till fullbordad rötning. Bråka och skåkta aldrig
linet. vid artificiel. värme, såsom ugn, kölna eller ria,
ty derigenom blifva linets egenskaper mycket för-
sämrade; ofta mer än genom för mycken rötning.
Är linet väl och jemt rött, bråkas det lätt nog ändå.
Linplantan är en af de mest lönande växter inom
åkerbruket, då den på ett ändamålsenligt och oms
sorgsfullt sätt behandlas; men deremot, då den van-
skötes, såsom ty värr är fallet inom Göthaland, lem-
nar den snarare förlust, jemförd med andra växter.
Inom de provinser af norra Sverige, såsom Gestrik-
land; Helsingland, Ångermanland m. fl. (der tillgång
alldeles saknäs på sådana naturligs gödningsämnen,
som uti Hallands m. fl. län finnas), äfvensom utrikes,
der lin odlas i större partier. på ofvan anförde sätt,
ser man -en välmående jordbruksidkande klass, som
följt med. sia7tid, till följe: hvaraf de äfven erhållit
en betydlig inkomst af sin jord.
Knappt har dock uti något land linodlingen inom
en så kort tidrymd förkofrat sig, som uti
pars fattiga och eländiga Irland. Uti norra delen af
detta land odlades betydligt lia, från lingro tider
tillbaka, hvilket smånisgom uppaått så, att prodak-
ten år 1841 utgjorde 4150,000 SkE, vuxne på 90 å
935,000 tunntand jord; men detta lin var ännu af
ganska medelmåttig qvalit6. Semma år bildade sig
en association af? upplyste män, som, inseende bshof-
vet af denna kulturs lyftning ur den dvala, hvaruti
den befann sig, uppmuntrade till och bevisade för-
delarne af ett mera rationellt brukningssätt. År 1845
hade denna association den tillfredsställelse att finna,
det linodlingen så förkofrats att c:a 440- å 415,000
tuonland deraf besåtts, hvilka lemnat en afkastning
af 240.000 SKF lin, af en qvalite mycket öfverträf-
fande den .år 18414 och ansågs af kännare kunna
utgöra, öfver bufvud taget, minst en tillökning i
linets värde af 30:rdr rgs pr SkÖ. Detta är ju ett
ganska vackert framsteg på så få år, inom ett så
fattigt land, och bör väl ett sådant förhållande till-
räckligt bevisa hvad man genom idoghet och ett rätt
behandliogssätt kan åstadkomma. Folket uti norra
Irland är pu mera idogt och välmående, och bör
ingalunda förblandas med befolkningen uti medlersta
och södra Irland. Följande, äfvenledes ett märkvär-
digt förhållande, som äfven bevisar på hvilken låg
ståndpunkt linkulturen hos oss står och hvad till-
fälle till ypperlig förtjenst erbjudes den, som allvar-
ligen griper. verket an, är nemligen att vi kunna
frambringa andra -åkerbruksprodukter, så goda och
till sådant pris, att vi deraf kunna exportera till
Eogland; men vi kunna ej odla lin till samma pris
som i utlandet, utan kostar det inhemska från 28 å
50 proc. mer än utländsk vara.
Norra Halland, denna för ett godt lönande jord-
bruk så herrliga trakt, måste vakna ur den slum
mer, som synes bafva öfverväldigat dess befolkving;
ej låta. ögonblicken försvinna, utan vara verksam,
försöka, lära, erfara och segra. Hvad menniskan
kan göra, och det utan serdeles ansträngning, synes
äfven inom Hallands län på hr Dann: egendom Tjolö-
holm. Den, som haft titnlfälle se denna eg
beskaffenhet och skördar i förra ägares hände
äppeligen kunnat tro, att hela egendomens tillstånd
kunnat, icom en så kort tidrymd, så väsendtligt om-
skapas och förbättras. Genom ett rationelt bruk-
ningssätt lärer hr Dann erhålla lika goda om ej
bättre skördar, än i sjelfva England; eit bevis på
vår jords fruktbarhet, blott den ej blifver styfmo-
derligen behandlad.
