Sköldebrandska målet emot hr lagman Boström. Uti detta mål hvarom åtskilliga handlingar förut varit införda i Aftonbladet, hafva käranderne nyligen ingifvit besvär till hofrätten emot lagmansrättens dom och deruti begärt få ytterligare åberopade vittnesattester underkastade pröfning. Redaktionen har blifvit anmodad intaga den till hofrätten ingifna skriften, hvilken bärhos följer. Det juridiskt intressanta i frågan blir till en början att se hvad afseende bofrätten kan fösta på en sådan ny bevisnings erbjudande, sedan saken blifvit genom edgång ansedd afslutad hvad sjelfva faktum beträffar. Till Kongl. Maj:ts och rikets höglofliga Svea hofrätt. Uti den emellan oss, å ena sidan, samt hr lagmannen E. S. Boström, å den andra, uppstådda arfstvist, angående vårt påstående att af honom utbekomma våra andelar uti det kapital 25.000 rdr rgs, som, enligt föreskriften uti en den 25 Febr. 48414 upprättad arfsförening, skulle få emot ränta innestå hos lagman Boström under vår moder Maria Gustafva Fredenheims lifstid, men efter hennes död emellan hennes barn enligt lag fördelas, så vida hon ej derom annorlunda förordnade, har kongl. hofrätten medelst sin d. 23 Febr. 41848 utgifne, och d. 13 Mars 41849 af K. M:t fastställda i nåder dom förklaret, att de flere skäl och omständigheter, på hvilka vi grundat vårt påstående att den å lagman Boströms exemplar af arfsföreningen befintliga, den 3 April 1844 meddelade anteckning till fullo betalt skulle afse endast de uti föreningen bestämda årliga afgifterne, men ingalunda innefatta qvitto å kapitalbeloppet, väl gåfvo stöd för antagande af ett sådsnt förhållande, men likväl icke kunde, på sätt lagmansrätten förklarat, emot lagman Boströms. uppgifter och det åberopade qvittensets innehåll, anses innefatta full bevisning derom, att meranämnde förening intill vår moders död fortfarit att vara gällande; och har kgl. hofrätten till följd häraf, med upphbäfvande af lagmansrättens dom, vidare förklarat, att den yrkade betalningsskyldigheten i sakens närvarande skick icke kunde lagman Boström och hans hustru ådöm as. Då emellertid häradsrättens beslut, hvarigenom värjemålsed blifvit lagman Boström förelagd, emot honom vunnit laga kraft, har kong!. hofrätten tillika visat saken åter till häradsrätten. som bord annan tid för edems afläggande bestämmes, sam! med saken vidare lag och beskaffenheten likxmältigt förfara. Sedan hr lagman Boström derefter under den 8 Juni 1849 inför häradsrätten aflagt den föreskrifna eden, samt vi emellertid erhållit kunskap derom aut hr kyrkoherden J. E. Berg i Riala kunde på sin ed