, FR SA HAT GMUAMale LM CIIGTCONCI, FORT SVETT
modligen förmått Preussen, att afsluta militära öf-b
Vverenskommelser raed tyska stater af tredje ordnin-P
gen. Alla inrättningar för dess cch dess befäls un-de
dervisning, öfning, för materiel, depoter 0. s. v.
skulle icke svara mot. landets ressurser; personer de
skulle tveka att ingå der så ringa utsigt var för sti
avancement; huru skaffa dockor, krigshampar o. s. v.j8e
Danmark motsätter sig ej en gemensamhet i ko-
Tonierna ; men just denna erfordrar en gemensam för-
valtning och gsmensam utrustning af krigsfartyg, PD
för deras skydd, m. m. Huru skulle Slesvigs marin2
kunna uppfylla alla dessa fordringar? Likaså ansej
de danske fullmäktige, att en del andra detaljbe-
ståmmolser icke tillhöra sådant, hvari Preussen eller y
Tyskland har rätt att inblanda sig; såsom t. ex. hu
angående regeringsdepartementernas antal; beskaffen-
heten al de ärenden, hvari konungens befallning kan or
inhemtas; riksrättsinrättningen för politiska förbry-
telser ; och grunderna för en vallag till bildandet af
nationaiförsamlingen. Detta är sådant, som ensamt -
tillhör suveränon att med hertigdömets representan- fn
ter afgöra. - Preussen och Tyskland har ingen rätt il
att ens föreskrifva sådant för Holsteinska affärerna,??
ännu mindre för Slesvigs. Isk
Efter denna utveckling af skiljaktigheterna i dan- tar
ska förslaget och motförslagen, samt motiVerna der-)2!
för, göra de danska fullmäktige speciella armärk- tro
ningar mat paracraforna i de preussiska mermorandum. om
S 1 anses ej nödvändig att intaga i fredstrakta-!m
ten, ty denxna innehåller utvecklingen och använ- pe
dandet; men ingenting invändes i öfrigt enot S:n,!oc
såsom varande i enlighet meda fredspreliminärerna. tro
2. Det anses lämpligt, att Slesvigs konstitution!sk,
blifver affattad på ett med Danmarks eller Holsteins sy:
analogt sätt, men en sådan bestämmelse står icke LIT
förbindelse med 2 af preliminärerna och är Sålom
vacklande, att den blott skulle gifva anledning tillls3
stridigheter. Grundlagen kan först författas då freds-!sje
traktaten är undertecknad. Konungen såsom hertigitrs
vill skynda att kungöra den konstitution han vill gifvaltet
sitt land; men han må straxt efter freden inträda ijg
sina suveräna rättigheter, utan motstånd från frem-lyg,
mande makts sida.
3. Denna är stridande mot I 4 af freds-preli-
minärerna, sisom redan ofvan är visadt. Man yrt-
kar alltså på antagandet af Ö 8 i danska förslaget, va
rörande hvad som utgör föremål för den politiska bu
föreningen mellan konungariket och hertigdömet. (
g 4. Lagen af den 45 Jan. 1776, som är grund- ke
lag, bestämmer en gemensam infödslorätt. Den ut-
gör en del af den politiska föreningen mellan begge sy
länderna och är ej upphäfd i nya danska grundla- st
gen af den 5 Juni 1849. Den 22 S af den sist- de
nämnde ställer de infödda i Slesvig och Holstein på
sammä fot, som de i konungariket, och gifver dem
samma rätt till embeten och tfjnster. Den storajiv!i
majoriteten af embetsmän är och blifver ändock ta-laf
gen från de orter der de äro infödda, och det är en (ö
fördel för alla, att ej inskränkas af infödselrätten.
(Skälen dertill utförss mera fullständigt, men äro så
tydliga, ait vi här ej behöfva intaga dem.)
5. Det är icke strängt nödvändigt att införa
bestämmelsen angående de två nationaliteterna. Man
har likväl trott, att Tyskland kunde önska att
se den tyska befolkningens nationalitetsrättigheterd
garanterade i hertigdömena och derföre i S 6 aflta
det den 47 Jan. afgifna förslag, infört principen aflo;
fullkomlig likhet i rättigheter för desamma: en prin- ?
eip, som tillkännagifver hvad som är rättfärdigt och
tillräckligt i deita afseende... Önskas bestämmandet
af en viss dag eller tid i afseende till de begge
språkens bruk i offentliga dokumenter, kan möjlig-
heten af en förändring vid behof medgifvas.
