EO ÄRR CU FKP EN a KLAN AR SER (Häftigt sorl på venstra sidan. Tystnad pålt högra.) En ledamot: I önsken ett upplopp, men jjg: skolen icke få det. Rouher: Om jag icke blefve så ofta af-jre bruten .... (eT På venstra sidan: Nå, tala, tala! ti Jag säger och påstår endast en sak, nemli-Ist gen att.... er Nya afbrott. Sedan ministern förklarat :sigo så godt han kunde, återfick Lasteyrie ordet. 1jö Han visade det inkonseqventa deri att manja aktionerat ett demokratiskt blad för en dylik,!P mycket mindre farlig artikel. gs Baroche sökte visa, att artikeln i Assembleelh Nationale icke nödvändigt förutsatte ett hotim mot valförhandlingens hemlighet, emedan delri ifrågavarande personerna sjelfve kunnat yppalic på hvem de voterat; och hvad angick den afig Lasteyrie åberopade artikeln som föranledt åtal, v så upplyste talaren att det skett derföre attld de innehållit anfall. mot republikens presi-lff dent, en bekännelse af den nye inrikesmini-g stern, som upptogs med mycken munterhet aflt venstra sidan. F Derefter talade Jules Favre. Han klandradeja bland annat att justitieministern tillåtit sig yt-d tra, att den sista omröstningen icke utgåttld från försoningsanda. d Segur I Aguesseau: Det var ett krigsvotumliv (Larm och skrik.) ; d Predidenten Dupiny midt under oväsendet:le Hr Segur dAguesseau! Jag kallar er till ord-jd ningen. n s k d Jules Favre: Hr Segur VAguesseaus ord varjs eit upprorsord. Presidenten Dupin: Ni bör ej vidare tala derom, då jag kallat honom till ordningen. NM Efter ytterligare ordvexling, begärde SegurW dAguesseau ordet: Men majoriteten, hvarafs han sjelf är en notabel medlem, beslöt att öfvergå till ordningen, hvarefter sessionen upp-ja häfdes kl. 1, til 7 e..m. v Det utskott, som blifvit nedsatt i anledning Y af ministörens fordran utaf en kredit på 2,600,000 franes för expeditionsarmeen i Ita-S s S 8 a lien; tillstyrker bifall, ehuru med förbehåll att regeringen meddelar utskottet tillräckliga upplysningar om de omständigheter, hvilka föranledt elier ännu kunna föranleda en förlängning af ockupationen. Utskottet uppmanar äfven regeringen att påskynda det slutliga resultatet. Ena förnäm engelsman, som under vintern! uppehållit sig i Paris, uttrycker i ett.bref till: Sigele sin stora beundran öfver det lugn ochi! den ordning, som franska folket ådagalagt vidl de sednaste valen. j I sednaste numret af Le Napolgon söker man visa, alt valens resultat endast åstadkom: mer en fastare sammanslutning bland majoritetens medlemmar, då deras gemensamma fi; ende visat sig starkare än man trodde; samt ; vidare att den förenade majoriteten och pre-, sidenten närma sig till hvarandra, emedan de ; båda se, att de endast i förening hafva någon makt. I öfrigt, säger en tidning, synes presidenten Bonaparte ännu icke bafva fattat något beslut om den ställning, som han ämnar intaga. Rykten gå till och med ännu om, att. han skulle fundera på abdikation, hvartill hans tant, enkestorhertiginnan Stephanie (Beauharnais) af Baden skall hafva uppmanat honom, ij hopp att man skulle nödgas välja honom ånyo, hvarigenom hans makt skulle betydligt befä-! stas. En sådan plan synes i alla fall vara förkastad, om den ens någonsin varit i fråga. Äfven säges att presidenten vill, för att vinna populari!et, låta framlägga lagförslag till, förbättring af arbetsklassens tillstånd. Man talar om ett lagförslag angående ett nytt system för fast egendom, äfvensom om stiftelser för gamla arbetare (invalides civiles) samt om understöd för arbetare-associationer, ja till och med om främmande arbetares förvisning från Paris.n Fonderna hade åter fallit något. Femprocents stodo på 91,60, treprocents på 56,55, bankens aktier på 2260 och nordbanans på 2358. Femprocents noterades den 47 Mars hos Tortoni till. 94,60. NEDERLÄNDERNA. ; Prins Henrik bar blifvit ståthållare i Luzemburg. STORBRITANNIEN. I underhusets sammanträde den 15 Mars framlade skattkammarkanslern ficonsförslaget för tiden ifrån den 5 April 1849 till den 5 April 1850. Inkomstbeloppet anslås till 52285000 , utgifterna till 50613582 , så att efter afdrag af några anticiperade utgifter för de nya parlamentsbyggnaderna, för nordpolsexpositionerna, m. m., skulle uppkomma en behållning af 1500000 f. Skattkammarkanslern ansåg hälften af öfverskottet böra användas till minskande af statsskulden, oc den andra hälften till bistånd åt landtmännen och den fattigare folkklassen. Biand de uppgifna medlen härtill omnämndes upphäfvandet af tegelskatten, hvilken utgör ett af de svåraste hindren emot billiga byggnadskostnader och hushyror. På en interpellation i öfverhuset caf lord Stanley, angående grekiska tvisten, upplyste lord Landsdowne att lord Palmerston hade redan den 35 Februari underrättat sändebudet i Athec, m:r Wyse, om Frankrikes bemedling och skickat honom de deraf föranledda instruk tionerna. RN Lord Palmerston yttrade sig öfver samma ämne sjelf i underhuset, på interpellation af m:r Hume; han saåde:att endast omkring 50 af de kapade grekiska skeppen skulle Fr varhbållas som pant: att brittiska medelhafsflottan skuile, så snart dess nuvarande tjenst icke mera erfordras, återgå till Malta, och alt expeditionen till orakiska kucten icke I Påpgot sSamm