län förr ägt rum att herrar skeppsredare här på oOr-
Tten hafva till följe af det lägre pris hvartill man
Ikan köpa segelduk på utrikes orter, dels derstädes
I försett sig med nya segel uti de gamlas ställen, dels
llåtit reparera de gamla, hvilket säkerligen kommer
latt ännu mera begagnas. Detta förhållande har re-
Idan — och i den mån det utsträckes — skall än
T vidare menligt inverka på vårt yrke, hvarföre vi i
Idjupaste ödmjukhet anhålla, att det måtte tillåtas
oss, att för de af herrar skeppsredares räkning, som
deraf vilja sig begagna, få från nederlag, under nö-
dig kontroll, men utan tullbehandling, uttaga af de-
ras der inlagde segelduk, så mycken som anses be-
höflig för att deraf till samma rederiers fartyg för-
färdiga de segel, som kunna vara behöfliga för far-
tygets resa å utrikes ort.
Vi våga tro oss hafva skäl att hoppas bifall till
denna vår anhållan så mycket heldre, som det ofta
tillåtits att från norska fartyg taga utländsk segel-
duk till förfårdigande af segel till nämnde fartyg,
då det blifvit kontrolleradt att duken dertill blifvit
använd, och således med samma fartyg åter utgått
till utrikes ort.
Genom bifall till hvad vi sålunda framställt, skulle
icke allenast en lika förmån beredas de svenske re-
darne, till lättnad i skeppsrörelsen, som de norske !
redan åtnjuta, hvilket väl synes vara billigt, utan
äfven vi återfå en icke obetydlig arbetsförtjenst, som!
för närvarande går oss förlorad.
Götheborg den- 28 December 1849.,
I Götheborgs Hand. och Sjöf. Tidn. läses i!
sammanhang härmed ibland annat: följande re
flexioner:
Den första ansökningen är, såsom man fin-
ner, undertecknad af 56 härvarande handels-
firmor. Lägger man till detta antal namnenv
på de 41 skeppsredare, som undertecknade fö-
regående petitionen, hafva sålunda, ifrån Gö-
theborg ej mindre än 97 individer och bo!ag
ingått till Kongl. Maj:t med lika syftande an-
sökningar uti bemälte vigtiga fråga. Dylika
petitioner hafva äfven inkommit från följande
rikets städer neml.: Stockholm, Gefle, Ystad,
Malmö, Uddevalla, Landskrona, Warberg och
Wisby, hvarförutan ansökningar uti samma
ämne lära vara under teckning äfven i åtskil-
liga andra stapelstäder, om de ej redan blifvit
till konungen inlemnade. Man bör derföre ej
kunna föreställa sig annat, än att saken blif-
ver af vederbörande behjertad, samt behandlad
med all den omsorg och uppmärksamhet, som
den i sanning förtjenar.
Den andra ansökningen, från härvarande se-
gelsömmare till kommerskollegium, ådagaläg-
ger, att äfven ibland handtverkerierna de fin-
nas, som lida af nu gällande skyddande, för-
fattningar, och hvilka inse, att en afvikelse
ifrån de strikta skyddsåsigterna för dem sjelfva
skulle medföra lättnader och gagn.
Den ifrån hufvudstaden ingångna petitionen
lärersi så måtto skilja sig ifrån de öfrige, att
den ogillar fri införsel af lin. Skälet härtill
är väl en förutsättning, att den tullfria inför-
seln af denna vara skulle menligt inverka på
linodlingen i de norra. orterna. För vår del
kunna vi dock ej finna, att denna invändning
hvilar på någon god grund. Vi kunna nem-
ligen på intet vis öfvertyga oss, att det är
nyttigt e!ler statsekonomiskt riktigt, att staten
skall genom prohibitiva tullsatser uppmuntra
linodlingen uti en landsort, som vanligen ej
en gång - producerar för innevånarnes behof
erforderlig spannemål. Men, till och med om
raan skulle medgifva, (hvilket vi dock ej vilja
göra) att Norrlands jordmån vore mera pas-
sande för odlingen af lin, än af spannemål,
så hvarken bör eller får deraf följa, att hela
rikets sjöfart och skeppsbyggeri derför skola
lida och inskränkas; eller, med andra ord, att
billiga fordringar, framställda af en näring,
som, spridd öfver hela landet, utan öfverdrift
kan anses för en af de vigtigaste, skola förbi-
ses derföre, att derigenom en problematisk för-
del möjligen skulle kunna tillskyndas en del 1
af befolkningen uti en enda provins. Vi säga
en del af befolkningen, ty för en annan fullt !
ut lika stor del af befolkningen i denna pro- r
vins är förenämnde så kallade fördel oveder-
sägligen en skada; vi mena för den del, soml,
egnar sig åt Norrlands linneväfnadsindustri. h
För dem, som befatta sig dermed, lär det väl
ej kunna nekas, alt det skulle vara nyttigt,.
om de ägde tillfälle att välja emellan inhemskt
och utländskt lin, om de finge förskaffa sig
till de möjligast lägsta priser det möjligast bä-
sta linet, detta må nu vara inhemsk eller ut-
ländsk produkt. -
Skeppsredarne hafva uti sin ansökan anfört
att Sverige ej producerar tillräckligt lin af den
för tillverkningen af tyngre duk erforderliga
beskaffenheten, och att förhållandet verkligen h
är sådant, hafva vi ej heller hört någon be-
strida. Utländskt lin är deremot belastadt med
en så hög införseltull, att dess begagnande för
nämnde ändamål derigenom förbjuder sig sjelf,
hvarföre ock det har inträffat, att våra segel-
duksfabrikanter ej äro i stånd att tillhanda-
hålla allmänheten erforder!:s linneduk. De
skeppsredare, som velat begagna linneduk till
segel, hafva sålunda varit nödsakade, att utri- 1
kes ifrån hemta sitt behof af denna vara; och
bvem hårväl bland andra lidit häraf, om ej c
just våra egna i andra afseenden skyddade se- ;
gelduksfabrikanter? Besynnerligt förefaller det
oss, att våra författningar: skola liksom på
tvinga begagnandetaf hampduk för segel, ehuru
linneduk af många anledningar är i de flestaP
fall mera passande. Den begagnas åtminstone P
nästan. uteslutande :i :England för segel, så väl
i örlogs- som i handelsflottan, och det före-
träde, som man derstädes gifver linneduk, bär-
rör ej af tullförfattningarne, alldenstund både
lin och hampa efter brittiska tariffen äro tull-
fria: Å
fe ör RE KR,
Under det att tullen för alla andra råva-
ror riksdag efter riksdag nedsatts, har den för
lim fortfarit öfver 25 år på sin nuvarande höga
ståndpunkt. Det är derföre hög tid på, att
regeringen gör en ändring härutinnan, och
skulle den ej våga att helt och håltet borttaga
tullen på lin, så synes oss dock all billighet
fordray: att den så betydligt nedsättes, att främ-
månde lin må kunna inom riket för irrågava-
nmanda fö hrikater användas så
Uh hk - oo m MM j-— ju Jar vr mm - PA OM BS nt nt dr AT OA tU mn mm MMMM
vga BO nn
--
vn DHD ww MM
4 re
s
d
e