ernesland ensamt det motsatta exemplet att!
en större delen af ett helt folk nekar sig sjelf
rättigheter, till för:nån för en mindre del. (Sanut!)
Hvar fianer man då, i det förflutna, någon an-
ledning hvarigenom vi, om vi också toge till
vapnen för att dimpa upproret, åtminstone inom
oss skulle komma att känna hurusom vi vållat
detta motstånd? I de förflutna tiderna ligger
ingen grund för upproret. Har då den sista
rixsdagen, sam öppnade ett nytt tidehvarf för
nationens lif, åstadkommit någon förändring i
de serd:ies gynsamma förhållanderna för Kroa-
tien? — Jag svarar: nej! De rättigheter vi uaf-
va vunnit för oss, dem hafva vi också vunnit
för dem; den frihet som folket i hela riket er-
höll, den har det Kroatiska folket i samma åt-
gärder erhållit. De ersättningar, om hvilka vi
försäkrat den här varande adeln, hafva vi ut-
sträckt till Kroatien, på bekostnad af våra egna
tillging:r, emedan Kroatien var för litet och
svagt för att sjelft kunna åstadkomma sådana
summor sam dertill erfordrades.,
I afsgende på nationaliteten hade de haft oro,
om också genm misstag i uppfattningen af för-
bållanderaa; riksdagen har likväl förklaret att
Kroatien må,isina ollicielia saker, begagna det
Kroatiska språket, efter egna statuter; och så-
ledes är deras netionalitet offentligen erkänd.
Deras municipata rättigheter har riksdagen icke
kringskurit, utan tvertom utvidgat och förökat.
Finnes det någon högre politisk rätt, än att
förfoga öfver val till representanter, bestämma
valbirheten, stifta lagar, förläna och beskydda
friheten? Och riksdagen förklarade: Kroatiska
bröder! Åfgören inom eder huru J viljen välja
edra representanter!, derigenom har riksdagen
nyligen befistat Kroatiens sje!lständighet inom
det municipala området. När således i de för-
flutna tiderna intet skäl fanns till upproret, fanns
det änna mindre i den sedaaste riksdagens be-
slut.n
Eller är det förvålladt af ministeren? Vi
hafva tagit ett steg, M. H., för hvilket vi stad-
naiansvar. Om det lyckats oss att derigenom
lugna sinnena, skulle det varit mig en glädje
att få nämna det; men jag måste erkänna, det
vi dervid gålt utöfver vår befogenhet; vi öfver-
skredo iagen, emedan vi ansågo omöjligt att
låta lagens följder gälla. Då riksdagen tillstad-
de Kroaterna rätt att i sina inre officiella an
gelägenheter begagna det Kroatiska språket, an
såg sig ministeren berättigad medgifva det samma
i afseende på Kroatiski beröring med regeringen,
och medgat att deras skrifter till oss borde väl
vara på Ungerska, men med bifogad Kroatisk
öfversättning, äfvensom regeringen förbundit sig
att på lika sätt skrifva till dem. Kroaterna
fästa stor vigt vid ban-värdigheten; riksdagen
har icke allenast bibehållit banal-makten oför-
kränkt, utan också inrymt dess inverkan på
statsmakten, derigenom att den, genom en sär-
skild bestämmelse i riksdagsbeslutet, uppmanat
banen att sitta såsom ledamot af Ungerska stats-
rådet. Den ban, som den sjunkna Metternich-
ska regeringsmakten, isista stunden af sin till-
varo, skaffade oss på halsen såsom en förban-
nelse, för att, om möjligt, framkalla reaktionens
onda ande — denne samme ban har. ministe-
ren, redan i de första dagarne, enständigt upp-
manat att taga plats i erkehertigen palatinen.
konselj, för att rådslå om sättet att återställa
ordning och frid inom Kroatien, uppgifva hvil-
ka rättvisa fordringar der kunde finnas, på det
man, om de befunnes billiga och det stode i
ministrarnes makt, skulle gifva efter och upp-
fylla dem, eller, om det ej stode i regeringens
makt, framlägga dem ien proposition inför riks-
dagen, och vid deras antagande eller förka-
stande fästa vilkoret af ministerens qvarblifvan-
de eller afgång. Men banen har hårdnackadt
afvisa dessa uppmaningar, och i stället att stå
på lagens grund har han ställt sig på uppro
rets, och i spetsen för detsamma uttalat landets
lösryckande från Ungerska staten.
Jag erkänner att Kroatien har ännu serskilda
gravamina, hvilka ännu icke blifvit förhulpne
till ett slut, men felet ligger hvarken hos mi-
nisteren eller nationen; de äro ett arf ifrån den
gamla regeringen; nationen har alltid upptagit
dessa besvär såsom sina egna, och gjort allt
för att afhjelpa dem, liksom sina egna. Det
var också visserligen äfven för dessa, som vi
uppmanat Jellaschitsch, såsom nyss af konungen
utnämnd ban, att skyndsamt sätta sig i berö-
ring med regeringen för att åstadkomma bot
enär ministören icke blott anser sig bemyndi-
gad, utan förpligtad, att hjelpa der något felak-
tigt förekommer; men banen har, genom sitt
uppror, afskuret all möjlighet att meddela Kroa-
terna något svar på de besvär den Kroatiska
land-dagen, år 1845, ingåfvo till Hans Majestät
Men det oaktadt har ministeren icke försummat
något, som det ansett ändamålsenligt, för att
lugna Kroatien och dess medborgare. Den sed-
naste riksdagen har gifvit militärgränsen repre-
sentationsrätt — således en ny rättighet, den
de aldrig egt, ända sedan denna inrättning gjor-
des. Regeringen har vidtagit alla anstalter föl
att verkliggöra bestämmelsen; den har vidare
försökt allt för att vinna befolkningen inom
militärgränsen; den har skickat kommendanten
Chrabowski såsom konglig kommissionär, och
gifvit honom uppdrag att åt militärgränsens be
folkning skänka den jord som de bebo, i likhet
med hvad som ?Piorts för lnserns urharial-tun-