S5 6, 8 och 9. Slutet af 8S 6 och 8 och 9 höra ej un-lti
der kategorierna af de punkter, som preliminärernaj;,
antyda såsom behöfliga att ordna vid fredsslutet. De
i S 9 äro så otydliga, att de skulle blifva en källa
till förvirring. -
6S 10 och 41. Då enheten af Slesvigs och ko- f
nungarikets landt- och sjömakt är en föjd af denlS
politiska föreningens vidmakthållande, kunna dessalkb
S8 icke biträdas å danska sidan. e
42. Den poliiiska föreningen, som skall för-
blifva orubbad, innefattar icke allenast allt hvad
som angår det suveräna buset och utländska förhål-
landen, utan äfven landt- och sjömakten, tullväsen-
det, hamnar och finanser. Men hvad de sista an-
går, äro fullmäktige berättigade medgifva, att der-
till endast räknas statsskulden, massan af statens
domäner, samt inkomster och utgifter som angå så-
dana föremål, hvilka äro gemenssmma.
43. Beloppet af civillistan och kongl. familjens
apanager böra, liksom alla andra gemenssmma ut
gifter , fastställas i förening med den för gemen-
samma föremål vidtagna lagstiftningens gemensamma l
representatiun.
6 14. Dannebrog har i alla tider varit såväl
Slesvigs som Danmarks natione!flagga. Två särskilda,
hvaraf en kunde blifva unions agga, finnas icke.
(Annat var förhållandet då Norge förenades med
Sverge, ty då hade hvardera landet sin flagga.)
6 435. Hertigdömet Slesvig är ingen särskild stat,
och isynnerhet med afseende på yttre förhållanden,!
är det i gemenskap med Daumark. Det tillkommer j
alltså Panmarks konung, som hertig af Slesvig, att!
sluta traktater med främmande makter, och han kan,
icke sluta sådana ensamt såsom hertig af Slesvig.
Denna Ä kan således icke antagas, dess bestämmelser
äro öfverflödige.
8 46 och 47. Det är en naturlig följd af konsti-
tutionella principen, att ministern för utrikes ären-
dena måste vara ansverig, liksom äfven cheferna för!
departementen (ministrarne); och då utrikes ärendena
äro innefattade i den politiska föreningen, är denne
minister och de diplomatiske agenterne i fremmande
länder konungarikets och hertigdömets embetsmän.
S 48. Slesvigs egentliga handelsflagga är Danne-
brog, och det synes icke vara något skäl att dertill!
foga det Slesvigska vapnet: två lejon. I följd af
6 12 af vapenstilleståndet blef det medgifvet ät de
slesvigska fartygen att segla under en flagga, som
till skiljemärke förde slesvigska vapnet; men Slesvigs
sjöfarande hafva föredragit, aut segla under Danne-
brog, utan deita skiljetecken. Så göra de flesta
och i synnerhet från de större sjöhamnarne Flens-
borg och Apenrade. (Uppgiften om skeppsantalet
bevittnar detta.)
49. Som den politiska föreningen med danska
kronan skall förblifva orubbad är det klart, att ber-
tigdömet bör afsifva sin quotspart till gemensamma
utgifter och deltaga i femensamina inkomster, efter
samma förhållande. Danske fullmäktige bafva, för
att förebygga ella stridigheter, i 41 af deras för-
slag, ansett att nuvarande förhållandet mellen befolk-
ningen i hertigdömet och konungariket skulle vara
den afgörande regein.
Derefter förklarade danske embuden. att Dan-
marks konung, oaktadt före Mars 1848 finanssTna i
bela sin vidd voro gemensanima, nu vill, för att till-
fredsställa landets rättmätiga önskan, medgifva ber-
tigdömet en särskild finans (förvaltning) i de huf-
vudsakligaste delar; men av HH. M. icke kan afsäga
gemensamheten i gemsnsamma delar, såsom för do
mänerna, gemensam egendom och statsskulden. : Del-
ningar af den sista skulle möta flera hinder, ty det
mesta är kontrahkeradt utomlands, med prioritet i
statsinkomsterna.