dat
iol an-
Di red, vid jemförelse med de, uti 4848 och
1849 års Almanackor intagne upplysningar om
Linrötning,, fann ätskilliga olikheter och fruktande,
att hos en och annan läsare af denna artikel, vill-
rädighet kunde uppstå; så har författaren, på red.
anhållan meddelat följande
Anmärkningar:
Jordens tillstånd. En bestämd föreskrift, pas-
savde för alla lokaler, är svårt att i detta fall gifva,
emedan en jordmån, medelst derå använd bruknings-
sätt, kan lemna ganska olika resultater än en annan;
beroende detta således mycket på jordbrukarens eget
bedömmande. Lin växer visserligen ej bra uti jord,
starkt gödslad med obrunnen spillning; men använ-
des väl brunnen gödsel oc) helst compost, gödselvat-
ten, m. m. dylikt, trifves det ganska väl. Onekligen
är det bäst att så lin på jord, som föregående året
gödslats och som är, så väl som möjligt, befriad från
ogräs. Till rowfrukter gödslas och luckras jorden
temligen väl i Sverige, men att gödsla till hafre-
skörd tänker nästan aldrig svenska jordbrukaren på,
hvarföre jag ansåg det ej rådligt att föreslå lins od-
ling hos oss efter detta sädesslag, hvilket utsås mer-
endels på de magraste och orenaste åkrarne. År
jorden i godt tillstånd, är det visst fördelaktigast
för en god jordbrukare att odla lin efter gödslad sä-
desskörd, ty lin anses, till följd af dess rensning un-
der växten, nära nog motsvarande en grönskörd.
Fröet tål visst att ligga på ett godt, friskt förva-
ringsställe och uti 2å3 år kan äfven begagnas som
utsäde 2:dra året, utan märkbar förändring; men
längre anses ej bra. Under beskrifning om upp-
ryckningen, nämnes om linets qvarstående till full
mognad, om fröet skall till utsäde begagnas. Riga-
fröet anses gifva ett längre gröfre lin, det belgiska
deremot ett mera fintågigt.
Repning anses ej skada linet mer än tröskning.
Repande tänder böra dock vara jemna och runda
utan skarpa kanter,som kunna skafva stjelken. Båda
sätten äro lika fördelaktiga. Rot- och fröändarne
böra bestämdt aldrig blandas om hvarandra. Bland-
niogen sker aldrig jemnt, och vid sedermera skeende
rötning och synnerligast häckling har det sina olä-
genheter.
Rötning. Rotändarne böra, för uppgifne orsaker,
vara öfverst och fröändarne vända nedåt i dammen.
Lutningen af kärfvarne, som ej böra vara öfver 6,
högst 8 tum i diameter, och ej serdeles hårdt till-
bundne, anses böra vara bäst med c:a 45 grader.
I stillastående, ej alltför ljumt vatten, rötes linet
bäst, för uppgifne orsak att rötningen bör verkMäl-
las fort; i rinnande vatten (sjöars in- och utlopp
eller åar) är det högst vådligt, ty under rötning af-
litas tågorne småningom från stjelken genom vatt-
nets rörelse eller friktion. På säker erfarenhet
tödjer jag mig i detta fall. Ju gröfre linet är,
iesto mindre skada tar det under rötning i rinnande
ratten, och hampa lärer rötas i obetydlige qvantite-!
er på detta sätt, till följe hvaraf det förmodligen
fven antagits vara passande för lin.
e— 2550
— En författare, hos hvilken allmänheten
tår i gammal och stor förbindelse för dess
verksamhet i offentliga lifvet och serskildt för
less bemödanden i afseende på tillvägabrin-
andet af en reform i det närvarande repre-
entationssättet, men som numera anser det
vilande representationsförslagets antagande så-
om enda utvägen att komma till en sådan re-
orm, och deruti tror sig finna et bestämdt
tam fur 2åt har anmadat nand. leacsa.mnvs.mn att larmina