it anbud om 6,000 pund sterling för 42 konserter
England, om 4,200 pund för en konsert vid den
tora industriexpositionen i London 4851, samt om
onserter vid Ryska hofvet, der man bjudit mer än
jubbelt (?) af hvad henne blifvit lofvadt i GK
a (P. T.)
SÅ
— FÖR BOTANISTER OCH ÖRTSAMLARE. Vid
edovisningen öfver franska vetenskapsakademiens
örhandlingar berättades icke längesedan att den för
in konst att mumisera så berömde mr Gannal, i
Paris, äfven begynt mumisera vexter för herbarier,
ned så fullkomligt bibehållna färger på blommor
och blad, att man misstänkte dem vara upphbjelpta
fteråt med penseln, och icke tillhöra den torkade
vexten ursprungligen. Gannal har nu skingrat dy-
ika gissningar; han har offentliggjort sitt förfarande
och derigenom satt hvar och en botanist i tillfälle
Itt åt sina samlingar gifva lika fullkomlighet.
Vexterna befrias först från yttre fuktighet, t. ex.
if regn och dagg, medelst inläggning, för 24 timmar,
mellan sugpspper eller gråpapper.
Fö!jande dagen inläggas de i annat sugpapper, väl
orkadt, och sedan i en särskild torkningsapparat.
Denne är ett eylindriskt kopparkärl, med ettlufttätt
ock, hvilket har en krantapp, hvars fria ända äfven
ir gängad. Kärlets höjd är 5 decimeter (5. 0,3368
ot) och dess tvärmått 6 decimeter; en packe med
100 exemplar rymmes deri ledigt och lemnar plats
indå på alla 4 sidorna om sig. När packen är in-
lagd, lägces på de lediga platserna, 4 kilogrammer
4. 2,35427 FE) osläckt kalk, locket påsättes, hela
kärlet ställes i en balja med kokhett vatten, och loc-
kets krantapp förenas med en liten luftpump, som
hålles i rörelse till dess att luften är utpumpad.
Någon ytterlig noggrannhet i afseende på lufttomhet
erfordras icke; men i stället upprepas pumpningen
två eller tre gånger, under de följande 42 tim-
marne. Efter ytterligare 42 till 48 timmar kan ap-
paraten öppnas; örterna äro då fullständigt torkade,
men det oaktadt äga blad och blommor hela sin
fårgprakt och glans oförändradt i bebåll).
— ELEKTRISK TELEGRAFI, UTAN ELEKTROKEMI-
SKA STAPLAR. Enligt en till franska Vetenskaps-
akademien ingifven berättelse af Leverrier och Dujar-
din bar den af franska styrelsen tillsatta kommitte för
de allmänna elektriska telegraferna försökt att till
telegrafi använda magnetelektriciteten, i stället för
kontsktselektriciteten. Till försöken förenades de
redan befintliga telegraftrådarne mellan Paris och Lille,
så att de, från Paris till Lille och tillbaka igen till
Paris, bildade en oafbruten ledning om 440 lieues
(58!,, svensk mil). I stället för stapel begagnades
en magnetoelektrisk machin, försedd med en häst-
skomagnet, som var sammansatt af sju magnetise-
rade stålskifvor, och förmådde bära omkring 45 ki-
logrammer (35 ,, T). När ett bredvid densamma
stående, men annars isoleradt elektrografiskt tryckeri
förenades med den genom ledningstråden, kom det
genast i verksamhet, och aftryckte 82 bokstäfver i
minuten. Försöken anställdes uti inrikesministerns
botell, der den elektriska telegraferingen vanligen
skett, men förut allenast med tillbjelp af elektroke-
miska staplar. Då magnetelektriciteten alltid är i
ordning, vid blotta omsvängningen af en vef, och
icke fordrar annan utgift än rentan på anläggnings-
kapitalet, i stället för att de elektrokemiska appara-
terna fordra åtgång af syror och zink, jemte tillsyn
öfver deras verksamhet, så tager man för gifvet, att
den förra kommer hädanefter i uteslutande bruk vid
den elektriska telegrafien.
o— AÅNTEDILUVIANSK PANORAMA, eller UTSIG-
TER I URVERLDEN, är ett skådespel af högst
egen art, som nyligen begynt gifvas i Wien, af pro-
fessor Unger vid universitetet derstädes, och i Lon-
don af Royal Polytechnic Institution samt -Colosseufm.
