begagna sig af växthus (orangerier), som, liknande stora packlådor med en sida af glas (fönster), äro otillgänglige och alldeles icke bebagliga för besökande., Civilingeniören G. T. Chievitz har såsom arkitekt förtjensten af vinterorangeriet på Rosendal. och hr J. Aspman såsom trädgårdsmästare. Tidskriften tillåter sig, vid beskrifningen på en dylik täck och komfortabel byggnad i allmänhet, en poetisk utflygt, som ganska väl låter läsa sig och verkligen förtjenar behjertas: Man kan väl knappast tänka sig — säger hr Å. — någonting mera behagligt och angenämt än ett väl anordnadt växthus i förening med en till alla delar smakfull våning. I hvardagslag blir det fruns boudoir: herrn i huset intager här sitt kaffe efter middagen, glömmande dagens mödor och besvär samt öfverlemnande sig bland rosendoft och fogelsång åt helt andra betraktelser. Vid festliga tillställningar, synnerligen vintertiden, gifver ett sådant rum, väl upplyst, mera glans åt festen än alla andra dekorationer, de må bestå af speglar, taflor, draperier eller hvad annat som helst. Och då man tager i betraktande kostnaden, så blir detsamma bra mycket billigare än ett bättre förmak med skulptur, målning, förgyllning, trymåer och dertill hörande dyrbart möblemang, gardiner, mattor, etc. Vi kunna derföre ej underlåta att fästa våra läsares, serdeles deras, som ämna bygga för egen comfort, uppmärksamhet på, att det blir billigare, behagligare och ändamålsenligare att i förening med våningen bygga ett stort växthus, än stora salonger, samt följaktligen att, der lokala omsländigheter sådant medgifva, det är skäl uppoffra en eller annan salong och i stället inreda det öfverblifna rummet till en florerande trädgård. Berlinarne hafva insett detta och de bafva nu allmänt större och mindre trädgårdar inrymda i sina nya palatset. Hvarföre skulle ej vi, som äro så böjda att härma utlänningen i så mycket annat, kunna göra det äfven i denna sak, som är både till gagn och nöje? I andra häftet träffar man plan till Boningshus å hemman med tvenne åboer, jemte planch. Härmed tar tidskriften ett steg utilandet och vill synbarligen gifva en praktisk anvisning åt vårt landtfolk, huru de skulle kunna bygga sig tillsammans, under det de nyaste författningarne hafva till syfte och handla om huru by (såsom förf. i tidskriften uttrycker sig) skall sprängas sönder, hvartill staten t. o. m. bidrager genom utflyttningshbjelp,. Det ligger i dessa ord en art polemik, åsyftad eller ej, hvilken förekommer temligen omotiverad; men det nyttiga resultat ser man dock medfölja, att, om vid skeende hemmansklyfning nybyggnad kommer i fråga, dervid ingendera delegaren är böjd att lemna den gamla tomten, eller ock passande byggnadsplats icke annorstädes på egorna finnes, så att sambyggnad på ett eller annat sätt måste ske, planen till en sådan här meddelas, i enlighet hvarmed tvenne hemmansåboer skulle kunna med sina husbåll hyggligt och beqvämt ho i ett enda hus. I vetenskaplig hänsyn vigtigare är en redogörelse för hr kapten J. Ericssons sednaste förbättringar å ångmachiner. I ingressen till denna uppsats förekommer tillika en utgjutelse, som förtjenar tagas i särskildt betraktande i och för det sätt, hvarpå ett af nutidens största mekaniska snillen, hvartill vår i Amerika vistande landsman hr Ericsson otvifvelaktigt måste räknas, i sitt eget fädernesland uppbäres. Med den glädje tidskriftens utgifvare erfar vid meddelandet af den nya inventionen för ångmachiner, blandar sig,, säger han, en känsla af icke ringa både smärta och blygsel deröfver, att en man, sådan som John Ericsson, tyckes vara så godt som alldeles förgäten i och af sitt fådernesland. För honom, likasom för Otto Carlssund, bar hittills ej funnits ett rum i vetenskapsakademiens mekaniska klass, och, ehuru ringa värde sådant i sig sjelf eger, hvarken vid de sporadiska stjernfallen eller vid de periodiska svärmarne deraf har någon stjerna förirrat sig till hans bröst. Af tidningarne har man nyligen försport, ati en viss rättelse i detta hänseende egt rum; om till följd af anmärkningarne i hr Å:s tidskrift, eller ej, kunna vi icke söga. Vi hänvisa läsaren till sjelfva tidskriften för att inhemta beskaffenheten och betydelsen af den Ericssonska förbättringen; och hvilken sakkunnige, såsom vi hoppas, redan vetat tillegna sig.