Sköldebrandska målet emot hr
lagman Boström.
Uti detta mål hvarom åtskilliga handlingar
förut varit införda i Aftonbladet, hafva käran-
derne nyligen ingifvit besvär till hofrätten emot
lagmansrättens dom och deruti begärt få yt-
terligare åberopade vittnesattester underkastade
pröfning. Redaktionen har blifvit anmodad in-
taga den till hofrätten ingifna skriften, hvilken
bärhos följer. Det juridiskt intressanta i frå-
gan blir till en början att se hvad afseende
bofrätten kan fösta på en sådan ny bevisnings
erbjudande, sedan saken blifvit genom edgång
ansedd afslutad hvad sjelfva faktum beträffar.
Till Kongl. Maj:ts och rikets höglofliga Svea
hofrätt.
Uti den emellan oss, å ena sidan, samt hr lagman-
nen E. S. Boström, å den andra, uppstådda arfstvist,
angående vårt påstående att af honom utbekomma
våra andelar uti det kapital 25.000 rdr rgs, som,
enligt föreskriften uti en den 25 Febr. 48414 upp-
rättad arfsförening, skulle få emot ränta innestå hos
lagman Boström under vår moder Maria Gustafva
Fredenheims lifstid, men efter hennes död emellan
hennes barn enligt lag fördelas, så vida hon ej
derom annorlunda förordnade, har kongl. hofrätten
medelst sin d. 23 Febr. 41848 utgifne, och d. 13 Mars
41849 af K. M:t fastställda i nåder dom förklaret, att
de flere skäl och omständigheter, på hvilka vi grun-
dat vårt påstående att den å lagman Boströms exem-
plar af arfsföreningen befintliga, den 3 April 1844
meddelade anteckning till fullo betalt skulle afse
endast de uti föreningen bestämda årliga afgifterne,
men ingalunda innefatta qvitto å kapitalbeloppet,
väl gåfvo stöd för antagande af ett sådsnt förhål-
lande, men likväl icke kunde, på sätt lagmansrätten
förklarat, emot lagman Boströms. uppgifter och det
åberopade qvittensets innehåll, anses innefatta full
bevisning derom, att meranämnde förening intill vår
moders död fortfarit att vara gällande; och har kgl.
hofrätten till följd häraf, med upphbäfvande af lag-
mansrättens dom, vidare förklarat, att den yrkade
betalningsskyldigheten i sakens närvarande skick
icke kunde lagman Boström och hans hustru ådö-
m
as.
Då emellertid häradsrättens beslut, hvarigenom
värjemålsed blifvit lagman Boström förelagd, emot
honom vunnit laga kraft, har kong!. hofrätten tillika
visat saken åter till häradsrätten. som bord annan
tid för edems afläggande bestämmes, sam! med sa-
ken vidare lag och beskaffenheten likxmältigt för-
fara.
Sedan hr lagman Boström derefter under den 8
Juni 1849 inför häradsrätten aflagt den föreskrifna
eden, samt vi emellertid erhållit kunskap derom aut
hr kyrkoherden J. E. Berg i Riala kunde på sin ed