komma i tillfälle att, till förfång för köp mannaoch stadsintresset, hålla på sina varor och stegra sina priser,. Detta motiv skildrade Morgonbladet såsom särdeles anmärk:ningsvärdt, hvilket det äfven utan tvifvel hade varit, om hr Schartau hade framställt ett sådant. Då ett tvifvel om sanningen af Morgonbladets uppgift emedlertid uttrycktes i Aftonbladet, förklarade Morgonbladet, att det ämnade publicera protokollerna i målet hos hrr banko fullmäktige. Ett sådant protokoll var äfven fill en del synligt i Morgonbladet för i fredags, och i går följde en fortsättning och slut. Vid denna relation förtjenar nu anmärkas, at: den samvetsgranne Morgonbladsredaktören uppfyllt sitt offentligen gifna löfte om protokollernas fullständiga meddelande på det sätt, at! från de af honom sjelf så kallade shögst in tressanta statshandlingarne, uteslutits just det mest väsendtliga af hvad till stöd för banko styrelsens klandrade beslut blifvit, ej allenast af den ensamt anfallne motionären, hr Schartau, utan äfven af andra ledamöter anfördt. och detta synbarligen endast för att beveka läsaren att fästa mera vigt vid eit under diskussionen i frågan af hr S. gjordt instämmande i några en annan ledamots uppgifna skäl, hvaruti den af. Morgonbladet hittade perlan skulle. efter förmodan, med blott någon liten förvrängning och en god viljav i öfrigt fås reda på; än vid de dels uti sjelfva motionen, införd i Aftonbladet JF 4, dels uti såväl hr Schartaus som flere andra med honom liktänkande ledamöters anföranden, omständligt utvecklade motiver. Morgonbladet har sålunda icke aktat för rof att utesluta nästan alla deras yttranden, som med hr Schartau i hufvudsaken instämt, utan äfven till den grad stympat sitt fällständiga -protokolisutdrag, att, ehuru br von Hartmansdorffs ordagrannt intagna svar å hr Schartaus framställning på flera ställen till och med deråt iemnar stöd, har likväl allt hvad hrS. derförinnan sagt, blifvit utelemnadt. Detta oaktadt och fastän berättelsen att anmärkning, blifvit gjord af revisorerna, äfven är en vrängd framställning, har Morgonbiadet haft kurasie att tillägga, att läsaren af dessa högst intressanta statshandlingar (protokollerna) skall finna, att ailt hvad vi (Morgonbladet) yttrat är snart sagdt ord för ord sanning. För att bevisa hvad här blifvit anmärkt angående den ifrågavarande protokollsstympningen, äfvensom för att i öfrigt lemna materialier för bedömandet af sjelfva saken, hafva vi å vår sida skaffat oss del af och införa nedanstående utur ifrågavarande bankostyrelsens protokoll för den 19 April 1849 hem-:; tade, af Morgonbladet alldeles förbigångna. anföranden, nemligen af hr Schartau, hvars. yttrande i protokollet förekommer näst efter; hr v. Hartmansdorffs första, i Morgonbladet) citerade anförande, samt af hr presidenten: Skogman. De äro dessutom till innehållet rätt intressanta. Det förra lyder som följer: Hr Grosshandlaren Schartau: Då dena under; öfverläggning bregta frågan tvifvelsutan omfattar ett ämne af aldra största vigt, påkallande synnerlig upp-i märksamhet å bankostyrelsens sida, finner jeg mig så väl deraf som i följd af hr presidenten von Hart-, mansdorffs yitrande, uppmansd att närmare beröra; vissa förhållanden, som jemväl torde förtjena att skärskådas vid ärendets bedömande. Härvid bör jag först nämna, att jag väl icke hyser med hr presidenten skiljaktig tenka derutinnan, att den närvarande högst ogynnsamma handelskon-: junkturen till hufvudsallig del härrör af tillfälliga) orsaker, men jag tror tillika, att för den uppmärksamme betraktaren, som, fri från alla illusioner, vill skåda saken sådan hon verkligen är, cj saknas anledning till en viss farhåga, att ett missförhållande emellan penningevärdet af vårt lands produktion och konsumtion, eller export och import af varor, be-, klagligen utgör det normala tillståndet. Till en så-! dan farhåga ledes man oafvisligen genom anställan-, det af den närmare undersökning om den inhemska produktionens fortgång i bredd med en alltjemt tilltagande import och förbrukning af utländska nöd-, vändighetsoch lyxartiklar. Man skall vid en sådan undersökning ofelbart bringas till sorglig visshet der-! om, att den del af landets produktion, som är före-j mål för export, öfver hufvud taget står stilla ungefär på samma punkt, utan att vinna någon egentlig förkofran; man skall finna: att afsättningen af jernet, Sveriges förnämsta exportvara, icke ökes utan förhåller sig vid pass lika det ena året som det andra: att trävaruhandeln, hvilken visserligen under! ett eller annat år lemnat ett gynnsamt resultat, icke företer förhoppning att alltid kunna med lika fördel bedrifvas, utan fastheldre det.förefaller fruktansvärdt, att, genom ett strängt anlitande af våra skogar och; i betraktande af dessas låpgsamma tillväxt i ett hårdt klimat, utsigterna till en ymnigare tillgång! och afsättning å skogseffekter skola för framtiden minskas: att enahanda nedslående utsigter erbjuda sig i afseende ä koppartillverkningen, enär, efter! hyad kändt är, tillgången å denna metall i Fabluj grufva under sednare tiden märkbart aftagit, och den omständighet, att tillverkningen vid Åtvidaberg emedlertid i någon mån ökats, till följd af den der begagnade: method att tillgodogöra gammal, förut såsor oanvändbar ansedd slagg, således endast är afj tillfällig beskaffenhet: att hvad exporten af spanmäl angår — en export, som under ett af de sednare åren visat sig vara af ganska stor vigt och inflytelse, men som icke är att emotse alla år, minst under det innevarande, då spanmålspriserna i utlandet i.allmänhet; vida understiga de härstädes gångbara, änskönt dessa äro ganska nedtryckta — det är af sednare tids erfarenhet bekräftadt, att, om ock en dylik export kan ett år ifrågakomma, uppgår itrporten af spanmål under ett annat år till ungefär lika stort belopp; hvilket erfarenhetens vittnesbörd torde tillräckligt tala för den åsigt, att Sverige icke under det. årtionde som ligger oss närmast skall komma att såsom ständigt och uti större skala spanmålsexporterande stat uppträda: samt slutligen att frakthandeln visserligen för. några år tillbaka var högst betydand2 och ehuru förtjensten derå ej kan med siffror -ådagalåggas, likväl otvifvelaktigt i väsendtlig mån bidrog till det då inträffade fördelaktiga förbållande på det hela, men att denna inkomstkälla jemväl är