N frin rn rr a ar na aren nn dn — Rn
af utfar tidningen häftigt emot general Malmborg
och hotar med folkresning 0. s. v. Flensburgs tid-
ning talar likväl icke det ringaste härom, få att be-
rättelsen synes vara ett Aprilnarri.
Deremot visar det sig säkrare, att preussiske ut-
rikesministern v. Schleinitz verkligen den 49 sistl.!
Mars afgifvit en skrifvelse till ståthållareskapet i
Holstein, på grund af de oriktiga berättelser, som
generallöjtnant v. Rauch under sin sändning tilll
hertigdömona fått emottaga af ståthållareskapet och !
hvilka ansetts fordra en förklaring å preussiska sidan.l.
Dokumentet står infördt i Niedersachs. Zeitung!
den 2 dennes. ;
Efter att ministern åbercpat en bilagd afskrift af!
den del utaf generalens berättelse, hvari säges: att!
ståthållareskapet försäkrat honom, att preussiska re-!
geripgen varit underrättad om afsigten att utkräfva j
skatterna i hertigdömet Slesvig, och icke invändtj
deremot, samt att Preussen motarbetat ästadkom-
mandet af en omedelbar underbandling meller her-,
tigdömena och konungen af Danmark, samt slutligen i
att Preussen .underhand velat förmå ståthällare-
skapet att söka Holsteins upptagande i det trängre
tyska förbundet; erinrar ministern ståthållareskapet,
huru har: redan i sin skrifvelse dem 44 Jan. d. å.
frånrådt ståtbållareskapet hvarje ensidig handling,
som skulle förveckia det faktiska tillståndet under
det vapnen hvilav; huru han den 7 Mars; då ståt
hållareskapet yttrat, att intet annat återstod än att
begagna skatterna frän Slesvig, svarat: att hvarje
företag af regeringshandlingar från ståthånareskapet!.
i hertigdörnet Slesvig vore ett brott mot each upp-j:?
häfvande af vilkoren för vapenhvitan och föjjaktligen
skulle medföra samma verkan, som ett våldsemt bry-!
tande deraf; att ministern många gånger segt detta
åt br von Harbou och andra ståtbållareskapets för-t
trogne agenter. Vidare ystrar ministern: att det är
oförklarligt hvarpå man ban stödja den meningen, i
katt Preussen motarbetat direkta underbandlingar,
mellan konungen af Danmork och hans undersåter i
hertigdömena, då tvärtom Preussen tillrådt detta, I
och till och me varit emot, att ej de utsedda för-!
roendemännen afreste från Fel, strax efterkabinetts- 1
skrifvelsen från Böpenhamn af den 44 Jan. Dessas f
C
f
E
a ohet kent AR Kar
svar af den 26 i s. m. var dess värre utfärdadt
uten att preussiska regeringen blifvit tillfrågad der-!
om. Slutligen säges, angående tredje punkten, att
ståthållareskapet väl icke kam frångå att då det
sjelf frågat, huruvida det för Holsteim: Borde till-
träda förbundet af den 26 Maj, preussiska kabinet- I
tet svarat, att detta, säsom ett ingrepp i lands—c
herrens suveränitet, på inter sätt kunde medgif-!i
Vasn. )
FRANKRIKE. 1
Nationalförsamlingens session dem P Aprå
var utan särdeles intresse. Piskussionen om
budgeten fortsattes. En kreditförökning
10,000 franes voterades till återupprättande af
konsulatet i Syra.
Lagförslaget mot pressen fortfar ännu att
sysselsätta uppmärksamheten. Utskottet håller
ständiga sammanträden och den 1 April hade;
det tillkallat flere af de större tidningarnes!
redaktörer, samt några representanter för pro-
vinspressen. Alla voro ense deri att stämpel-
afgiften alldeles ieke skulle åstadkomma någon,
förändring i afseende på försäljningen al de
demokratiska tidningarne, liksom ee i det hela
yttrade den åsigt att lagen helt och hålet
skulle förfela påräknad verkan. !
De uteslutande litterära tidningarne anse ifrå-
gavarande lagutkast såsom mycket hotande för
deras bestånd, och man vill veta att en depu-
tation från det s. k. Litterat-sällskapet ämnar
göra utskottet nödiga föreställningar.
Det pistås att ministeren äfven utarbetat en
ny vallag, men icke vågar framlägga den ännu.
Enligt detta lagförslag skulle man hafva fyllt
25 år för att vara valman, (i stället för 21
såsom nu); dessutom skulle man betala afgift
till staten. I tjenst varande soldater skulle
icke kunna välja; tjenstfolk skulle likaledes
vara uteslutna från valrälten.
Laroehejacqueleins motion skall, om man
får tro Corr. generale, hava framkallat stor
sensation inom ett visst parti. En kommitte,
heter det, bildas för att öppna subskription för
en medalj till motionärens ära.
Det sednaste numret af Le Napolton, är,
Isåsom förut blifvit antydt, mycket krigiskt
Isinnadt mot det demokratiska partiet. Pressen
loch isynnerhet de blad, som säljas för godt
I köp, anfallas.
pPressenn, heter det, vär en makt utan lag-
ligt mandat och utan laglig ansvarighet, en
makt som utöfvar inflytande utan kontroll,
utan garanti, som leder rörelsen i den alimänna
opinionen och efter godtycke uppeggar parti-
I passionerna.
Pressens ledare sluta sig icke till regerin-
tiger, sällan till majoriteten, de hafva endast
,Isin egen vilja till lag, de utgöra en stat i sta
-(ten; pressen är en despotism, dold under fri
hetens mask. Men i en republik kan deticke
finnas andra makter, än d2 som utgått från
Iden ellmänna rösträtten; privitegier få icke
finnas för någon. Nationalförsamlingen måste
tj häfda sin rätt rot denna usurpation; den för
Micke abdikera 1ill förmån för pressen.n
I en tredje artikel, der del talas om embets-
I männen, finnes bland annat följande ord:
Presidenten har vid valet af embetsmän,
leller vid bibehållandet af dem, icke sett på
r deras tidigare åsigter; han har endast fordrat
alverksamhet och trohet af dem från det ögon:
elblick, ban valde dem. Ställningen är nu så
eldan, att hvarje embetsman måste uppträda be
Istämdt; allt hvad som icke är afgjordt fö!
ordningen och presidentens sak, är emot den
;f MÅtt icke energiskt understödja och försvar:
jelregeringen är att förråda den. Presidenten
m pligt mot Frankrike gör det till en nödvän
psidighet för honom att hafva ett vaksamt ög:
e-Ipå hvar och en af sina agenter, samt att af
2ljägsna de odugliga och opålitliga. Regeringe
Iskall uppfylla denna pligt.
tt I en fjerde artikel talas, såsom förr blifvi
olnämndt, om nödvändigheten af en polismini
r-Ister. Platsen påstås vara ämnad åt nuvarand
va inrikesministern Baroche, i fall det någonsi
erlskulile lyckas att tillskapa en sådan minister
I mindre artiklar meddelas åtskilliga upp
k-lysningar cm revoluti. nära hercliga sällskapes
raOm subskriptioner för de afsatta skollärarn
och om förberedelser till orgar.iseradt mot
a- stånd mot skatteindrifningeny.
Astri YT Ib RYA
AA