af hvad nu blifvit anfördt, att decimalsystemet be-
gagnas för mynt, mått och vigt af vida öfver en
tredjedel! eller 391!, millioner, att dessutom 414:-,
mill. hafva i något af dessa hänseenden antagit det-
samma, samt att den återstående delen, som ännu
icke gått i befattning med antagande af detta sy-
stem, utgör icke fullt hälften af befolkningen på jor-
den. Denna sednare del består med undantag af de
nedannämnde europeiska nationer samt några få eu
ropeiska sydländer nästan uteslutande af sådana folk,
som antingen hålla på att öfvergå till ett ordnadt
statsskick eller äro stadda i ett upplösningstillstånd,
eller ännu lefva utan en ordnad statsform, såsom
förhållandet är med största delen af dem, som bebo
de inre delarne af de stora kontinenterna utom vår
verldsdel. I bela Europa åter är det infördt eller
åtminstone några steg tagne för dess införande med
undantag af England och de tre nordiska rikena.
hvartill kommer Spanien af lätt insedda skäln
Slutligen upptager hr M. inkasten mot deci-
malsystemets införande, och möter dem med
följande resonnementer:
Såsom ett från erfarenheten hemtadt bevis för
svårigheten af det nya systemets införande bar man
anfört, att allmogen ännu på de flesta ställen i lan-
det räknar i daler och styfver, ehuru riksdalers-
systemet länge varit infördt. Härtill kunde man
anföra åtskilliga orsaker. Då man sökte införa 4
rdr bko såsom myntenhet, delad i 48 sk. och 1 sk.
åter i 42 rst., så införde man ögonskenligen ett svå
rare system för ett lättfattligare, ty i det nya hade
man 3 olika sorter, i det gamla åter blott 2. En
omständighet kom härtill, som icie ringa försvårade
riksdalerssystemets antagande, den nemligen att un-
derafdelningarne af en daler öfverensstämde med un-
derafdelningarne af 4 tunna. När man således visste
huru många daler en tunna kostade, så visste man
med detsamma huru många styfver en kappe ko-
stade. Kostade 4 tunna t. ex. 40 daler, så var det
tillika gifvet att 4 kappe kostade 10 styfver, 2 ko-
sade 20, o. s. v. En annan omständighet verkade
kanhända ännu menligare för införandet af riksda-
lerssystemet, nemligen den större okunnighet och
med detsamma brist på rörlighet, jag vågar ej be-
nämna den tröghet, som då äfven fanns i vårt få-
dernesland bland allmogen, men som nu betydligen
försvunnit och som till följe af tidens kraf och den
förbättrade folkundervisningen med hvarje dag allt
mer och mer försvinner.
Man har anfört, att detta system för sin vighet
och beqvämlighet kunde vara nyttigt för vetenskaps-
mannen, men ej för allmänheten. Ett besynnerligt
och jag vore frestad att säga enfaldigt inkast. Lik-
som om vetenskapsmannen, som dagligen sysselsätter
sig med uträkningar, skulle hafva behof af ett enk-
lare och beqvämare räknesätt än den stora allmän-
heten, som ej har tillfälle att deri skaffa sig en lika
stor insigt och öfning. Vetenskapsmannen och räk-
nekarlarne reda sig nog med hvilket system som
helst, äfven det mest inkråpglade. Skall man åstad-
komma någon Jättnad, så bör man i första rummet
afse dem, som äro i största behof deraf.
Man har mot det nya systemet åberopat häfden
hos de germaniska folkslagen, samt deras trögbet att
lära sig något nytt. Vill man, hvad det första an-
går, dermed hafva sagt, att 19-ta!s-systemet bos de
germaniska folken är äldre än hos de latinska, så
gör man sig skyldig till ett historiskt misstag. ty
långt sedan Romaren och Greken hade ett bestämdt
utbildadt 42-talssystem i vigt och mål, hade, såvidt
vi veta det, icke något germaniskt folk något slags
bestämdt system. Det är väl sannt att man hos
Romaren spårar ett slags 40-talssystem för mynt,
men detta blef tidigt utträngdt nos de latinska folken
och sedan hafva de under årtusenden lika uteslu-
tande vidhängt 42- och 416-tals-systemet, som trots
något germaniskt folk. Det är först i sednare ti-
der som 40-talssystemet blifvit i Europa infördt, och
det var t. o. m. ett germaniskt folk, såsom vi förut
sett, hvilket med framgång tog steget fullt ut, nem-
ligen de praktiske Holländerne, som troligen bäst
förstå att bedöma hvad som i den vägen är beqvämt
eller obeqvämt, nyttigt eller onyttigt. — Hvad den
sednare delen af inkastet angår, att de germaniska
folken och serskildt det svenska skulle vara för trögt
att lära sig något nytt, så synes beskyllningen i detta
hänseende vara temligen obehörig, då man erinrar
sig att det på en gång i Carl IX:s tid lärde sig att
väga med 4 förut okända vigter, nemligen bergs-,
tackjerns-, uppstads- och stapelstadsvigterna, utom
den förut brukade viktualievigten, och detta på en
tid, då kunskapen i räkning och skrifning ej var
mera allmän bland borgare, än den nu är bland all-
mogen. Ett folk, som i närvarande stund rörer sig
med icke mindre än 9 slags olika vigter och som i
sednare åren lärt sig att räkna tjogtals olika banko-
sedlar, torde väl kunna lära sig att använda ett så
enkelt och lättfattligt system som decimalsystemet.
I sin egen inbillade vishet tilltror man allmogen så
litet, men mången har väl ändock erfarit sanningen
af ett yttrande, som en af våra skarpsinnigaste folk-
lärare en gång hade: Man får väl medgifva att
allmogen på många ställen är okunnig. men tror
man att den är dum, så bedreger man sig.
Man bear anfört kostnaden och svårigheten att
anskaffa nya mått och vigter eller att låta förändra
de gamla. Denna kostnad blifver icke så stor som
man föreställer sig, ty de gamla vigterna kunna myc-
ket väl begagnas ända till och med , mark, som
är lika med 23 ort; vår tumstock har sedan lång-
liga tider varit så indelad, att den kan begagnas
både för det gamla och öya läfgdmåttet. Hvad åter
sogår mälkärlen, så har ref. härom talat med åt-
skilliga mindre jordbrukare, hvilka hafva naturligtvis
minst tillfälle att skaffa sig nya, och de hafva för-
säkrat att denna förändring borde blifva så mycket
mindre kännbar, som dessa målkärl äro dels af en
ej så dyrbar beskaffenhet, dels behöfves i ett hus
för hvarjehanda ändamål åtskilliga kärl, hvartill de
gamla kunde användas. Åmnnu har man aldrig ta-
gil i betraktande, då man trott sig dermed vinna
ett godt ändamål, de ofta återkommande och vida
kostsammare förändringarne af brännvinsredskapen.n
AOL hauanf la 9214 om ha