Efter dessa ord gick jag mot dörren.
Men herr Duval ställde sig i vägen för mig,
och hans blickar likasom genomborrade mig
med det rysliga uttrycket af kal!, lugn och be-
räknande ilska.
Detta är... ert sista ord? stafvade han lång-
samt.
Jag gjorde ett jek:nde tecken, ehuru jag kände
alt det svartnade för mina ögon.
Det är ert sista ord?... upprepade han med
qväfd röst, och fattade mig om begge hand-
lofvarne så häftigt, som om han velat krossa
dem. Hör nu milt:
Om ni säger ett enda ord angående hela
denna löjliga historia... om ni skulle ha den
olyckan... märk väl: den olyckan, att koppla
ihop mitt namn med er skyddlings, så anträder
jag en resa på obestämd tid: jag stänger igen
mitt hus, jag lemnar er i Paris, och ni må se-
dan lysa der, med afkastningen af er hemgift...
Ni torde veta hvad det vill säga?,
Dermed släppte han mina händer och sköt
mig ifrån sig mot soffan.
Ord förmå icke tolka intrycket af ett sådant
uppträde.
Vid detta låga hån kände jag Lestangernas
blod koka i mina ådror... jag reste mig upp i
hela min längd, utan minsta förlägenhet. Jag
höll på att säga honom, att en flicka af min
börd icke ägtar en man af hans, utan derföre
att hon är fattig och han är rik. Jeg var för-
dig att ge honom qvitto för alltid, på det un-
derhåll han lemnade mig, på det guld, som hädan-
efter skulle smutsa mina händer, när det gått
igenom hans... Allt detta, Aline, brände i mitt
hjerta och på mina läppar. .
Gud tillät icke att ett uppror af mill hög-
mod skulle medföra en hel slägts förderf.
Bilden af Marie och hennes barn trädde var-
nande emellan förolämpningen och näpsten; Jag
nedböjde hufvudet och moutog förödmjukelsen.
Aldrig, aldrig skall jag kunna skänka dem ett
större prof på hängifvenhet. I delta enda
ögonblick försonade jag alla min fars försee!ser.
Ni har förstått mig?.. Gör nu hvad pi
finner lämpligt!... tillade herr Duval, och för-