Kärlek tll ladernestiand och nNRvad som lander fill degs ära och välfärd. oo 4. B. R. ————LVL At RÄTTEGÅNGSocH POLISSAKER. Rättegång om eftertryck. et torde ännu vara i minne, att år 1845 ga här väcktes af landtmäteri-auskultanten Fr. A. Schultz emot bokhandlanden L. G. Ryder, för det den sednare skall utgifvit en kopia af en karta öfver segelleden mellan Stockholm ach Götheborg, som den förre 4837 utarbetat och utgifvit af trycket, samt att kämnersrätten ansåg Rylander hafva gjort sig förfallen att, enligt 1 8 9 mom. tryckfrihetsförordningen, mi2 upplagan m. m., men att hofrätten upphåfde kämnersrättens utslag. Häröfver besväräde sig Schultz hos Kgl. M:t. Som detta mål såsom prejudikat i fråga om eftertryck är af filmännare intresse, anföra vi här det under d. 3 sistl., Dec. afkunnade Kgl. M:ts utslag. Det är. af följande lydelse: Kongl. Maj:ts utslag uppå de besvär, landtmäteriaiskultanten Fredrik August Schultz i underdånighet anfört deröfver, att sedan Stockholms kämnersön hvarest klaganden angifvit bokhandlanden Lars fustaf Rylander att hafva, efter det klaganden år 4837 af trycket utgifvit en af honom utarbetad karta öfver segelleden från Stockholm till Götheborg, låtit utan tillstånd af klaganden, år 1845 under titel arta öfver segelleden från Stockholm kanalvägen till Götheborg utgifva en kopia af klagandens förenämnde karta, derför klaganden å Rylander yrkat ansvar, enligt 4 4 9 mom. tryckfrihetsörordningen den 146 Juli 4842; samt Rylander anfört och invändt att klaganden ej skulle vara behörig att föra den af honom i målet väckta talan, enär klaganden ej vore att aese såsom sjelfständig författare till den af hom u:gifna karta, som, enligt hans medgifvande, dast utgjorde ett sammandrag af äldre karteverk, och att i allt fall stadgandet i tryckfrihetsförordninn angående eftertryck ej vore tillämpligt i fråga Om kartor, genom utslag den 23 Febr. 1846, sig utlåtit, att då det uti 4 S 9 mom. tryckfrihetsförordningen förekommande ordet eftertryck tages i sin Allmänna och vidsträcktare bemärkelse, intriffade detsamma obestridligen på nu åtalade karta, den Rylander låtit å trycket utgifva och derefter i sin och andra boklådor tlll salu hållit, äfvensom bemärkelsen eftertryck destoheldre måste till förevarande fall lämpas, som Rylander icke gittat göra bevisligt eller antagligt, att ifrågavarande karteupplaga, hvilken till de egentliga grunddragen och i alla de väsendtligaste fall till form och beskaffenhet noga liznade och likasom sammanfölle med den karta öfver segelleden från Stockholm genom Götha kanal till Götheborg, som klaganden, efter hvad nogsamt kunde skönjas, med mycken möda, omsorg, sakkännedom och kostnad utarbetat samt år 1837 af trycket utgifvit, i sjelfva verket tillkommit såsom något af Rylander, eller på hans föranstaltande af någon annan författadt sjelfständigt och af andra enskilda kartor, teckningar eller egna iakttagelser uppkommet verk, hvartill klagandens karta icke vore tagen till efterföljd och mönster, i synnerhet då i betraktande toges dels hvad såsom vittnen afhörde sakkunnige män l, registratorn och aktuarien i generallandtmäterikontoret Abraham Ramsten och ingenieuren derstädes!, Nils Södergren på ed intygat, att storleken och gränsorna af de figurer, som voro upptagna på Rylanders karta, hufvudsakligen, ehuru icke alldeles fullkomligt i åtskilliga mindre väsandtliga delar, öfveretsstämde med klagandens karta, att begge kartorna voro konstruerade i lika stor skala, med undantag af skalan för en serskildt uppritad figur öfver Trollhätte kanal, och att det icke vore möjligt, att en så stor och nästan fullkomlig