— Hos Red. är begärdt plats i bladet fö
följande
Tillkännagifvande. :
Det berättas ofta, att svalor om vintern blifvi
med isnot från sjöbottnen uppdragna, hvilka, när d
kommit i varmt rum, qvicknat vid samt till oc
med flugit omkring. Ehuru osannolika dessa berät
telser synas, finnas dock många som med ifver för
svara dem och bestämdt säga sig hafva sett p
nämnde sätt upptagna svalor. — Nägonting måst
alltså Jigga till grund för denna tro, och ehuru v
ej sjelfva anse oss kunna dela densamma, då dett.
öfvervintrände i vatten. högeligen strider emot all
hvad vi känna om fåglarnas natur, önska vi doc
lifligt att förhållandet måtte, till sanningens utre
dande, blifva med noggrannhet undersökt, hvilket
så vidt vi känna, ännu icke skett. Vi få alltså
under hänvisande till det, son härom finnes intage
i K. Vetenskapsakademiens öfversigt för Septembe
1849 och Januari 4850, tillkännagifva, att vi här
med utfästa följande pris, nemligen Trettio (30) rd
bko till den förste, Tjugo (20) rdr bko till den an
dre och Tio (10) rdr bko till den tredje i ordnin
gen, som under innevarande vinter företer en elle
flera svalor, funna i vattnet eller på annat sätt öf
vervintrande i fritt tillstånd, och genast efter fyndet
inom den 21 nästkommande Mars, insänder en så
lunda funnen svala (eller flera) till K. Vetenskaps
akademien i Stockholm, jemte intyg öfver dagen oct
stället samt sättet, hvarpå fyndet blifvit gjordt; bö-
rande de omständigheter, som dervid iakttagas, :
korthet uppgifvas äfvensom namnen på tillstädesva-
rande personer och isynnerhet dem, som möjligtvis
sett fågeln eller fåglarna före eller vid upptagandet
De kostnader, som benäget uppgifvas, skola med
nöje ersättas.
Vi böra härvid anmärka, såsom med: säkerhet
kändt, att svalor af alla de hos oss förekommande
arterna om hösten flytta bort, och att de öfverviatra
i Afrika mellan vändkretsarne. Således skulle blott
en del af våra svalor kunna under vintern qvar-
blifva i vårt land. Men ifall svalor någonsin blifvit
funna lefvande i vattnet eller under isen, eller på
annat sätt öfvervintrande hos oss, kunde sådant en-
dast hafva skett till följe af en naturnödvändighet,
som hvarje år gör sig gällande, att nemligen svalor
af någon viss ålder eller annan beskaffenhet årligen
måst qvarblifva för att på ett visst sätt öfvervintra.
Om derföre qvarliggande, lefvande svalor en gång
verkligen blifvit funna hos oss, så måste de hvarje
vinter samt äfven under den nu innevarande finnas
och möjligtvis kunna uppsökas på de ställen, hvarest
de vanligen pläga öfvervintra.
Såsom nyss nämndes, anse vi i alla händelser
detta förhållande vara väl värdt att undersökas, och
hysa till och med den förmodan, att något helt an-
nat fenomen, än det sökta, dervid skulle kunna fin-
nas och utredas. Men då vi sjelfve sakna tillfälle
att anställa nödiga försök för detta ändamål, fram-
träda vi med denna uppmaning till allmänheten, att
biträda oss vid frågans utredande. Vi skulle skatta
oss lyckliga, om vi härigenom förmådde framkalla
afgörande bevis för riktigheten af den mening, vi
nu måste bestrida, och skulle i detta fall med nöje
antaga den motsatta, samt erkänna, att den, som
lemnat beviset, derigenom gjort en utmärkt tjenst
åt naturvetenskapen.
Utgången af detta försök till frågans utredande
skall i alla händelser blifva för allmänheten redovi-
sad, men vi förbinda oss ej att fästa afseende på
berättelser om äldre tilldragelser, eller på dem som
äro med någon slags osäkerhet behäftade.
Stockholm den 43 Febr. 418350.
S. L. Lovån. C. H. Boheman. C. J. Sundevall.
Intendenter vid Zool. Riksmuseum.
(Anhålles att Tidningsredaktionerna i landsorten
behagade fästa uppmärksamhet på detta tillkänna-
gifvande.)