af skadeglädje, utan i den öfvertygelse, att de
olycklige, som äro innehafvare af obligationer-
na, träffas af ett rättvist och välförtjent öde,
och att denna förlust skall tjena till en var-
ning för framtiden. (Forts. följer.)
UTRIKES.
De i går ankomna utl utländska tidningar gå
från Köpenhamn till den 12, från Hamburg
och Berlin till den 9, från Köln oeh Stettin
till den 8, och från Paris till den 6 inneva-
rande Februari.
Enligt rapporter från Korsör hade isen för-
svunnit såväl der som vid Nyborg. Stark storm
hade den 40 dennes uppehållit posttranspor-
ten.
DANMARK.
Konung Fredrik, som några dagar varit opass-
lig, hade enligt en läkarebullettin af den 12
dennes blifvit feberfri och sofvit lugat öfver
na:ten.
Landsförsamlingen i Kiel har den 7 dennes
tills vidare slutat sina sessioner. Borgmästa-
ren Balemann hade rest till Berlin. — I sitt
afskedstal yttrade presidenten Bargum några
mystiska ord om Slesvigs besättande,. Gene-
ral Bonin har ock i en dagorder hållit ett slags
loftal öfver den unga armcen, och yttrat ön-
skan om dess inryckning i Slesvig. Då Bonin
endast handlar efter order från Berlin, anse de
danska tdnirgarne detta uttryck såsom ett
slags gif akt!
Sedan debatterna om arbetsordningen blifvit
slutade, valde folkthinget sin s.k. byrå; samma
ledamöter invaldes som förut. -An?re valdes
till förman med 90 röster bland 92. Till vice-
förmän valdes Oiterström med 88 och Spandet
med 30 röster, närmast i rösteantal var pro-
fessor Petersen. Till sekreterare återvaldes
Gleerup, Ussing, Linneman och Ree.
Den bekante Slesvigaren Laurids Skau an-
mälte en interpellation om Slesvig.
I Landsthinget fortsattes debatterna om ar-
betsordningen. Finansministern framlade ett
lagförslag 2ngående interimististt förbud mot
införsel af hornboskap från Sverge.
PORTUGAL.
Enligt en telegrafdepesch från Lisssbon, som
ankom till Madrid den 29 Januari, hade den
portugisiska deputeradekammaren genom hem-
lig omröstning, med en majoritet af 61 med-
lemmar mot 48, förklarat, att grefven af Tho-
mar förtjente kronans förtroende.
SPANIEN.
I deputeradekammaren den 29 Jan föreföll
en så häftig ordvexling mellan Gonzales Bravo
och Rios Rosas, att föl.den dagen derpå ble!
en duell, hvarvid den förstnämnde svårt såra-
des genom en kula i högra sidan af bröstet.
I kammaren berättades i öfrigt, att regerin-
gen ämnade upplösa Cortes.
FRANKRIKE.
I Paris har polisprefekten Carliers nit att
nedhugga frihetsträden åstadkommit temligen
betydliga konflikter mellan polisen och folket!
den 4 Febr. Följande dagen lät regeringen
kungöra att de återstående frihetsträden skulle
få stå qvar. Ofvanstående korrespondensartikel
redogör närmare härför.
Drouyn de Lhuys har rest till London i en
extraordinär mission. Hans resa tros stå i
sammanhang med de schweiziska och grekiska
angelägenheterna, på hvilka den allmänna upp-
märksamheten ännu företrädesvis är riktad.
Nationalförsamlingen hade begynt andra läs-
ningen af undervisningslagen.
I en tidning berättas ryktesvis, att franska
regeringen efter den 4 d:s hållet ministerråd
gifvit sitt bifall i afseende på de tyska stats-
makternas ultimatum till Schweiz.
Den 4 Febr. antogs en proposition af ministern
A. Fould angående förlänguing till den 1 Aug.
1850 af den seqvester som blifvit lagd på den
orleanska familjens gods för att gilva familjen
tid att godtgöra sina kreditorer antingen ge-
nom lån eller godsens försäljande. En tidning
anmärker, att den orleanska familjens skulder
vid monarkiens störtande skulle hafva uppgålt
till omkring 33 millioner franes, af hvilka un-
geför 43 millioner nu blifvit betalda.
Den demokratiska tidningen Liberte bar åter
börjat utgifvas.
Voix du Peuple för d. 35 Febr. seqvestrera-
des för en häftig artikel med titel: Lefve Kej-
sarenl
Seinefioden har stigit så alt en del af trakten
omkring hufvudstaden stod under vatten.
Fondernas ställning den 6 Febr. var föl-
jande: femprocents på 93,00; treprocents på
37,s0; bankens aktier på 2370, och nordba-
nans på 467,30.
BELGIEN.
Fjån nästan alla delar af landet iuvlöpa be-
rättelser om betydliga öfversvämningar, som
åstadkommit mycken skada. Isynnerhet sta-
den Lätt.ch har lidit mycket; floden Maas ha
de på tvenne dagar stigit ovanligt hastigt och
den 3 d:s öfversvämmat St. Denistor get och
inträngt i fera kyrkor. På flera ställen i sta-
den gick vattnet flera fot upp i bottenvånin-
garne, så att invånarne mist fly.
Afven Vesdre har stigit öfver sina bräddar
och öfversvämmat Chaudfonlaine jemte en hop