SMÅSAKER.
AF N.
XIL
En gammal Mamsell..
Detta är ett temligen magert ämne att af-
handla... Det är hvarken poetiskt eller lockande,
hvarken tacksamt eller intressant; ty gammal
mamsell anses af: många som ett oqvädinsord,
af nästan alla som en föga afundsvärd titel.
Det innebär vanligen begreppet om något löj-
ligt, eget och beklagansvärdt, något onyttigt,
öfverflödigt och förtretligt. Man förvånar sig
nästan öfver att icke vår Herre i sin klokhet
och. rättvisa en gång för alla utstrukit dem
ifrån denna verldens stora affisch, der de blott
äro att anse som hvad på vanliga affischer fi-
gurerar längst ned, under benämning folk, och
utgör en. onödig, betydelselös fyllnad i fonden,
endast. åstadkommande trängsel.
Gamla mamseller äro personer, som aldrig
väcka något intresse; som på sin höjd kunna
påräkna en viss medömkan, men aldrig sym-
pati, om de äfven skulle förtjena den; ja, som
knappast anses för personer. Vid bjudningar,
familjfester, placeringar och dylikt heter det
vanligtvis: Vi hafva så och så många perso-
ner utom tant Beata, eller moster Christin, —
eller med ett ord alla gamla mamseller. Har
en sådan som hjelp och husfru vistats i en fa-
milj under någon serdeles oredig eller orolig
period, såsom t. ex. då en ny medborgare eller
medborgarinna träder in i verlden, så står väl
den gamla mamsellen fadder — det är en be-
löning som man ej kan undgå att tilldela henne
och som ingenting kostar — men hon har in-
gen att stå emot och hennes plats är i skänk-
dörrn. Sedan allt är ordnadt och lugnt efter
den vigtiga händelsen, betackas och begåfvas
alla. Den gamla mamsellen får — en gammal
urblekt florssjal, eller urmodig mössa, alltid
någon persedel, på hvilken man förhandlat sig
och som man är missnöjd med. Vid stora
gästabud är hon väl bjuden och får också vara
inne bland de andra gästerna, då tiden så till-