Dels genom samma tillställningar som vid en pano-
rama eller diorama, dels genom så kallade dissolving
views, får man der i naturlig storlek betrakta land-
skaper från de olika urverld:perioderna, med den ti-
dens besynnerliga skogar af jettelika ormbunkar,
grässlag och palmer, samt lifvade af de ofsntliga öd-
lor, mastodonter och andra till större delen jettelika
vidunder, som på samma tid utgjorde den djuriska
naturen. Öfvergångarne mellan de efter hvarandra
följande nyskåpelserna utmärkas af vulkaniska ut-
brott, stormar oc! öfversvämningar. Vid både sce-
ner, och entreakter har man troget följt de geologi-
ska forskningarpes resultater. En utsigt i nuva-
rande verldsperiod slutar skådespelet.
Fransmännen hafva först nu begynt fästa upp-
märksamhet på denna uråldriga nyhet, och äro som
bäst sysselsatta med att införa den på sina konst-
teatrar. ,
— FRIHETSTRÄDEN i Paris voro 564 till an-
talet; de hafva blifvit nedhuggna alla med undantag
af 37, hvariblsnd ett planteradt 4793. e
— Man har hört omtalas, säger en engelsk
tidning, en mängd stor-akrobater, eqvilibrister och
jonglörer som förvånat verlden med sina saltomorta-
ler, men ingen af dem uppgår mot H. Maj:ts äld-
ste sons debut. Straxt vid sitt inträde på lifvets skå-
debana tog han ett väldigt luftsprång och befann sig
furste af Wales, bertig af Cornwall och Rothsay, earl
af Chester, Garric och Dublin, baronet af Genfrew
samt ståthållare i Skottland.
— JERNVÄGARNE I ENGLAND. Antalet passa-
gerare, hvilka under året 4849 begagnat Storbritan-
niens jernvägar, belöper sig till nära 58 millioner,
deraf 31 millioner på sista halfåret. Af hela detta
antel hafva endast 9 personer omkommit utan eget
förvållande och 42 genom oförsigtighet. Vid dessa
jernvägar äro anställda 53,090 personer med aflöning.
Vid nu under verk varande banorna användas ej
mindre än 200,000 arbetare. :
— I ett kloster i Levanten lärer finnas en
munk som är 35 år och ännu aldrig sett någon
qvinna.
— EN mise run. En irländare hörde om-
talas en väns död: Jag har så många gånger hört
bans död berättas, att jeg nu icke tror det förrän
jag får höra det af hans egen mun, sade: Pad.
— En persisk skolmästare gick ut med sina
disciplar för att bedja för regm. En fremling mötte
dem och frågade hvart de skulle gå; skolmästaren
sade bonom förhållandet och tillade att ban hoppa-
des att den allrahögste skulle höra små barnens bön.
Om så vore, genmälte den andre, så fruktar jag att
inga skolmästare funnes till i verlden.
) Ihågkommer man det för flera år sedan af Hähne-
felder uppgifna mumiseringssätt för vexter (genom
inneslutning i täppta kärl, som tömas från fuktig-
het medelst tillika insatt smält saltsyrad kalk, och
från syre genom insatt svafvelbundet jern) så fin-
ner man att Gannals förfarande har samma grund,
men är enklare. För de örtsamlare som vistas
aflägset från apotek och färgerier, eller andra stäl-
len der osläckt kalk fås till köps, torde kunna
erioras att man kan lätt bränna sidan sjelf, af