nu ville Iycken av ellt tackjern var icke lika gifvande för siinsiornssmide, samt att alla bruk icke lågo lika nia uppstaden och alla uppstäder ej lika långt ifr.n stapelstaden, så att man vid tillämpningen af t attänkta system ej erhöll någon annan frali. än att det gaf anledning till många misstag ci ågerier, hvarvid den fattige och o kunnige niiucligtvis fick sitta emellan. Slutligen hafva vi författningen af den 30 April 1836 erhålli: myntvigt, som väl till enheten! är lika evigten, men till sina underafdelningar icke mindre än 9 (!) lagliga vigter). ilandet med myntet är icke stort bättre. I landet finnas 4 olika system, hvaraf de 5 ännu kämpa r hvarandra om öfverväldet, nemligen riksdaler ba daler riksgäld och daler silfvermynt. Sveriges ger och insigtsfulla män hafva sedan långliga tider varit betänkta på att afskaffa dennal oreda. a för 60 år sedan eller 4789 mnedsattes en kommiuå för att utarbeta ett nytt förslag. Sedan den tiden harva många ris papper blifvit fullskrifpa f kommitteer och med betänkande öfver förslag, utan att man ännu har kunnat f reda saken. Vid riksdagen 1823 s ständer det beslut att blow en vigt och mål skulle finnas öfver hela lanfattade och et! m det, och indelningar skulle vara inrättade! efter de 20:tals systemet. Kännedom om benämn: ich storheternas värde i detta nya system, sami om deras förhållande till det nu brukliga kan inhemias i 4825—7 års almanachor och util den han ing häri, som tillfölje af Kongl. Maj:ts bref af 45 Juli 4844 lär innevarande sommar hafva blifvit af dess vetenskapsakademi utgifven, ehuru den ännu icke (då detta nedskrifves) blifvit i bokhandeln eller på annat sätt för allmänheten tillgänglig. Vid riksdagen 4845 fattade rikets ständer t, som Kovogl Maj:t den 8 Maj samma år myaotenheten skulle vara 4 rdr rgs, lingar och en skilling i 4 styfver. dock sedan funnit att detta ej var ilet ändamålsenligt och har derföre genom en aroposition af den 20 Dec. 4847 förelagt riksens er ett nytt förslag bestående deruti att 12 rdr res vara myntenheten delad uti 100 penningar ka tillkännagifvit, att Kongl. Maj:t är sinnad en icke så aägsen tid till verkställighet befordra 4898 års beslut om mått, mål och vigtn. Hr Ma nu i kortket för decimalsystemet act vser saken genom flere aritmetiska e pel, hvarefter han yttrar: Så store de!ar skola förr eller sednare göra sig gälland . liksom allt annat framåtskridande har äfven de:ta haft sina strider att bestå. Det har dock segrat i hela det södra och till en del äfven i det norra Kuropa. Det skall äfven segra i vårt fädernesland, om nillen och statsmän af första ordningen höja röster deremot, såsom förhållandet mer än eo varit inom vår lagstiftande församling Önskoligt vore det om föreståndarne för skolläraresemina: folkskollärarne ville hvar för sig undersiodja aegen och dem af nationen, som ifra för det:s sj s införande, genom att göra det och dess fördelar bekanta för den stora allmänheten. De äro de enda som kunna göra det med framgång. I den försar der folkundervisningen är anförtrodd åt referen r han vid åtskillige tillfällen framställt d systemet. Det har utan svårigheter blifvit be och man har tillkännagifvit sin önskan att det måtte blifva antaget. Liksom det å andra sidan vore önskligt, aut Kongl. Maj:t ville påbjuda, att kär wedomen om mått, mål och vigt efter det ny: vör höra till det minimum af kunskaper, som ett barn vid utgången från folkskolan bör äga. På detta sättet skulle, då decimalsystemet en gång blifver antaget, dess införande vara betydligen förberedt och underlättadt. Takttager man icke nödiga förberedelser, så skall man här liksom på andra ställen siöta på stora svårigheter, hvilka åter måhänd en fördom emot systemet, som man först efi. a år hinner att besegra. Idcen af detta nya system är ingalunda ny. I China och på några andra ställen i Österlandet är det urgar I Europa var det den i Lyon 4694 aflidne as men Gabriel Mouton, som först framt derom. r 4791 var man ändtligen att Nat. Conventet antog och 4793 a i Frankrike. Men vid dess ans man tvenne fel, som lade nära nog liga binder i vägen för dess användbarhet. Efter ati hafva analyserat dessa fel och visat huru decim temet dock slutligen, från och med 1340, snkrike allmänt för mynt, mål och vigt antogs, gör hr M. följande tablå öfver system is ning i andra länder: Utom Frankrike, sjelfva moderlandet i Europa för decimalsystemet, är det mer och mindre fullständigt infördt i Italien: konungariket Neapel och Sicilien för mynt sedan 4813. yrkostaten för mynt och vigt. Sardinien och Piemont för mynt, mått och vigt sedan 1827. Lombardiet, venetianska konungariket för mynt, mått och vigt. Hertigdömet Parma för mynt sedan 1815. Herigdömet Modena för mått och vigt. Storhertigdömet Toscana för mynt sedan 4837. Grekland för mynt, mått och vigt sedan 1837. Ionis!a Öarna för mynt (4 Tallaro — 400 Cents). Portugal för mynt sedan 4833. Holland, ien och Luxemburg för mynt, mått (1816) och (4820). Schweiz: dscimalsystemet är antaget 1854 af 12 kantoner och troligen nu af de öfriga, som synes af nedan anförde citat ur Rottecks och Welchers Staatslexikon. Tyskland: Hessen-Darmstadt, för mått och vigt sedan 1817. saden för mått och vigt sedan 4829. Wirtemberg för längdmått. Bajerska Rhenkretsen för mått och vigt. Preussen, Österrike, Bajern, Sachsen, Hessen-Homburg, Nassau m. fl. för ytmått. Den tyska tuliföreningvn: Ett steg härtill (decimalsystemets införande) är taget af staterna tillhörande den stora tyska tullföreningen genom antagandet af kilogrammsvigten, (hvarigenom ett närmande har skett till det franska, nederländska och schweiziska systemet) och det är att hoppas att vidare bemödande för en större likhet i föreningsstaterna skola föra till ett önskadt mål. Rotteck und Welcher, Staaws-Lexik. 40:r Bd., pag. 329. Ryssland för mynt. Finland för mynt sedan 4840. Polen för mått och vigt genom lagen af den 45 Juni 1813, som skulle träda i verkställighet 41819, ehuru decimalsystemet ännu ej lär gälla för mer än mynt sedan 1844. Utom Europa: Nordamerikanske fristaterna för mynt. Haiti ciier S:t Domingo för mynt. Brasilien för mynt. Chbina för mynt, mått och vigt sedan längst förfintna tider. Japan för mynt, mått och vigt. Heia kustlandet, samt öarne deromkring från den chinesiska gränsen till och med den östra indiska halfön. På åtskilliga ställen i Persien för mynt såsom Ahbuscher, Bassora. Antager man nu att hela jordens befolkning är 963 millioner, så finner man r med densamma olika. Vi hafva såleide fullkomligt vara belåtna med en