— Hr E. dAubert annonserar tills i morgon en
soirg i de la Croix lokal. Soiregifvaren har vetat
förvärfva sig och bibehålla en publik, och skall tro-
1 gen äfven nu ej sakna anledning till tillfredsstäl-
lelse med sitt förstag. He dAubert biträdes af m:ll
Berwald och sia fru m. fl., hvarjemte man ock får höra
ett par af de mest omtyckta Glunt-duetterna, m. m.
Vi hafva för öfrigt hört en och annan finna något
besynonerlig, att hr dAubert (i likhet med hr Meyer),
såsom deltagare i de denna vinter gifna qvartett-
soire2arna, dessutom äfven gifver en särskild soire;
härvid bör dock ej förbises, att soireer för qvartett-
och fir solo-föredrag äro, utur artistisk synpunkt
betraktade, väsendtligen skilda, och följaktligen ej
böra kunna anses såsom hinder för hvarandra.
Konserten till förmån för Kongl. hofkapellets
pensionska:sa, å Kong!. teatern
hade förtient en större pubik än den erhöll, och
hvilken såkert icke heller skulle saknats, om den ej
nyligen förut redan varit i tillfälle att höra konser-
tens inachåll: programmet var nemligen till största
delea deisamma som vid hr Foronis palmsöndags-
koasert. Icke dess mindre hade denna omständighet
snara:e bort rekommendera än diskreditera ifråga-
varaad2 tillställning, emedan man framdeles sällan
lärer få tillfälle att återhöra de till större delen
värdefulia musiknumren den innehöll, och dessutom
utfördes Acra deraf nu mera jamnt och säkert, än
första gånzen. Detta var isynnerhet fallet med Beet-
hovens pianoconcert, hvars svåra orkesterpartier
deona sång gåfvos på ett ganska vårdadt sätt, hvar-
före ock det herr!iga verket, äfven i sit ofullstän-
diga skick, gjorde en ypperlig effekt. — Juvenals-
receptionen (ur Gluntarne). som äfven nu gas med
hr Foronis för:röfflliga in-trumentation . sjöngs af
herrar Strandberg och Walin, denna gång med ett
allvar i uspfattningea, saa gaf åhörarne ett begrepp
om den djupare betydelsea af den geniatiska kom-
posiiionen. — Christiaa-ouveriyren och hr Foronis
salongsstycken voro dezna gång utbytta mot Kuh-
laus sniliika ouvertyr til Eiverhöi — en operett,
som med sina inflåtade nordiska melodier säkert äf-
ven på vår scen skulle göra mycken lycka — samt
Spohrs sängscen-concert, spelad af hr Wittig. Ou-
vertyren gafs med mycken omsorg. Angående hr
W:s u förande af denna lika svåra som förträffliga
komposition hafva vi vid ett föregående tillfälle ny-
ligen ytirat oss, och anmärka nu blott att hans violin
stämde något högre än orkestern. För öfrigt bör
hr Wittiz, med den betydande tokniska förmåga han
redan ionehar, äfsen i denna genre kunna uppnå
väsendtiiga resu!tater, sedan hans styl, synnerligast i
Adagiot och recitativet, vuanit mera förädling.
Publiken visade sig särdeles tillfredsställd med sin
afton; hir Foroni (efter sin ouvertyr), Ciaffei (efter
balladen Fiskaren) och Wittig rönte isynnerbet myc-
ket bifall. —U—