us af trä alldeles nedbrunno. Klockan emellan 4—35
å morgonen var elden så till vida släckt, att ingen!
idare fara var att frukta.
Vid härom i dag hållet förhör upplystes det, att
n hemslagtare vid namn Lindqvist, som för några
lagar sedan inflyttat uti ett rum på nedra botten
oredvid minuthandlaren Bergs bodlägenhet, först var-
eblifvit elden uti ett nästintill hans eget rum va-
rande kallrum, bredvid hvilket en vedbod finnes.
Han berättade derom sjelf följande: Jag hade gått
ill hvila kl. 7 på aftonen. KI. omkring 42 på nat-
.en vaknade jag och varseblef då eldsken mellan dörr-
springorne till kallrummet. Förvånad deröfver och
början troende att tjufvar möjligen brutit sig in,
uppsteg jag och smög mig till dörren för att lyssna,
men fick då höra ett sprakande af eld såsom utien
ugn. Förskräckt sprang jag ut i blotta linnet och
bultade på dörrarne och luckorne till hr Mobergs
boningsrum, hvilken, jemte öfriga i huset boende
personer, genast utkommo på mina rop, att elden
var lös. Huruvida elden ifrån början uppkommit
ifrån kallrummet, der jag varseblef den, eller från
den nästintill liggande vedboden, kan jag icke upp-
ys.
Ingen annan kunde angående eldens uppkomst
lemna några upplysningar. Eld hade icke varit upp-
gjord uti någon kakelugn i grannskapet så sent, att
man derifrån kunde härleda eldens uppkomst. Hr
Mobergs egendom är brandförsäkrad till 9500 rdr
och lumphandlaren Wickholms till 400 rdr bko.
Under sjelfva eldsvådan, eller i början deraf, hade
ett större slagsmål uppstått mellan sillpackare och
den till elden kommenderade patrullen af stadsmili-
tären. Såsom det berättas, skola några bättre per-
soner varit upphofvet till och deltagit i slagsmålet,
dervid sergeanten Jurling skall hafva blifvit illa till-
tygad. Denna händelse blir emellertid föremål för
särskild undersökning.
Följden af alt spå i kaffe.
Inom Långhunira härad af Stockholms län har
sedan flera år tillbaka kringvandrat en gammal Dal-
kulla, om hvilken man för öfrigt icke känt någon-
ting vidare än att hon hetat Greta, och haft till
lefnadsfång den ädla konsten att spå i kaffe.
Emellertid skedde för någon tid tillbaka en tem-
ligen betydlig penningestöld hos bonden Matts Hans-
son i Nyby by af Kårsta socken, och då Greta kort
derefter kom på besök, var ingenting naturligare än
att man vände sig till henne för att få reda på tjuf-
ven. Kaffepannan blef alltså genast påsatt, och, ef-
ter att hafva tömt den ljufva nektarn, förklarade
Greta, under åtskilliga korstecken och funderingar,
ett tjufven icke var någon annan än Matts Hans-
sons egen måg, bonden Jan Andersson i Kålsta, Näs-
1una socken.
Man stod icke litet förvånad öfver detta medde-
lande, hvilket snart spridde sig likt en löpeld kring
hela orten, och då det slutligen äfven hann fram
till Jan Andersson, blef han alldeles ursinnig och
begaf sig, åtföljd af sin svåger drängen Matts Matts-
son, genast å väg i en släda att taga rätt på Greta.
Efter nära två dagars fåfängt sökande från by till
by, träffades hon också slutligen i Rolsta inom Frö-
sunda socken, der de båda svågrarne genast började
att på det förfärligaste misshandla henne och. efter hvad
flere personer upplyst, bundo opp hennes kläder, och
derefter piskade henne å bara kroppen med både käppar
och ris, tills hon omsider uppgaf, att hon af annan
person erfarit ryktet att Jan Andersson begått stöl.
den; hvarpå de satte henne emellan sig i åkdonet
och förde henne från ställe till ställe, för att såme-
delst spana ryktet till dess första upphofsman. Mer
emedlertid hade de under färden flera gånger så
våldsamt knuffat henne för bröstet med armbågarne
att den arma enniskan slutligen fick en stark blod
spottning, samt vid ankomsten till Salby måste qvar:
lemnas och der äfled, efter några dagars förlopp, så:
som vederbörande läkare intygat, af inflammation :
bröstet, uppkommen genom yttre våld.
Vid ransakning inför Långhundra häradsrätt sist!
lördag, avgående detta ohyggliga dråp, blefvo både
svågrarne häktade, och sitta för närvarande i cell i
nya länsfängelset. Ur Folkets Röst.)