, FR SA HAT GMUAMale LM CIIGTCONCI, FORT SVETT modligen förmått Preussen, att afsluta militära öf-b Vverenskommelser raed tyska stater af tredje ordnin-P gen. Alla inrättningar för dess cch dess befäls un-de dervisning, öfning, för materiel, depoter 0. s. v. skulle icke svara mot. landets ressurser; personer de skulle tveka att ingå der så ringa utsigt var för sti avancement; huru skaffa dockor, krigshampar o. s. v.j8e Danmark motsätter sig ej en gemensamhet i koTonierna ; men just denna erfordrar en gemensam förvaltning och gsmensam utrustning af krigsfartyg, PD för deras skydd, m. m. Huru skulle Slesvigs marin2 kunna uppfylla alla dessa fordringar? Likaså ansej de danske fullmäktige, att en del andra detaljbeståmmolser icke tillhöra sådant, hvari Preussen eller y Tyskland har rätt att inblanda sig; såsom t. ex. hu angående regeringsdepartementernas antal; beskaffenheten al de ärenden, hvari konungens befallning kan or inhemtas; riksrättsinrättningen för politiska förbrytelser ; och grunderna för en vallag till bildandet af nationaiförsamlingen. Detta är sådant, som ensamt tillhör suveränon att med hertigdömets representanfn ter afgöra. Preussen och Tyskland har ingen rätt il att ens föreskrifva sådant för Holsteinska affärerna,?? ännu mindre för Slesvigs. Isk Efter denna utveckling af skiljaktigheterna i dantar ska förslaget och motförslagen, samt motiVerna der-)2! för, göra de danska fullmäktige speciella armärktro ningar mat paracraforna i de preussiska mermorandum. om S 1 anses ej nödvändig att intaga i fredstrakta-!m ten, ty denxna innehåller utvecklingen och använpe dandet; men ingenting invändes i öfrigt enot S:n,!oc såsom varande i enlighet meda fredspreliminärerna. tro 2. Det anses lämpligt, att Slesvigs konstitution!sk, blifver affattad på ett med Danmarks eller Holsteins sy: analogt sätt, men en sådan bestämmelse står icke LIT förbindelse med 2 af preliminärerna och är Sålom vacklande, att den blott skulle gifva anledning tillls3 stridigheter. Grundlagen kan först författas då freds-!sje traktaten är undertecknad. Konungen såsom hertigitrs vill skynda att kungöra den konstitution han vill gifvaltet sitt land; men han må straxt efter freden inträda ijg sina suveräna rättigheter, utan motstånd från frem-lyg, mande makts sida. 3. Denna är stridande mot I 4 af freds-preliminärerna, sisom redan ofvan är visadt. Man yrtkar alltså på antagandet af Ö 8 i danska förslaget, va rörande hvad som utgör föremål för den politiska bu föreningen mellan konungariket och hertigdömet. ( g 4. Lagen af den 45 Jan. 1776, som är grundke lag, bestämmer en gemensam infödslorätt. Den utgör en del af den politiska föreningen mellan begge sy länderna och är ej upphäfd i nya danska grundlast gen af den 5 Juni 1849. Den 22 S af den sistde nämnde ställer de infödda i Slesvig och Holstein på sammä fot, som de i konungariket, och gifver dem samma rätt till embeten och tfjnster. Den storajiv!i majoriteten af embetsmän är och blifver ändock ta-laf gen från de orter der de äro infödda, och det är en (ö fördel för alla, att ej inskränkas af infödselrätten. (Skälen dertill utförss mera fullständigt, men äro så tydliga, ait vi här ej behöfva intaga dem.) 5. Det är icke strängt nödvändigt att införa bestämmelsen angående de två nationaliteterna. Man har likväl trott, att Tyskland kunde önska att se den tyska befolkningens nationalitetsrättigheterd garanterade i hertigdömena och derföre i S 6 aflta det den 47 Jan. afgifna förslag, infört principen aflo; fullkomlig likhet i rättigheter för desamma: en prin? eip, som tillkännagifver hvad som är rättfärdigt och tillräckligt i deita afseende... Önskas bestämmandet af en viss dag eller tid i afseende till de begge språkens bruk i offentliga dokumenter, kan möjligheten af en förändring vid behof medgifvas. S5 6, 8 och 9. Slutet af 8S 6 och 8 och 9 höra ej un-lti der kategorierna af de punkter, som preliminärernaj;, antyda såsom behöfliga att ordna vid fredsslutet. De i S 9 äro så otydliga, att de skulle blifva en källa till förvirring. 