skap med bokföring och bokslut, samt tillvunnit sig det vitsord om skicklighet och pålitlighet, som skulle göra bonom till ifrågavarande tjenst företrädesvis passande; hvarjemte koll. åberopar sin åtgärd, att göra underd. hemställan om Friis återkallande fran Slesvig i slutet af sistlidet år för att på förordnande mottage ifrågavarande kamreraretjenst. Vid genomläsandet af det omröstningsprotokoll, som är bifogadt kollegii underd. utlåtande, har jag icke kunnat lemna obemärkta de vota hr t. f. presidenter, generallöjtnanten och kommendör n m. m LefrÅn, och hr generalmajoren och kommendören Mm. m. Meijer afgifviti kollegium. Dessa vota kunde synas vara likgiltiga, då krigskoll. öfrige fem ledamöter icke delat hr t. f. presidentens, samt hr generalmsjor a Meijers åsigter för att utesluta mig från förslaget och till grund hvarför hr t. f. presidenten vid omröstningstillfället anförde att ham ansåg miz sakna erforderligt nit och ordningssinne, och hr ralmajoren, att han ansåg mig sakna både ski het och nit för tjensten; men då dessa yttrand: uru helt och hållet omotiverade, likväl, med afsocnde på nyssnämnde personers sambhällsställning, hafva ett slags trovärdighet, som på mitt rykte såsom ti eran, och min underd. ansökning om befordran, kunde menligt inverka, måste jag förklara ytiranden såsom ogrundade, till dess hr t. f. presiden:ca, och hr generalmajoren, med verkliga yIdighet fordrar. Jag vågar dock tro yttranden äro inskränkta inom lagliga gränser, och vågar derföre hoppas, att, enär författningarre2 i befordringsmål den 10 Januari 1754, och den 23 November 1756, förordna, att — då vederbörande den, som äldst är, vara oskicklig till sysslan, antingen genom embetets försummelse, verkliga embetsfel, eller annan orsak, och derföre gå honom förbi; bör i voteringsprotokollet, och sjelfva förslacet orsaken tydligen utsättas, som ej bör bestå i änns ordasätt, utan felet och saken omständlig en utmärkas och beskrifvas, som dertill föranlåtit, att derföre så väl hr t. f. presidenten, som br ralmajoren icke uraktlåta, att i det underd. utlåtande E. K. M. lärer täckas infordra i anledning af dessa mina underd. besvär, i underd. anföra de skäl som föranledt dem till dylika yttranden, som de nyssnämnda; emedan det är af största vigt för mig, att få veta hvaruti min oskicklighet m. m. skuliz bestå, på det jag må kunna söka att afbjelpa det felaktiga. Jag har uppnått den ålder, och är uti sådana lefnadsförhållanden, att en snar rättelse är af nöden, der så skulle erfordras, och ske kan. I fråga om företrädesrätt till befordran, har jag slutligen sasett mig böra i underd. åberopa krigskoll. yttrande i sitt underd. utlåtande öfver mina underd. besvär i afseende på det mig af koll., utan jag derom gjort ansökning, uppdragna förordnandet, inora samma tjenstegrad som jag redan innehar, eller till kammarförvandtstjensten, å utredningscch underbållsafdelningarne, hvilken befatt(likasom min revisorstjenst) utan allt tvifvel rie skicklighet, och visserligen icke mindre nit, ordningssinne, noggrannhet, arbetsamhet och pålitligset, än nu ifrågavarande bokslutskammartjenst; i synnerhet som kammearförvandten skall, när helst aficiningskamereraren är hindrad, förrätta dennes tjenst, med hvilken äro förenade högst vigtiga kontroller, utom den närmaste tillsynen för af betydliga lånefonders rätt; hvaremot reraretjensten, hvad kontroller beträffar, och hållet mekanisk och bunden af bestämda S under ständigt inseende, dels af en af kolleg. civila ledamöter, dels af afdelningskamererarne. r jemväl fästa E. K. M. nådiga uppmär het Yerpå, att om bokhållaren Friis skulle i nåder utnämnas till bokslutskamrerare, och (hvilket icke är osannolikt, då Friis förvärfvat erfarenhet i fältka göromål) det skulle inträffa att Friis, likasom 3 skett, i underdånighet anmäles att erhålla upvirag såsom fältkamrerare och fåltkassör K nissariat, öfningsläger, 0. s. v., skulle han äfven i a hänseende icke vara företrädesvis passande, su ifrågavarande tjenst; emedan intet synes vara olämpligare, än att bokslutskamereraren e sin tjenst då bokslutet bearbetas. il nyss åberopade yttrande lydde såkollegium, med förbigående af klaganeg) till kammarförvandtsgöromålens be;ridnat en yngre tjensteman inom kontoret, on kunnat inför E. K. M. i und. erinra, förnärmat honom i sina författnings, att kollegium underkännt hans skickit kammarförvandtsgöromålen förrätta, att kollegiu 1 uppställt hinder för hans framtida befordran till kamererare, o. s. Vv., anledningar med ett i klagan — — — Jag ansågs således let till kammarförvandtstjenst, hvilken som jeg i underdån. sökt ådagalägga, ra och trägnare befattning än bokslutssten, böra såsom äldst, eller enligt tur, 12; men vid upprättandet af nu underdån. 2 förslag till sistnämnda tjenst, från hvilken jag ici i händelse jag skulle uil densamma nådigst bliiva befordrad, skulle kunna, utan eget begifvande förflyttas, och hvilken tejnst är åtföljd af god löneinkomst, har jag icke tillgodonjutit fördelen af tjens arjemte herr t. f. presidenten ansett mig sakna nit och ordningssinne, samt herr generalmajoren Meijer ansett mig sakna skicklighet och nit; men de: a tjenstemannen, deremot, blifvit ansedd i ad förtjent af kollegii förord. Under: anhällande, att E. K. M. i nåder täcktes a pluralitetens af kollegii ledamöter åtgärd att utesluta mig från 4:sta rummet på det underdåniz slaget till bokslutskamereraretjensten i krigskollsgivwa; vågar jag äfven underdånigst anhålla 2 underdån. påminnelser vid kollegii dån. utlåtande öfver detta besvärsmål. 8 vördnad, nit och trohet framhärdar S. A. K. E. M. underd. tropl. tjenare och undersåte, S. D. Stenberg. Stockholm 3. 95 Febr. 4850.