dast inom kammaren sjelf och på grund af arbots- c
ordningen (9 78) dragas till räkenskap. JIngenleda-lt
mot af isramaren kan utan dennas samtycke häk-
tas eller tzas i förhör för en straff underkastad:;
handling. oc han ej gripes vid gerningens utöfvandell
eller under nästpåföljande dag. Utan enahanda bi-li
fall får han ej häktas för skuld. Hvarje straff för-l.
farande mot en medlem af kammaren samt hvarje
ceivil- och undersöknings-arrest upphäfves, om kam-
maren sådant äskar, så länge sessionerna fortgå.
Art. 85. Nedre kammarens medlemmar erhålla
af statskassan dagtraktamente och resekostnadsersätt-
niag, bestämda efter lag. Det är icke tillåtet att!
afsäga sig dem.
VI Tit. Om domaremakten.
Art 86. Den lagskipande makten utöfvas i ko-
nungens namn af oberoende, ingen annan auktoritet
än lagens underkastade, domstolar. Domsluten af-
kunnas och verkställas i konungens namn.
Art. 87. Domare utnämnas på lifstid af konun-
gen eller i dess namn. De kunna endast genom
domslut och på grunder, som lagarne förutsett och
bestämt, afsättas eller suspenderas. Blott af orsaker
och under former, som äro i lag angifna samt en-
dast på grund af domslut, kunna domare underka-
stas en suspension tills vidare, hvilken icke inträder
i kraft af iag, eller mot sin vilja förflyttas på en
annan plats eller pensioneras. Denna bestämmelse
eger ingen tillämplighet på förflyttningar som blifva
nödvändiza, till följd af förändringar i domstolarnes
organisation. :
Art. 88. Iaga andra med lön försedda statsembe-
ten få hädanefter lemnas åt domare. Undantag med-
gifves endasi på grund af lag.
Art. 89. Domstolarnes organisation bestämmes
genom lag.
Art. 90. Till domaresyssla får endast den kallas,
hvilken efter lagens föreskrift ådagalagt sin duglig-
het derti!l.
Art. 91. Domstolar för särskilda slag af angelä-
genheter, isynnerhet handels- och näringsdomstolar.
skola på lagstiftningsväg inrättas på de orter, der
behofyvet gör dem nödvändiga. Genom lag fastställas
dylika domsiolars organisation och kompetens, rätte-
gångsförfarandet vid dem, medlemmarnes utnämnande.
dessas serskilda förhållanden och tiden, som deras
befattning varar.
Art. 92. Blott en högsta domstol skall finnas i
Preussen.
Art. 93. Domstolsförhandlingarne i borgerliga och
brottmålssaker skola vara offentliga. Likväl kan ge-
nom ett offentligen förkunnadt beslut af domstolen
offentligheten uteslutas i ordningens eller sedlighetens
intresse. I andra fall kan offentligheten endast ge-
nom lagar inskränkas.
Art. 94. Vid förbrytelser, som äro belagda med
svåra siraff. vid alla politiska förbrytefser och alla
tryckfrihetsförbrytelser, för hvilka lagen icke gör ett
uttryckligt undantag, afgöra jurymän öfver den an
Lagen ordnar jurydomstolar-
on.
Art. 95. Medelst en efter kamrarnes föregående
samtycke utfärdad lag kan en serskild jurydomstol
upprättas, hvilken eger att döma öfver nögförräderi
och sådane svåra förbrytelser mot statens inre och
yttre säkerhet, hvilka lagen anvisar åt denna dom-
stol. Lagen angifver huru jurymän skola utses vid
denna domstol.
Art. 96. Damstolarnes och förvaltniagsmyndighe-
ternas kompetens bestämmes af lag. En af lagen
betecknad domsto! afdömer kompetens-tvister mellan
förvaltnings- och domare-myndigheter.
Art. 97. Lagen bestämmer de vilkor, hvarunder
offentliga militär- och civil-embetsmän kunna inför
rätta anklagas för rättsförnärmelser, föröfvade genom
öfverskridande af deras tjenstebefogenbet. Härtill
erfordras likväl icke något föregående samtycke af
deras förman.
VII Tit. Om statens öfriga tjenstemän.
Art. 98. De till domareståndet icke hörande em-
bets- och tjenstemän, generaladvokaterna deri inbe-
gripna, skola få sina rättigheter bestämda genom en
lag, som utan att onödigt inskränka regeringen i
valet af de verkställande organerna, gifver embets-
männen lämpligt skydd mot godtyckligt beröfvande
af tjenst och inkomster.
VIII Tit. Om finansförvaltningen.
Art. 99. Alla statens inkomster och utgifter må-
ste för hvarje år på förband beräknas och uppta-
gas i statsbudgeten, hvilken årligen fastställes genom
en lag.
Art. 400: Skatter och pilagor för statskassans
räkniog få endast uppbäras om de äro upptagna i
budgeten eiler anordnade genom särskilda lagar.
Art. 401. I beskattningsväg få inga privilegier
införas. Den gällande lagstiftningen öfver beskatt-
ningen underkastas en revision, genom hvilken alla
företrädesrättigheter afskaffas.
Art. 402. Blott på grund af lag kunna stats- och
kommunaltjenstemän uppbära sportler.
Art. 403. Upptagande af lån för statskassan eger
endast rum på grund af en lag. Detsamma gäller
om öfvertagande af garantier, som kunna ådraga sta-
ten utgifter.
Art. 404. Till öfverskridande af gjorda anslag
erfordras kamrarnes bifall vid nästa session. Räk-
ningarne öfver statshushållningen pröfvas och fast-
ställas af öfverräkne-kammarenr. Den allvänna rä-
kenskapen öfver statshushållningen jemte en öfver-
sigt af statens skulder framlägges för kamrarne med
öfverräknekammarens anmärkningar, för att befria
regeringen från vidare ansvar. En särskild lag skall
bestämma öfver räknekammarens organisation och
rättigheter.
IX Tit. Om Kommunal-, Krets-, Distrikt- och
Provins-indelningen.
Art. 4105. De till Preussiska staten hörande kom-
muners, kretsars, distrikters och provinsers represen-
tation och förvaltning skola närmare ordnas af ser-
skilda lagar under fasthållande af följande grundsat-
ser: 4) Öfver provinsernas, distriktens, kretsarnes
och kommunernas inre och speciella angelägenheter
besluta af valda representanter beståendöförsamlin-
gar, hvilkas beslut utföras af föreståndarne för pro-
vinserna, distrikterna, kretsarne och kommunerna.
Lagen bestämmer de fall, då dessa församlingars be-
slut äro underkastade stadfästelse af statsregeringen
eller en högre representation. 2) Föreståndarne för
Provinserna, distrikterna och kretsarne utnämnas af
konungen. Beträffande statens medverkan vid kom-
munalföreståndarnes tillsättande och utöfvandet af
den kommunerna tillkommande valrätt, skola när-
mare bestämmelser inaehållas i kommunalordnin-
gen. 3) Kommunerna ega att sjelfständigt för-
valta sina inre angelägenheter under statens lagligen
ordnade öfveruppsigt. Lagen fastställer kommuner-
mana dalsanmanda 3 rea