nu ville Iycken av ellt tackjern var icke lika gif-
vande för siinsiornssmide, samt att alla bruk icke
lågo lika nia uppstaden och alla uppstäder ej lika
långt ifr.n stapelstaden, så att man vid tillämpnin-
gen af t attänkta system ej erhöll någon
annan frali. än att det gaf anledning till många
misstag ci ågerier, hvarvid den fattige och o
kunnige niiucligtvis fick sitta emellan. Slutligen
hafva vi författningen af den 30 April 1836
erhålli: myntvigt, som väl till enheten!
är lika evigten, men till sina underaf-
delningar
icke mindre än 9 (!) lagliga vigter).
ilandet med myntet är icke stort bättre.
I landet finnas 4 olika system, hvaraf de 5 ännu
kämpa r hvarandra om öfverväldet, nemligen riks-
daler ba daler riksgäld och daler silfvermynt.
Sveriges ger och insigtsfulla män hafva sedan
långliga tider varit betänkta på att afskaffa dennal
oreda. a för 60 år sedan eller 4789 mnedsattes
en kommiuå för att utarbeta ett nytt förslag. Se-
dan den tiden harva många ris papper blifvit full-
skrifpa f kommitteer och med betänkande öfver
förslag, utan att man ännu har kunnat
f reda saken. Vid riksdagen 1823
s ständer det beslut att blow en vigt
och mål skulle finnas öfver hela lan-
fattade
och et! m
det, och indelningar skulle vara inrättade!
efter de 20:tals systemet. Kännedom om
benämn: ich storheternas värde i detta nya
system, sami om deras förhållande till det nu bruk-
liga kan inhemias i 4825—7 års almanachor och util
den han ing häri, som tillfölje af Kongl. Maj:ts
bref af 45 Juli 4844 lär innevarande sommar
hafva blifvit af dess vetenskapsakademi utgifven,
ehuru den ännu icke (då detta nedskrifves) blifvit i
bokhandeln eller på annat sätt för allmänheten till-
gänglig. Vid riksdagen 4845 fattade rikets ständer
t, som Kovogl Maj:t den 8 Maj samma år
myaotenheten skulle vara 4 rdr rgs,
lingar och en skilling i 4 styfver.
dock sedan funnit att detta ej var
ilet ändamålsenligt och har derföre ge-
nom en aroposition af den 20 Dec. 4847 förelagt
riksens er ett nytt förslag bestående deruti att
12 rdr res vara myntenheten delad uti 100 pen-
ningar ka tillkännagifvit, att Kongl. Maj:t är
sinnad en icke så aägsen tid till verk-
ställighet befordra 4898 års beslut om mått, mål och
vigtn.
Hr Ma nu i kortket för decimalsy-
stemet act vser saken genom flere arit-
metiska e pel, hvarefter han yttrar:
Så store de!ar skola förr eller sednare göra sig
gälland . liksom allt annat framåtskridande har
äfven de:ta haft sina strider att bestå. Det har dock
segrat i hela det södra och till en del äfven i det
norra Kuropa. Det skall äfven segra i vårt fäder-
nesland, om nillen och statsmän af första ord-
ningen höja röster deremot, såsom förhållandet
mer än eo varit inom vår lagstiftande för-
samling
Önskoligt vore det om föreståndarne för skollärare-
semina: folkskollärarne ville hvar för sig
undersiodja aegen och dem af nationen, som ifra
för det:s sj s införande, genom att göra det och
dess fördelar bekanta för den stora allmänheten. De
äro de enda som kunna göra det med framgång. I
den försar der folkundervisningen är anförtrodd
åt referen r han vid åtskillige tillfällen fram-
ställt d systemet. Det har utan svårigheter
blifvit be och man har tillkännagifvit sin ön-
skan att det måtte blifva antaget. Liksom det å
andra sidan vore önskligt, aut Kongl. Maj:t ville på-
bjuda, att kär wedomen om mått, mål och vigt efter
det ny: vör höra till det minimum af kun-
skaper, som ett barn vid utgången från folkskolan
bör äga. På detta sättet skulle, då decimalsystemet
en gång blifver antaget, dess införande vara betyd-
ligen förberedt och underlättadt. Takttager man icke
nödiga förberedelser, så skall man här liksom på
andra ställen siöta på stora svårigheter, hvilka åter
måhänd en fördom emot systemet, som man
först efi. a år hinner att besegra.
