Article Image
begagna sig af växthus (orangerier), som, lik-
nande stora packlådor med en sida af glas
(fönster), äro otillgänglige och alldeles icke
bebagliga för besökande., Civilingeniören G.
T. Chievitz har såsom arkitekt förtjensten af
vinterorangeriet på Rosendal. och hr J. Asp-
man såsom trädgårdsmästare. Tidskriften tillå-
ter sig, vid beskrifningen på en dylik täck
och komfortabel byggnad i allmänhet, en poe-
tisk utflygt, som ganska väl låter läsa sig och
verkligen förtjenar behjertas:
Man kan väl knappast tänka sig — säger hr Å. —
någonting mera behagligt och angenämt än ett väl
anordnadt växthus i förening med en till alla delar
smakfull våning. I hvardagslag blir det fruns boudoir:
herrn i huset intager här sitt kaffe efter middagen,
glömmande dagens mödor och besvär samt öfverlem-
nande sig bland rosendoft och fogelsång åt helt andra
betraktelser. Vid festliga tillställningar, synnerligen
vintertiden, gifver ett sådant rum, väl upplyst, mera
glans åt festen än alla andra dekorationer, de må
bestå af speglar, taflor, draperier eller hvad annat
som helst. Och då man tager i betraktande kost-
naden, så blir detsamma bra mycket billigare än ett
bättre förmak med skulptur, målning, förgyllning,
trymåer och dertill hörande dyrbart möblemang, gar-
diner, mattor, etc. Vi kunna derföre ej underlåta
att fästa våra läsares, serdeles deras, som ämna bygga
för egen comfort, uppmärksamhet på, att det blir
billigare, behagligare och ändamålsenligare att i för-
ening med våningen bygga ett stort växthus, än
stora salonger, samt följaktligen att, der lokala om-
sländigheter sådant medgifva, det är skäl uppoffra
en eller annan salong och i stället inreda det öfver-
blifna rummet till en florerande trädgård. Berlinarne
hafva insett detta och de bafva nu allmänt större
och mindre trädgårdar inrymda i sina nya palatset.
Hvarföre skulle ej vi, som äro så böjda att härma
utlänningen i så mycket annat, kunna göra det äfven
i denna sak, som är både till gagn och nöje?
I andra häftet träffar man plan till Bonings-
hus å hemman med tvenne åboer, jemte planch.
Härmed tar tidskriften ett steg utilandet och
vill synbarligen gifva en praktisk anvisning åt
vårt landtfolk, huru de skulle kunna bygga sig
tillsammans, under det de nyaste författnin-
garne hafva till syfte och handla om huru by
(såsom förf. i tidskriften uttrycker sig) skall
sprängas sönder, hvartill staten t. o. m. bidra-
ger genom utflyttningshbjelp,. Det ligger i
dessa ord en art polemik, åsyftad eller ej, hvil-
ken förekommer temligen omotiverad; men
det nyttiga resultat ser man dock medfölja, att,
om vid skeende hemmansklyfning nybyggnad
kommer i fråga, dervid ingendera delegaren är
böjd att lemna den gamla tomten, eller ock
passande byggnadsplats icke annorstädes på
egorna finnes, så att sambyggnad på ett eller
annat sätt måste ske, planen till en sådan här
meddelas, i enlighet hvarmed tvenne hemmans-
åboer skulle kunna med sina husbåll hyggligt
och beqvämt ho i ett enda hus.
I vetenskaplig hänsyn vigtigare är en redo-
görelse för hr kapten J. Ericssons sednaste
förbättringar å ångmachiner. I ingressen till
denna uppsats förekommer tillika en utgju-
telse, som förtjenar tagas i särskildt betrak-
tande i och för det sätt, hvarpå ett af nuti-
dens största mekaniska snillen, hvartill vår i
Amerika vistande landsman hr Ericsson otvif-
velaktigt måste räknas, i sitt eget fädernesland
uppbäres. Med den glädje tidskriftens utgif-
vare erfar vid meddelandet af den nya inven-
tionen för ångmachiner, blandar sig,, säger han,
en känsla af icke ringa både smärta och blygsel
deröfver, att en man, sådan som John Ericsson,
tyckes vara så godt som alldeles förgäten i och af
sitt fådernesland. För honom, likasom för Otto
Carlssund, bar hittills ej funnits ett rum i veten-
skapsakademiens mekaniska klass, och, ehuru ringa
värde sådant i sig sjelf eger, hvarken vid de spora-
diska stjernfallen eller vid de periodiska svär-
marne deraf har någon stjerna förirrat sig till hans
bröst.
Af tidningarne har man nyligen försport, ati
en viss rättelse i detta hänseende egt rum;
om till följd af anmärkningarne i hr Å:s tid-
skrift, eller ej, kunna vi icke söga.
Vi hänvisa läsaren till sjelfva tidskriften för
att inhemta beskaffenheten och betydelsen af
den Ericssonska förbättringen; och hvilken sak-
kunnige, såsom vi hoppas, redan vetat till-
egna sig.
Thumbnail