Article Image
heten !
Betyda de sednaste valen i Frank-
rike socialism?
Angåonde de sednaste pariservalen till depu-
terade i ustionalförsamlingen innehåller Öre-
bro tidsinz några rätt nätta och träffande re-
flexioner hvaraf vi meddela ett utdrag. Innan-
dess är det hiväl lämpligt att särskildt säga
några ord i anledning af den hyllning som de
reaktionära tidningarnas i Paris skrän öfver
nyssnämnda val funnit hos deras själafränder
härstädes. Så uppdukade den förskräcktaste af
de försk , Postgumman, nyligen en högst
deklamatorisk och sofistisk artikel ur Journal
de Debats,, hvari häftiga förebråelser gjordes
den del af borgarne som ej velat votera med
republikens fisnder, och de gräsligaste följder
häraf förutspåddes för framtiden. Likaledes
har samma reaktionära partis anhängare sökt
förneka, hvad som varit anfördt å andra sidan,
att utgången af de sednaste valen i sjelfva
verket mindre hade betydelse i och för deras
materiella än såsom en helsosam lexa och
varning åt regeringen från folkets sida. Detfinnes
till och med nästan ingenting som kan bringa
de styrande i ett sådant raseri och till ett så-
sk att göra sig hårda, som blotta på-
minnelsen att de kunna behöfva och erhålla en
varning från de styrdas sida och icke sjelfve
vara i besittning af all vishet. Allt detta har
man kunnat se på den förstockade fransyske
presidentens beteende efter valen.
Det är dock helt enkelt och klart att saken
förhåller sig så, som här ofvan blifvit angifvet,
nemligen att de nu gjorda valen alldeles icke
innebära någon fara för öfvertaget af en oför-
nuftig socialism nästa gång; ty när det all-
männa omvalet inträffar år 1852, så beror det
naturligtvis på enhvar att bestämma sitt vo-
tum och plur aliteten lärer väl då se sig före
med hvem dena voterar. Skulle frågan än en
sång uppställas mellan två ytterligheter, så äro
vi öfvertygade, att pluraliteten än en gång
hellre går med reaktionen än med omstörtnin-
gen. Vi införa nu ett stycke ur Örebro tid-
ning :
Åtskilliga tidningar både inom och utom Frank-
rike hafva kal emokratiens seger för ,socialis-
mens seger, och hafva med denna begrepps- och
namnförvexling valet visa den sista valstridens ut-
gång i den hemskaste och förhatligaste dager, en
pfamiljens, äga ttens och samhällets, förestående
undergåns. U:an att fästa oss vid huruvida dessa
trenne stora vilkor för all kultur skulle, äfven med
socialismens seger, löpa någon fara, må det blott
tillåtas oss visa, a:t det ingalunda är socialism, i
och för s som vunnit någon seger. Socialis-
men i egent! märkelse har, vi upprepa det för
tjugonde sill trots af alla motsägelser, äfven
i Frankrik ska få anhängare. I den vidsträck-
tare meni.g deremot, hvaruti den af de fransyska
tidningarne National, Sitele m. fl. blifvit tagen, upp-
häfver den ingalunda hvarken familj, samhälle eller
egendom, utan sammanfaller alldeles med de demo-
kratiska anspråken: rättvisa åt alla, lika tillfälle
for alla tili mensklig utveckling; inga previlegier åt
några på nhetens bekostnad; frihet för utveck-
ling af a
visning m. I
kratiska, utan a
all motsatia sc
vunnit valse
viduella anlag; kostnadsfri folkunder-
Alla dessa fordringar äro rent demo-
socialistisk anstrykning, ja i vissa
ialismens. Det är detta parti som
i Paris, hvilket ännu tydligare
ramstår om att Carnot, den fordne undervis-
ingsmini n i Cavaignacs ministår, äger en röst-
Mluralitet af 4 tusen röster framför socialismens re-
yresentant, Jun en De Flotte, hvilken sednares
val endast nom, såsom en koncession åt den
ittersta v fraktion. Det är också De Flotte,
vars utväl varit de konservatives värsta stöte-
ten, som zsifvit dem anledning till de hätskaste an-
all. De Flotie 1ar hlifvit stämplad såsom en straf-
ad förbrytsren, en skurk m. m. Ingenting är dock
mera orä och oklokt än att under revoluio-
nära brytningar kala och behandla sina besegrade
motståndars såsom förbrytare. Den som är förbry-
tare i daz vara legitim i morgon, och tvertom.
Blotta klokheicn fordrade således att de som för
ögonblicket innehafva stridsfältet ej stämplade sina
motståndare
ligen beret
till makten.
man i dessa fall
finnes personer
öfvertygelse
motsatta p
gelse är förb
ingalunda på
daterne, om h
dom. Han var
nn förbrytare; ty de måste ovilkor-
i samma dom då dessa komma
mera fordrade rältvisan, att
vore mild i sina omdömen. Det
ömse sidor, som af den varmaste
rsyara sina åsigter och bekämpa det
tt, fTogen som så handlar af öfverty-
are. Detta ord lämpar sig dessutom
Flotte, den enda af de tre kandi-
Iken vi äga någon personlig känne-
jr tvenne år sedan en talangfull,
ehuru föga hb ledamot af Phalansterklubben,
vid rue de Baur utmärkt till det yttre, för sin
ånga, symetriskt vackra figur, sitt välbildade an-
sigte, skugzadt al et långt korpsvart hår, långt svart
skägg och knäfvelbårar, och upplyst af ett par vac-
kra, blå ögon. Han talade med en utomordentligt
vacker accent, utan gester, hvilka eljest sällan sak-
nas hos ex fransysk talare, men med på en gång
värma och hbesiämdhet. Inblandad i Junidagarnes
jorgliga händelser sökte han i början fly, men Jät
ip
edan taga nt fördes i landsflykt, från hvilken
lan, genom n. Vv. presidentens amnestidekret,
rigafs ).
) Det torde bira observeras, att Junifångars depor-
tation skedde utan dom och ransakning, hvarföre,
såsom nu är wvpplyst, åtskilliga personer blifvit
deporterade, dels genom namnförvexlingar, dels på
blotta misstankar, ehuru de aldrig del:agit i Juni-
striden.
Prins Alherts tal
Thumbnail