EO ÄRR CU FKP EN a KLAN AR SER
(Häftigt sorl på venstra sidan. Tystnad pålt
högra.)
En ledamot: I önsken ett upplopp, men jjg:
skolen icke få det.
Rouher: Om jag icke blefve så ofta af-jre
bruten .... (eT
På venstra sidan: Nå, tala, tala! ti
Jag säger och påstår endast en sak, nemli-Ist
gen att.... er
Nya afbrott. Sedan ministern förklarat :sigo
så godt han kunde, återfick Lasteyrie ordet. 1jö
Han visade det inkonseqventa deri att manja
aktionerat ett demokratiskt blad för en dylik,!P
mycket mindre farlig artikel. gs
Baroche sökte visa, att artikeln i Assembleelh
Nationale icke nödvändigt förutsatte ett hotim
mot valförhandlingens hemlighet, emedan delri
ifrågavarande personerna sjelfve kunnat yppalic
på hvem de voterat; och hvad angick den afig
Lasteyrie åberopade artikeln som föranledt åtal, v
så upplyste talaren att det skett derföre attld
de innehållit anfall. mot republikens presi-lff
dent, en bekännelse af den nye inrikesmini-g
stern, som upptogs med mycken munterhet aflt
venstra sidan. F
Derefter talade Jules Favre. Han klandradeja
bland annat att justitieministern tillåtit sig yt-d
tra, att den sista omröstningen icke utgåttld
från försoningsanda. d
Segur I Aguesseau: Det var ett krigsvotumliv
(Larm och skrik.) ; d
Predidenten Dupiny midt under oväsendet:le
Hr Segur dAguesseau! Jag kallar er till ord-jd
ningen. n
s
k
d
Jules Favre: Hr Segur VAguesseaus ord varjs
eit upprorsord.
Presidenten Dupin: Ni bör ej vidare tala
derom, då jag kallat honom till ordningen. NM
Efter ytterligare ordvexling, begärde SegurW
dAguesseau ordet: Men majoriteten, hvarafs
han sjelf är en notabel medlem, beslöt att öf-
vergå till ordningen, hvarefter sessionen upp-ja
häfdes kl. 1, til 7 e..m. v
Det utskott, som blifvit nedsatt i anledning Y
af ministörens fordran utaf en kredit på
2,600,000 franes för expeditionsarmeen i Ita-S
s
S
8
a
-
lien; tillstyrker bifall, ehuru med förbehåll att
regeringen meddelar utskottet tillräckliga upp-
lysningar om de omständigheter, hvilka föran-
ledt elier ännu kunna föranleda en förlängning
af ockupationen. Utskottet uppmanar äfven
regeringen att påskynda det slutliga resultatet.
Ena förnäm engelsman, som under vintern!
uppehållit sig i Paris, uttrycker i ett.bref till:
Sigele sin stora beundran öfver det lugn ochi!
den ordning, som franska folket ådagalagt vidl
de sednaste valen. j
I sednaste numret af Le Napolgon söker
man visa, alt valens resultat endast åstadkom- :
mer en fastare sammanslutning bland majori-
tetens medlemmar, då deras gemensamma fi- ;
ende visat sig starkare än man trodde; samt ;
vidare att den förenade majoriteten och pre-,
sidenten närma sig till hvarandra, emedan de ;
båda se, att de endast i förening hafva någon
makt.
I öfrigt, säger en tidning, synes presiden-
ten Bonaparte ännu icke bafva fattat något
beslut om den ställning, som han ämnar in-
taga. Rykten gå till och med ännu om, att.
han skulle fundera på abdikation, hvartill hans
tant, enkestorhertiginnan Stephanie (Beauhar-
nais) af Baden skall hafva uppmanat honom, ij
hopp att man skulle nödgas välja honom ånyo,
hvarigenom hans makt skulle betydligt befä-!
stas. En sådan plan synes i alla fall vara för-
kastad, om den ens någonsin varit i fråga.
Äfven säges att presidenten vill, för att
vinna populari!et, låta framlägga lagförslag till,
förbättring af arbetsklassens tillstånd. Man
talar om ett lagförslag angående ett nytt sy-
stem för fast egendom, äfvensom om stiftelser
för gamla arbetare (invalides civiles) samt om
understöd för arbetare-associationer, ja till och
med om främmande arbetares förvisning från
Paris.n
Fonderna hade åter fallit något. Femprocents
stodo på 91,60, treprocents på 56,55, bankens ak-
tier på 2260 och nordbanans på 2358.
Femprocents noterades den 47 Mars hos Tortoni
till. 94,60.
NEDERLÄNDERNA. ;
Prins Henrik bar blifvit ståthållare i Luzem-
burg.
STORBRITANNIEN.
I underhusets sammanträde den 15 Mars
framlade skattkammarkanslern ficonsförslaget
för tiden ifrån den 5 April 1849 till den 5
April 1850. Inkomstbeloppet anslås till
52285000 , utgifterna till 50613582 , så
att efter afdrag af några anticiperade utgifter
för de nya parlamentsbyggnaderna, för nord-
polsexpositionerna, m. m., skulle uppkomma
en behållning af 1500000 f. Skattkammar-
kanslern ansåg hälften af öfverskottet böra an-
vändas till minskande af statsskulden, oc den
andra hälften till bistånd åt landtmännen och
den fattigare folkklassen. Biand de uppgifna
medlen härtill omnämndes upphäfvandet af te-
gelskatten, hvilken utgör ett af de svåraste
hindren emot billiga byggnadskostnader och
hushyror.
På en interpellation i öfverhuset caf lord
Stanley, angående grekiska tvisten, upplyste
lord Landsdowne att lord Palmerston hade
redan den 35 Februari underrättat sändebudet
i Athec, m:r Wyse, om Frankrikes bemedling
och skickat honom de deraf föranledda instruk
tionerna. RN
Lord Palmerston yttrade sig öfver samma
ämne sjelf i underhuset, på interpellation af
m:r Hume; han saåde:att endast omkring 50 af
de kapade grekiska skeppen skulle Fr varhbållas
som pant: att brittiska medelhafsflottan skuile,
så snart dess nuvarande tjenst icke mera er-
fordras, återgå till Malta, och alt expeditionen
till orakiska kucten icke I Påpgot sSamm-