likhet skulle kunna finnas emellan förenämnde begge kartor, utan att klaganåens karta blifvit begagnad såsom original för den af Rylander utgifna, i anseende hvartillock vittneva tagit på den aflagda eden, att Rylanders karta vore en kopia af klagandens karta; dels äfven att vid jemförelse af ifrågavarande kartor vittnenas intyg funnits vara med verkliga förhållandet öfverensstämmande; i följd hvaraf och utan afseende å hvad Rylander deremot utur blott skenbara grunder sökt framställa till stöd för sina uppgifteroch förmenta rätt, den han icke på något sält gittat ådagalägga, Rylander, hvilken utan klagandens tillstånd från trycket utgifvit och till salu hållit nu åtalade karta öfver segelleden från Stockholm till Götheborg, hvilken karta med undantag af några få icke väsendtliga olikheter och tillsatser utgjorde ett verkligt eftertryck af klagandens från trycket utgifna karta öfver samma segelled, förklarades hafva gjort sig förfallen, att enligt 4 9 mom. tryckfrihetsförordningen d. 46 Juli 1812, mista hela upplegan tre hundra exemplar, hvartill den, enligt Rylanders uppgift uppgått, eller ock, i händelse af förskingring deraf, att böta värdet af alla de exemplar utaf sjelfva kartan, som han ej kunde till klaganden aflemna; dock att, jemlikt klagandens medgifvande, Rylander finge icke blott behålla den till 46 sk. bio exemplaret skattade kartebeskrifningen, utan äfven från hvarje exemplar af kartan, hvilket in natura till klaganden aflemnades, frånski!lja omslaget eller kartongen och vidfåstade teckningar öfver Stockholm och Götheborg samt alla de teckningar som å ömse sidor om kartan sträckte sig utåt hela dess längd, äfvensom från värdet tre riksdaler banko af hvarje exemplar utaf kartan, hvilket icke funnes i behåll, afräkna för teckningarne en tredjedel och för kartongen åtta skillingar med tillbopa en riksdaler åtta skillingar banko, så att ersättningsbeloppet för hvart exemplar af kartan blefve en riksdaler fyratio skillingar nämnde mynt, allt klagandens ensak; hvarjemte Rylander förpligtades att godtgöra klaganden hans rättegångskostnad med trettiotre riksdaler sexton skillingar banko, i och hvarmed utan afseende lemnades allt hvad Rylander för öfrigt i målet utan lagligt fog anmärkt, invändt och framställt; så och efter det nfålet blifvit understäldt pröfning af Kongl. Maj:ts och RiketsäSvea Hofrätt, der Rylander öfver kämnersrättens beslut anfört besvär, af hofrätten genom utslag den 29 Oktober 4847 afajordt, men uppå underdåniga besvär af Rylander af Kongl. Maj:t me delst utslag den 4 Juli 4848 till hofrätten återförvisadt, har hofrätten i utslag den 44 December sistnämnde år yttrat: att enär klaganden för ifrågavarande af honom utarbetade karta måste vara berättigad till det skydd, som i lag met eftertryck af skrifter funnes stadgadt samt att Rylander erkänt att han låtit författa och utgifva det åtalade karteverket, ansåges väl klagarnden hafva varit behörig att anställa den af honom förda talan och Rylander skyldig att för sistnämnde arbete ansvara; men ehuru till stöd för klagandens berörde påstående förekomme hurusom, på sätt i målet såsom vittnen hörde sakkunnige män jemväl intygat, omförmälde tvänne kartor öfverensstämde i afseende å ej: mindre den begagnade sträckningen af segelleden 1 nära rät linea samt storleken och gränsorna af de å kartan upptagne figurer, än äfven de fleste derå befintlige namn och till betecknande af segelledens brytning anbragta pilar och kompassmärken; dock som, i enlighet jem-, väl med bemälde vittnens utsago, utom det att, bland annat, klagandens karta hade en större utsträckning rm ss ss RK