Idcen af detta nya system är ingalunda ny. I
China och på några andra ställen i Österlandet är
det urgar I Europa var det den i Lyon 4694
aflidne as men Gabriel Mouton, som först fram-
t derom. r 4791 var man ändtligen
att Nat. Conventet antog och 4793
a i Frankrike. Men vid dess an-
s man tvenne fel, som lade nära nog
liga binder i vägen för dess användbarhet.
Efter ati hafva analyserat dessa fel och visat
huru decim temet dock slutligen, från och
med 1340, snkrike allmänt för mynt, mål
och vigt antogs, gör hr M. följande tablå öfver
system is ning i andra länder:
Utom Frankrike, sjelfva moderlandet i Europa
för decimalsystemet, är det mer och mindre full-
ständigt infördt i
Italien: konungariket Neapel och Sicilien för mynt
sedan 4813. yrkostaten för mynt och vigt. Sar-
dinien och Piemont för mynt, mått och vigt sedan
1827. Lombardiet, venetianska konungariket för
mynt, mått och vigt. Hertigdömet Parma för mynt
sedan 1815. Herigdömet Modena för mått och vigt.
Storhertigdömet Toscana för mynt sedan 4837.
Grekland för mynt, mått och vigt sedan 1837.
Ionis!a Öarna för mynt (4 Tallaro — 400 Cents).
Portugal för mynt sedan 4833.
Holland, ien och Luxemburg för mynt, mått
(1816) och (4820).
Schweiz: dscimalsystemet är antaget 1854 af 12
kantoner och troligen nu af de öfriga, som synes af
nedan anförde citat ur Rottecks och Welchers Staats-
lexikon.
Tyskland: Hessen-Darmstadt, för mått och vigt
sedan 1817. saden för mått och vigt sedan 4829.
Wirtemberg för längdmått. Bajerska Rhenkretsen
för mått och vigt. Preussen, Österrike, Bajern, Sach-
sen, Hessen-Homburg, Nassau m. fl. för ytmått.
Den tyska tuliföreningvn: Ett steg härtill (deci-
malsystemets införande) är taget af staterna tillhö-
rande den stora tyska tullföreningen genom anta-
gandet af kilogrammsvigten, (hvarigenom ett när-
mande har skett till det franska, nederländska och
schweiziska systemet) och det är att hoppas att vi-
dare bemödande för en större likhet i föreningssta-
terna skola föra till ett önskadt mål. Rotteck und
Welcher, Staaws-Lexik. 40:r Bd., pag. 329.
Ryssland för mynt.
Finland för mynt sedan 4840.
Polen för mått och vigt genom lagen af den 45
Juni 1813, som skulle träda i verkställighet 41819,
ehuru decimalsystemet ännu ej lär gälla för mer än
mynt sedan 1844.
Utom Europa: Nordamerikanske fristaterna för
mynt. Haiti ciier S:t Domingo för mynt. Brasilien
för mynt. Chbina för mynt, mått och vigt sedan
längst förfintna tider. Japan för mynt, mått och
vigt. Heia kustlandet, samt öarne deromkring från
den chinesiska gränsen till och med den östra indi-
ska halfön. På åtskilliga ställen i Persien för mynt
såsom Ahbuscher, Bassora. Antager man nu att hela
jordens befolkning är 963 millioner, så finner man
r med densamma olika. Vi hafva såle-
ide fullkomligt vara belåtna med en