke innebär
någon valrätt, så blir det än mer tydligt, att
regementspastorers valrätt grundar sig på ran-
gen allena, som af konungen tilldelas. Atskil-
ligt annat vore visserligen att anmärka emot
denna 8, t. ex. om skillnaden emellan arren-
derad jord af kronan, som lemnar dubbel röst-
rätt emot den, som arrenderas af den enskilde
0. S. V., men utrymmet tillåter ej en vidlyfti-
gare granskning. :
18 8 mom. f tillerkänner t. ex. en nyss myn-
dig underlöjtnant eller en som erhållit magi-
stergrad lika valrätt med: 16 hemmansegare,
egande mindre än !1g mantal.
8 dito som ega hvardera 14 mantal.
16 som ega annan fast egendom uppskattad
till mindre än 1000 rdr.
8 som ega uppskattad fast egendom från
1000 till och med 1,999 rdr.
4 som arrendera fast egendom af kronan el-
ler allmän inrättning 1 mantal eller 8,000 rdrs
uppskattningsvärde., E
4 som arrendera fast egendom af enskild
person om 2 mantal eller 16,000 (?) riksdalers
uppskattningsvärde.
16 handlande, hbandtverkare, idkare af fa-
brik eller annat yrke, hvars årliga inkomst ej
är uppskattad till 100 rdr.
8 handlande, handtverkare, idkare af fabrik
eller annat yrke, hvars årliga inkomst är upp-
skattad från 100 till 199 rdr 0. s. v.
Då 31 8 mom. 1 uppräknar åtskillige :tjen-
stemän såsom valbare till första kammaren, är
svårt att inse hvarföre de lektorer som fcke
äro konsistorieledamöter blifvit uteslutne från
valbarhet till nämnde kammare. Så är för-
hållandet -vid: flere gymnasier: och krigsakade-
mien. Icke beiler kan någon giltig anledning
finnas, hvarföre bibliothekarierne vid akade-
miska och -kongl. : bibliotheken, akademisekre-
teraren, riksantiquarien m. fl. i samma kate-
gori, samt kyrkoherdar af andra och tredje
klassens pastorater, hvilka sednare säkerligen
ega- lika insigter och förmåga att bedöma
samhällets behof; som första klassens, skola be-
röfvas . nämnda, valbarhet. . Häradsböfdingar,
hvilka ej hafva samma-rang: som regementsof-
fiterare och ändra i denna 8 mom. 2 uppräk-
nade embetsmän, äro uteslutne från plats i för-
sta kammaren, derest de ej få flera än 2; af
de väljandes röster: Bristande rang stänger
dem således från en rättighet, som tillkommer
t.; ex. en rektor vid en högre lärdomsskola.
Men den gynnade rektorn kan dock lätt för-
lora sin förmån; nemligen om han befördras
till ett pastorat af andra klassen. Månne han
genom denna befordran förlorar uti insigter
och erfarenhet? Sunda förnuftet vill ej tro nå-
got sådant, men hvad betyder sunda förnuftet
emot rangrullan och andra konstlade råmärken?
Insändaren vill ej längre trötta: med. flera
partiella anmärkningar, ehuru. anledning der-
till ingalunda saknasipå mångfaldiga ställen,
såsom. t..ex: uti
3r ) jemförd med den 31, hvilka 88 i vissa
fall icke kunna tillämpas i händelse valnämn-
den -ejär fulttalig, samt uti. 44 och 45 SS,
hvilka innehålla den öformligheten att alla ome-
delbarä wål vid omröstningen af närindens le-
damöter skola ske med stutna sedlar, då der-
emot, utseende ;af. elektorer och det val, som
dessa anställa till ombud i andra kammaren,
skall ske genom öppen omröstning; uti 53 och
flere dermed sammanhängande 88, om olämp-
lighetenatt, åt en, med förtroendesyssla för-
sedd embetsråan öfverlemnas de hufvudsak-
liga bestyren för val af folkens ombud, samt
Ppröfningen af. valens--laglighet--m: fl; doch
slutligen, vid den måhända vigtigaste S;nemli-
gen den 204:de, Hvilken nästan helt och hållet
tillintetgör möjligheten att ens få en för fol-
ket nyttig och nödig förändring i grundlagen
hvilande för framtida granskning, då, som här
förut i frågan -om- valeensus är visxdt, det svår-
ligen kan undvikas, att byråkratien, hierarkien
och förmögenheten till: betydligare del kommer!
lingen. Så vEPi denna!
att belierfska riksför
AA BB
Ch De PR DM hmga mm Mm MM
-—— VV d Om A 0 Br MAS
Am ee dd Ks NS NH AA 0 ee MA mr Mo pr mn je - - WD MA I
SN
Su
(41
så
i
di
m
v6