Med den i dag ankomna posten från Ham-le yurg emottogo vi tidningar derifrån till ochlte ned den 8 dennes, samt från Berlin och Cölnlo f samma dag; från Stettin den 7, Paris den 61i och London den 3. (Se vidare Postskript.) lv Geheimerådet Örsted har utgifvit en skrift!k under titel: For den danska Stats Oprethol-lg delse i dens Heelheds,. Han utgår från den!d åsigten, att Hertigdömena hvarken kunna hafva rätt eller ntsigter att bibebålla den gamla förbindelse hväri de synas sätta sin högsta lycka, lf: utan att tillika förblifva tillsamman med Dan-ls mark: och att den icke heller kan meg a s ucugiTvas ov tyska förbundet förvandlas till en Förbundsstat samt Holstein då ieke hålles alldeles skiljdt från densamma. j Från hertigdömena berättas, alt general Bonin afrest till Rendsborg, såsom det sades, i anledning deraf att fouragemagasinet derstädes uppbrunnit. Förlusten vid tillfället lärer likväl endast varit mellan 5 å 6,000 LE hö. SPANIEN. Berättelsen om Cortes ajournering var oriktig. De voro ännu den 26 sistlidne tillsamman, men flertalet inom ministeren skall rö-S stat för åtgärden. De som vilja upplösa nuvarande cortes och låta nya val ske, lära vara i minoritet. Vid valen af provincialdeputerade hafva moderatos segiat nästan öfverallt i landsorterna. Hertigen af Vittoria (Espartero) har skriftligen lyckönskat drottningen, då han ej per-! sonligen kunde ivfinna sig. ; FRANKRIKE. Den 4 Mars beslöt nationalförsamlingen med 428 röster emot 218 att öfvergå till andra läsningen af förslaget om jernvägen mellan Paris! och Avignon. Den reaktionära Union Electorale har uppställt följande kandidater för de förestående valen: general de la Hitite, Bonjean och Ferdinand Foy. Om valen innehåller sednaste numret af Le Napoleon, en artikel, hvari det med mycken öppenhet förklaras, att Frankrikes ställning fordrar en radikal revision af konstitutionen. I öfrigt afvisas hvarje beskyllning för en till tänkt statskupp från presidentens sida på den grund, att om han tänkte på något sådant, så skulle han understödja de socialistiska kandidaternas val, emedan fruktan för socialismen skulle vara det bästa medlet att göra alla konservativa elementer belåtna med en statskupp: Om den schweiziska frågan yttras bland anna, att den nu är reducerad till frågan om Neufchåtel, och att i fall konungen af Preussen vill göra sina fordringår på detta furstendöme gällande, öfver hvilket hans suveränitet blifvit erkänd genom 4813 års traktat, men icke garanterad, så skulle han icke endast finna motstånd af hela Edsförbundet utan äfven af Frankrike, hvars väsentliga intresse gör det till Schweiz bundsförvandt. Dessa uttryck ogillas al Petrie, som eljest nästan alltid understödt IL. Napoleons politik. Sannolikt uttrycker nu Patrie ministerens åsigt, hvilken i denna fråga lärer afvika från presidentens. Le Napolgons ofvannämnde artikel slutar med att prisa Richelieu för sin systematiskt nationella politik, som till och med för patrio tismen uppoffrade religionen, så att Richelieu, ehuru sjelf kardinal, ingick förbund med protestantismens hjelte Gustaf Adolf, vid samma tid som han belägrade La Rochelle, de franska protestanternas sista tillflyktsort. I det utskott som skall afgifva betänkande om regeringens proposition angående märernas afsättlighet, hvilket utskott består af 15 ledamöter, hafva 10 förklarat sig mot det ministeriella lagförslaget. Utskottet har i öfrigt till ordförande och sekreterare valt oppositionsmän. Berget och legitimisterne hafva i denna sak ingått i koalition mot regeringen. Den 5 Mars hade statsprokuratorn inkommi: med yrkande om laglig aktion mot folkrepre sentanten Michel (de Bourges). Nationalförsam lingen hänvisade frågan till ett utskott. Sakel rörer åtskillige af Michel under de sednast valförhandlingarne fällde yttranden mot ägan derätten. Det utskott som i anledning hära bildades har till referent valt en af bergets le damöter och synes sålunda icke vara benäge att tillstyrka bifall till den allmänna åklaga reas yrkande. Detta anses vara en följd af of vannämnde koalition mellan berget och legiti misterna. De: yttranden som blifvit lagde Michel d Bourges till last äro: att folket skall undersöka förmögenheten och kapitalets ursprung; att det har rätt der till, lika väl som det undersökt konungslig hetens princip, så vida icke bourgeoisien, sor var folket i går och som skall blifva folket morgon, beslutar sig till att godvilligt gör ett offer deraf, hvartill han rådde den., Tidningen Constitutionnel påstod, att Miche fällt vida värre, högst rödrepublikanska yt tranden. I den förklaring som Michel i na tionalförsamlingen den 5 Mars afgaf om denn sak, yttrade han bland annat följande: Jag försäkrar på min heder att jag icke y! trat de ord, som Constitutionnel anför. Ja har predikat försoning och försvarat en kar ar la 2 oo La uNNAArt. MEN SOM 18 te MM me BM sd om Lr