parti hos ryttmästaren Tornerhbjelm på Wrams Gun-
narstorp, dit de genast efter ankomsten hi: begåfvo
sig. (Ö. P.)
— Adjutanten hos H. M. Konungen, m. m. grefve
C. Björnstjerna utpasserade härstädes i förrgår med
depescher till svenska beskickningen vid Nederländ-
ska hofvet. (H.-P.)
NOK -N-E--- -
BLANDADE ÄMNER:
LinGuistIsk MÄrKvÄRDIGHET. I England
utkom till julen sista volymen af en fransk-engelsk
ordbok, som varit under utgifning i fem år, och för-
klaras i engelska recensioner för det fullkomligaste
arbete i sitt slag, och det enda, som för en inföding
i Frankrike eller England, eller för en utländning
som är förtrogen med ett af de begge språken, kan
om det andra meddela samma fullständiga känne-
dom, som annars blott vinnes genom flerårigt vi-
stande der det allmänt talas och noggrann uppmärk-
samhet på språkegenheterna. Titeln på den berömda
Boken är: The Royal Phraseological English-French
and French-English Dictionary. By J. C. Tar-
ver, French Master. Eton (Dedicated by permis-
sion to his Royal Highness Prince Albert) Lon don.
Dulau C:o 1845—1850. Författaren, en frans-
man, som från fransk språkmästare i Macciesfield ar-
betat sig upp till en af lärarne vid den förnäma sko-
lan i Eton, har sysselsatt sig med detta verk i 30 år.
— AN6GLo-MaLAJIsK TipsKRIFT. Under de tre
sistförflutna åren har en sådan utkommit i Singa-
poöre, kallad Journal of the Indian Archipelago.
Septemberhäftet för 41849, det 8:e i tredje bandet,
finnes redan i engelska bokhandeln. Det är i sig
sjelf oväntadt att se litterära produkter från en ö i
verldsbafvet, hvilken för endast trettio år sedan var
ett fiskläge för ett eller par tjog Malajer och emel-
lanåt ett sjöröfvarenäste; men att finna denna tid-
skrift väl redigerad, med -lärorika originalartiklar,
är lika intressant som märkvärdigt. Utgifvaren, m:r
Logan, visar sig vara en med geologi, ethnografi och
vidsträckt språkforskning förtrogen man, och bar till
medarbetare i Orienten två grundliga naturforskare,
d:r Oxley och m:r Little, samt en öfverste Lowe,
som lemnar uppsatser öfver Siamesernas och Mala-
jernas häfder, trosläror, seder och språk, vittnande
om stor sakkunskap. Det är i ett af denna jurnals
första häften, som man af d:r Oxley fått de veten-
skapliga underrättelser man hittills eger om det träd
hvaraf gutta percha hemtas och om detta råämnes
beredning på stället. Trädet, som hör till Sapona-
ceernas slägte, kallas på malajska Taban; ordet gutta,
som af infödingarne uttalas gålan, betyder belt en-
kelt detsamma som det i ljud och betydelse närbe-
slägtade svenska ordet kåda, d. v. s. intorkad saft.
Till Juli 1848 hade omkring 3 millioner skålpund
sådan Taban-kåda blifvit utskeppad, hela varubelop-
pet gällde på stället omkring 60,000 pund sterling,
och Malajerna hade, för att bekomma den, fällt minst
270,000 tabanträd, hvilka, då de vexa långsamt, kan-
ske fordrat 200 år för att hinna till mognad. Man
har fruktat att tillgång på gutta percha snart måste
försvinna, genom detta förstörande sätt att skörda
den; men då trädet vexerri öfverflöd på hela Ma-
lajska halfön, på alla öar vid dess kust, på Suma-
tra och Borneo, så kan denna fruktan anses ogrun
dad; i synnerhet som engelsmännen redan med fram-
gång fästat infödingarnes uppmärksamhet på att kå-
dan kan hemtas både ymnigare och renare genom
aftappning, hvaraf trädet icke utgår, än när det
fälles.
