resultat de der samlade elementer skola leda.
-I Men hvar och en inser bäfvande, att dessa val
innehålla en allvarsam symptom af framtiden
-loch hänvisa varnande på de följande årens hi-
Istoria.
Derföre dessa jätteansträngningar af rege-
ringen att förfalska resultatet af valen, och
derföre dessa utomordentliga bemödanden af
alla partier att komma till seger. Aldrig voro
valen af sådan vigt som dessa partiella val af
Iden 10 Mars. Frankrike skall dervid sitta tiil
doms öfver sig sjelf och dess domslut skall
väcka sensation öfver hela Europa. Det de-
mokratiska partiet vill genom dessa val uttala
en protest mot Elisees förslafvande poli-
tik, mot deportation utan dom, mot upphäf-
vande af alla revolutionens resultater, mot un-
dervisningslagen, mot tryckfrihetens och asso-
ciationsrättens tillintetgörande, mot de upp-
riktiga republikanernas förvisning och fördö-
mande, mot Soulouquedrömmarne i Faabourg
IS:t Honor.
Skall nu Frankrike ansluta sig till denna
protest, eller gifva sitt bifall åt Louis Bana-
partes retrograda politik och koquetterande med
kabinetterna? - Sådan är dessa vals betydelse,
som hvarje man här känner och hvilkas vigt
intet af kontinentens kabinetter kan misskänna.
Skall verkligen Europas jord, då den åter be-
I klädes med vårens grönska, besudias af verlds-
krigets blod, så skola dessa val utöfva allmänt
Unflytande på de allmänna rustningarne.
Förberedelserna till denna valstrid hafva
-I verkligen något gripaade, ja i vissa fall fasa-
väckande! Genom den allmänna rösträtten
hafva samhällets kla-ser kommit i omedelbar
beröring med hvarandra och genom valen råka
alla des: olikartade intressen, förhoppningar
-loch önskringar i konflikt. Den simplaste blus-
man lägger sin voteringssedel i valurnan med
amma frots, som den parfymerade legitimi-
sten. Den ringaste majoritet, som en klass af
samhället dervid erhåller, kan utöfva inflytande
på Frankrikes, ja på verldens öden.
Det finnes ingen själ, från den smutsigaste
egennytta till den renaste menniskokärlek, från
det krassaste proceateri till den vildaste kom-
munism, från den stelaste guvernementalism till
t)den värsta anarki, från den stoltaste ärezirighet
Itill den mest krypande servilism, som icke ut-
öfvar inflytande på valen; alla dessa själar stå
-Iliksom spöken sammanpackade omkring valur-
nan. Alla passioner äro uppväckta; de strili-
Igaste makter strida om företrädet. Det fias
v
Pc fn mm
- 1 IV Rene. fu sr lt tom 2 I
ov ee RR PA
inga barrikader vid dessa val; men hvart och
ett af dem är en slagtning.
i I Paris äro egentligen blott tvenne kandi-
I datlistor, som kunna komma i fråga, nemligen
å IUnion tectorales och den socialistiska val-
elkommittens. Den första innehåller, som be-
y kant, La Hitte, Bonjean och F. Foy; den sed-
snare Fiotte, Carnot och Vidal. Hvilka ytter-
,I ligheter representera icke dessa namn, hvilken
Joerhörd afgrund ligger icke mellan dem, en
afgrund som endast kunde fyllas genom li-
ken efter ett inbördes krig, i fall icke den all-
männa rösträttens voteringssedlar skulle be
täcka den. Huru många olika partier måste
icke förena sig på begge sidor för att åstad-
Il komma dessa listor?
På ena sidan stå legitimisterna, orleani-
I I sterna, bonapartisterna, kapitalisterna och des-
-Isas betjenter; på andra sidan alla fraktioner
bland socialisterna och de moderata, ehuru upp-
Iriktiga republikanerna. Måhända äro på denna
sednare sidan ännu större motsatser förenade
än på den förstnämnda.
Naturligtvis äro namnen på båda listorna
endast föremål för en transaktion och kunna
Iså vida ingalunda helt och hållet tillfredsställa.
lHvad de partier beträffar, som förenat sig i
lUnion lectorale, så bar hvarje af dem något
att anmärka mot den definitiva listan. Syn-
nerligast missnöjde äro legitimisterne, som icke
fått fram någondera af sina kandidater: dAr-
Ibouville och Chabrol-Chameane. Gazelte del
j Fränce, som redan förut stod i opposition mot
Union lectorale, beklagar bittert att legitimi-
Isterna, genom att ansluta sig till Uaioa, gått
i en fälla.
Åssemble; Nationale, den röda reaktionens
organ, ser sig nödsakad att rekommendera br
Bonjean, hvilken den förkättrat såsom socia-
list; och le Napoldgon, som förklarat att han
endast ämnade understödja sina trenne kandi-
dater, saknar en af dem, Arrighi de Padoue,
på listan.
An större är bland den socialistiskt-demo-
kratiska kommitteens anhängare missnöjet med
dess kandidater. Naturligtvis kunna icke Proud-
hons vänner med välbehag på listan se Lonis
Biancs sufflör Vidal; kommunisterne äro icke
särdeles nöjde med Carnot och Nationals parti
baxnar öfvår Flotte.n
TYSKLAND.
Schlesische Zeitung meddelar den traktat
som den 27 Februari blifvit afslutad mellan
d2 tre konungarikena Bäjern, Sachsen och!
Witrtemberg. Den lyder som följer: :
I betraktande af att den :evision af tyska för-.
bundsförfattningen, hvartill utsist gafs genom
förbundsbesluten af den 59 Mars och den 7
April 1848, är af största behof påkallid, men,
att det icke lyckats komma öfverens med den,
för sådant ändamål -ammaskallade nationalför
samlingen om en ny författning, och då äfven de
sednaare mellan flera tyska regeri gar förde un- lj
derbandlingar icke lyckats tillvägabringa ett!
utka-t till en författning, hvarom al:a förbunds-;
medlemmarne kunde förena sig, så hafva de
kungliga regeringarna af Bäjern, Sachsen ochlif
Wärtemberg ansett för en pligt, så väl mott
deras eget land, !som mot det gemensamma fä- b
derneslandet, att förena sig om ett förslag tilll?
utförande af ofvannämnde förbunds beslut.
Såsom en följd deraf hafva undertecknade,.
denna dag sammanträdt och, på grundvalea afl.
de mellan våra höga regeringar förde förtro-
liga förhandlingar, och under förbehål af des-Je
sas samtycke, kommit öfverens om följande ar-)!
tiklar. som ttoära innahållat af 04 er LL oo IK
;
j
(
s