N frin rn rr a ar na aren nn dn — Rn af utfar tidningen häftigt emot general Malmborg och hotar med folkresning 0. s. v. Flensburgs tidning talar likväl icke det ringaste härom, få att berättelsen synes vara ett Aprilnarri. Deremot visar det sig säkrare, att preussiske utrikesministern v. Schleinitz verkligen den 49 sistl.! Mars afgifvit en skrifvelse till ståthållareskapet i Holstein, på grund af de oriktiga berättelser, som generallöjtnant v. Rauch under sin sändning tilll hertigdömona fått emottaga af ståthållareskapet och ! hvilka ansetts fordra en förklaring å preussiska sidan.l. Dokumentet står infördt i Niedersachs. Zeitung! den 2 dennes. ; Efter att ministern åbercpat en bilagd afskrift af! den del utaf generalens berättelse, hvari säges: att! ståthållareskapet försäkrat honom, att preussiska re-! geripgen varit underrättad om afsigten att utkräfva j skatterna i hertigdömet Slesvig, och icke invändtj deremot, samt att Preussen motarbetat ästadkommandet af en omedelbar underbandling meller her-, tigdömena och konungen af Danmark, samt slutligen i att Preussen .underhand velat förmå ståthällareskapet att söka Holsteins upptagande i det trängre tyska förbundet; erinrar ministern ståthållareskapet, huru har: redan i sin skrifvelse dem 44 Jan. d. å. frånrådt ståtbållareskapet hvarje ensidig handling, som skulle förveckia det faktiska tillståndet under det vapnen hvilav; huru han den 7 Mars; då ståt hållareskapet yttrat, att intet annat återstod än att begagna skatterna frän Slesvig, svarat: att hvarje företag af regeringshandlingar från ståthånareskapet!. i hertigdörnet Slesvig vore ett brott mot each upp-j:? häfvande af vilkoren för vapenhvitan och föjjaktligen skulle medföra samma verkan, som ett våldsemt bry-! tande deraf; att ministern många gånger segt detta åt br von Harbou och andra ståtbållareskapets för-t trogne agenter. Vidare ystrar ministern: att det är oförklarligt hvarpå man ban stödja den meningen, i katt Preussen motarbetat direkta underbandlingar, mellan konungen af Danmork och hans undersåter i hertigdömena, då tvärtom Preussen tillrådt detta, I och till och me varit emot, att ej de utsedda för-! roendemännen afreste från Fel, strax efterkabinetts1 skrifvelsen från Böpenhamn af den 44 Jan. Dessas f C f E a ohet kent AR Kar svar af den 26 i s. m. var dess värre utfärdadt uten att preussiska regeringen blifvit tillfrågad der-! om. Slutligen säges, angående tredje punkten, att ståthållareskapet väl icke kam frångå att då det sjelf frågat, huruvida det för Holsteim: Borde tillträda förbundet af den 26 Maj, preussiska kabinetI tet svarat, att detta, säsom ett ingrepp i lands—c herrens suveränitet, på inter sätt kunde medgif-!i Vasn. ) FRANKRIKE. 1 Nationalförsamlingens session dem P Aprå var utan särdeles intresse. Piskussionen om budgeten fortsattes. En kreditförökning 10,000 franes voterades till återupprättande af konsulatet i Syra. Lagförslaget mot pressen fortfar ännu att sysselsätta uppmärksamheten. Utskottet håller ständiga sammanträden och den 1 April hade; det tillkallat flere af de större tidningarnes! redaktörer, samt några representanter för provinspressen. Alla voro ense deri att stämpelafgiften alldeles ieke skulle åstadkomma någon, förändring i afseende på försäljningen al de demokratiska tidningarne, liksom ee i det hela yttrade den åsigt att lagen helt och hålet skulle förfela påräknad verkan. ! De uteslutande litterära tidningarne anse ifrågavarande lagutkast såsom mycket hotande för deras bestånd, och man vill veta att en deputation från det s. k. Litterat-sällskapet ämnar göra utskottet nödiga föreställningar. Det pistås att ministeren äfven utarbetat en ny vallag, men icke vågar framlägga den ännu. Enligt detta lagförslag skulle man hafva fyllt 25 år för att vara valman, (i stället för 21 såsom nu); dessutom skulle man betala afgift till staten. I tjenst varande soldater skulle icke kunna välja; tjenstfolk skulle likaledes vara uteslutna från valrälten. Laroehejacqueleins motion skall, om man får tro Corr. generale, hava framkallat stor sensation inom ett visst parti. En kommitte, heter det, bildas för att öppna subskription för en medalj till motionärens ära. Det sednaste numret af Le Napolton, är, Isåsom förut blifvit antydt, mycket krigiskt Isinnadt mot det demokratiska partiet. Pressen loch isynnerhet de blad, som säljas för godt I köp, anfallas. pPressenn, heter det, vär en makt utan lagligt mandat och utan laglig ansvarighet, en makt som utöfvar inflytande utan kontroll, utan garanti, som leder rörelsen i den alimänna opinionen och efter godtycke uppeggar parti I passionerna. Pressens ledare sluta sig icke till regerintiger, sällan till majoriteten, de hafva endast ,Isin egen vilja till lag, de utgöra en stat i sta -(ten; pressen är en despotism, dold under fri hetens mask. Men i en republik kan deticke finnas andra makter, än d2 som utgått från Iden ellmänna rösträtten; privitegier få icke finnas för någon. Nationalförsamlingen måste tj häfda sin rätt rot denna usurpation; den för Micke abdikera 1ill förmån för pressen.n I en tredje artikel, der del talas om embetsI männen, finnes bland annat följande ord: Presidenten har vid valet af embetsmän, leller vid bibehållandet af dem, icke sett på r deras tidigare åsigter; han har endast fordrat alverksamhet och trohet af dem från det ögon: elblick, ban valde dem. Ställningen är nu så eldan, att hvarje embetsman måste uppträda be Istämdt; allt hvad som icke är afgjordt fö! ordningen och presidentens sak, är emot den ;f MÅtt icke energiskt understödja och försvar: jelregeringen är att förråda den. Presidenten m pligt mot Frankrike gör det till en nödvän psidighet för honom att hafva ett vaksamt ög: e-Ipå hvar och en af sina agenter, samt att af 2ljägsna de odugliga och opålitliga. Regeringe Iskall uppfylla denna pligt. tt I en fjerde artikel talas, såsom förr blifvi olnämndt, om nödvändigheten af en polismini r-Ister. Platsen påstås vara ämnad åt nuvarand va inrikesministern Baroche, i fall det någonsi erlskulile lyckas att tillskapa en sådan minister I mindre artiklar meddelas åtskilliga upp k-lysningar cm revoluti. nära hercliga sällskapes raOm subskriptioner för de afsatta skollärarn och om förberedelser till orgar.iseradt mot astånd mot skatteindrifningeny. Astri YT Ib RYA AA