Under m:r Logans resor fick han äfven tillfälle att
höra ett slags naturmusik, som i Malajernas skalde-
stycken ej sällan omnämnes. Hans berättelse härom
följer :
DEN SJUNGANDE BAMBUN. En rad nätta hyd-
dor under kokosträden bildar småstaden Kandang.
Innan vi uppnådde den, öfverraskades vi i skogen
af de mest intagande ljudföljder: somliga lena och
flytande som flöjttoner, andra djupa och allvarsamma
likt de gröfsta bastonerna från ett orgelverk. Lju-
den hördes stundom svagt och döende, eller afbrut-
na och ensamme, stundom vexte de i styrka och an-
tal, och samlades slutligen till en fu!l och skallände
kör. Jag kan ej skildra vår förvåning, och huru
vi tvärstannade att lyssna på denna vilda men hän-
förande musik, hvars utförare vi ej förmådde upp-
täcka. Tonerna tycktes utgå från en liten träd-
grupp, icke långt ifrån oss, men hvarken under el-
ler i dessa träd kunde vi varseblifva några musi-
kanter, eller tecken till instrumenter. För öfrigt
omvexlade ljuden så i styrka och plats, att de än
tycktes komma än från ett håll, än från ett annat:
— från ett mörkt busksnår nära marken, från den
blå himlen mellan trädens kronor, från luftdraget
rundtomkring oss. När vilänge undrat, pekade våra
malajska följeslagare på ett bambusnår ett stycke
framför oss, och upplyste att ljuden kommo derifrån.
Det var, säåde de, stormbambuv, klagande bambuv
(bulu ribut, bulu porindu), med konst beredd för
att låta vitiden frambringa dessa toner; således nå-
gonting liknande våra eolshärpor. Jag har sedan
förskaffat mig dylika instrumenter, och blifvit icke
mindte förvånad öfver Malajernas påhitt, att genom
skärning af några hål i ett på roten qvarlemnadt
bamburör, om 530 till 40 fots höjd, förvandla det till
ett eoliskt instrument, och att genom samma konst-
grepp tillskapa en orkester af ett helt bambusnår.
Det är visst icke den minst fintliga användningen af
detta märkvärdiga jättegräs, som tjenar sydasiaten
till snart sagdt allt hvad han önskar.
— DEN ÅRLIGA KAFFEFÖRBRUKNINGEN I EUROPA
uppgifves i Börsen-HalleZaf en författare, som synes
hafva hemtat sin uppgift från ganska sakrika källor,
på följande sätt:
: Åren
1835—37. 1845—47.
Tyska tullföreningen .— Centner 570,000. -850,000.
Steuer- Verein, Mecklen-
burg och hansestäderna — . 420,000. 165;000.
Österrike. . .... 150,000. -250,000.
Schweiz ...ss.s..c 410,000: 4130;000-
Danmark, Slesvig och
Holstein - .. s9 scr 400,000. 125,000.
Sverige och Norge ... 4100,000. 4235,000.
Ryssland, Polen och Fin-
land. . ... - ss 120,000. 4140,000.
Nederländerna . - . 460,000. 4175,000.
Belgien. . . . .. ss öv 300,000. 335,000.
Frankrike . .... cc 250,000. 335,000.
Spanien, Portugal, Ita-
lien och Turkiet ... 280,000. 350,000.
Storbritannien. . . ... 255,000. 3635,000.
or 05 TE
Summa: centner 2,455,000. 3,545,000.
— SJELFMORDSSTATISTIK. En särdeles märk-
lig beräkning är gjord och utgifven i Paris af me-
dicine-profestorn Pairet, beträffande antalet af de i
Frankrike på trettio års tid föröfvade sjelfmord. Af
polisens uppgifter inhemtas, att de försökta sjelfmor-
dens totalsumma var 6782, och tre fjerdedelar afin-
dividerna voro ogifta. Vi bifoga de honom af poli-
sen meddelade siffertal, utvisande det relativa belop-
pet af sjelfmord bland män och qvinnor: olycklig
kärlek, 97 män, 157 qvinnor; afund och svartsjuka,
OA mm Aa 0 ÖR Äl ad atAlthal ÖP nrnän
- DU —— - — IG -— —- — OA KR oc ch - ÖR PE OR fr