6S 10 och 41. Då enheten af Slesvigs och kof nungarikets landtoch sjömakt är en föjd af denlS politiska föreningens vidmakthållande, kunna dessalkb S8 icke biträdas å danska sidan. e 42. Den poliiiska föreningen, som skall förblifva orubbad, innefattar icke allenast allt hvad som angår det suveräna buset och utländska förhållanden, utan äfven landtoch sjömakten, tullväsendet, hamnar och finanser. Men hvad de sista angår, äro fullmäktige berättigade medgifva, att dertill endast räknas statsskulden, massan af statens domäner, samt inkomster och utgifter som angå sådana föremål, hvilka äro gemenssmma. 43. Beloppet af civillistan och kongl. familjens apanager böra, liksom alla andra gemenssmma ut gifter , fastställas i förening med den för gemensamma föremål vidtagna lagstiftningens gemensamma l representatiun. 6 14. Dannebrog har i alla tider varit såväl Slesvigs som Danmarks natione!flagga. Två särskilda, hvaraf en kunde blifva unions agga, finnas icke. (Annat var förhållandet då Norge förenades med Sverge, ty då hade hvardera landet sin flagga.) 6 435. Hertigdömet Slesvig är ingen särskild stat, och isynnerhet med afseende på yttre förhållanden,! är det i gemenskap med Daumark. Det tillkommer j alltså Panmarks konung, som hertig af Slesvig, att! sluta traktater med främmande makter, och han kan, icke sluta sådana ensamt såsom hertig af Slesvig. Denna Ä kan således icke antagas, dess bestämmelser äro öfverflödige. 8 46 och 47. Det är en naturlig följd af konstitutionella principen, att ministern för utrikes ärendena måste vara ansverig, liksom äfven cheferna för! departementen (ministrarne); och då utrikes ärendena äro innefattade i den politiska föreningen, är denne minister och de diplomatiske agenterne i fremmande länder konungarikets och hertigdömets embetsmän. S 48. Slesvigs egentliga handelsflagga är Dannebrog, och det synes icke vara något skäl att dertill! foga det Slesvigska vapnet: två lejon. I följd af 6 12 af vapenstilleståndet blef det medgifvet ät de slesvigska fartygen att segla under en flagga, som till skiljemärke förde slesvigska vapnet; men Slesvigs sjöfarande hafva föredragit, aut segla under Dannebrog, utan deita skiljetecken. Så göra de flesta och i synnerhet från de större sjöhamnarne Flensborg och Apenrade. (Uppgiften om skeppsantalet bevittnar detta.) 49. Som den politiska föreningen med danska kronan skall förblifva orubbad är det klart, att bertigdömet bör afsifva sin quotspart till gemensamma utgifter och deltaga i femensamina inkomster, efter samma förhållande. Danske fullmäktige bafva, för att förebygga ella stridigheter, i 41 af deras förslag, ansett att nuvarande förhållandet mellen befolkningen i hertigdömet och konungariket skulle vara den afgörande regein. Derefter förklarade danske embuden. att Danmarks konung, oaktadt före Mars 1848 finanssTna i bela sin vidd voro gemensanima, nu vill, för att tillfredsställa landets rättmätiga önskan, medgifva bertigdömet en särskild finans (förvaltning) i de hufvudsakligaste delar; men av HH. M. icke kan afsäga gemensamheten i gemsnsamma delar, såsom för do mänerna, gemensam egendom och statsskulden. : Delningar af den sista skulle möta flera hinder, ty det mesta är kontrahkeradt utomlands, med prioritet i statsinkomsterna.