vaccinationen. RA
BLANDADE ÄMNEN
UTDRAG AF ETT ENSKILDT BREF FRÅN
DANMARK.
- (Ur Örebro Tidning.)
Köpenhamn den 8 Dec. — — — Det är ett
ganska olika förhållande att närma sig Köpenhamnl,
och Stockholm. Då socknarne närmast vår hufvud-
stad äro öfverfyllda med talrika skaror af det utar-3
made slägte, som kallas statfolk — ett slags folk,
hvilket, i parenthes sagdt, i Danmark ej ens är
kändt till namnet — så sträcker det danska välmå-
ende, mångenstädes rika bondeståndet nästan ända
intill Köpenhamns murar sina vidsträckta besittnia-
gar. Och äfven de, som icke äro bönder, utan hus-
män eller ensitllare, dock alltid med litet jord om-
kring sina bus, klaga aldrig öfver brist. Jagl;
gick in i går i det minsta hus jag kunde finna
straxt utom Norrport: der bodde två iamiljer, en ,
husman med 3 t:nd jord och en inhyses arbetskarl,
som hade blott ett litet kök och en kammare, dock.
ett kål-land inbegripet i hyran, 30 Rbd:r ( 60 rdr rgs
i vårt mynt). Husmannen bergade sig förträffligt och!
ensittlaren, som för tillfället var på arbete i staden,
saknad2, som hans kone sade, intet. Han förtje-
nade dock ej mer än 4 å 5 mark ( 41:46 å 1: 32)
om dagen. Hemmet var snyggt och såg lika förmö-
get ut som våra bönders. Att dömma af ett eller
annat enstaka fall är alltid orätt, men flera med
förhållanderna närmare bekanta, både bland arbets-
klassen sjelf och icke kroppsarbetande herremän,l-
hafva intygat sanningen af arbetsklassens goda ställ-
ning i Danmark. Som bevis kan äfven anföras, att
från Halland och sjelfvaste Skåne många arbetarel
färdas öfver om sommaren och sprida sig öfver hela
trakten mellan Helsingör och Köpenhamn, lockade
dels af något högre arbetslön, dels äfven och isyn-
nerhet af den bättre förplägning, som bestås arbeta-.
ren i Danmark. Också hafva vi här ett välsignadt
pris på födoämnen, då man besinnar, att staden är
en hufvudstad med 430 tusen invånare. Vanliga;
priset på smör är 24 sk.; skummad mjölk kostar i
denna stund ej mer än 3 sk.; den oskummade 6 ål
8 sk. kannan; råg och korn 3 rbd:r å 3, ( 6 å
7 rdr rgs) o. s. Vv.
På hela vägen mellan Helsingör och här, som ge-
nom mångfaldiga korsningar upptagit 9 dagar, har
jag icke sett en enda fatiig. Fyra å fem är vanliga j
antalet af de personer, som äro intagna på -kommu-
nernas fattighus.
Folket är inom som utom Köpenhamn stilla, fred-
ligt, godmodigt och flegmatiskt. Att stölder stå i
ett bestämdt förhållande till bränvinet och nöden,
derom kan man bäst öfvertyga sig i Danmark, der
folket visserligen super på sina gifoa tider, men al-
drig omåttligt, och der nästan ingen känner nöden
i den mening våra fattiga göra. Man färdas och
bor på landet och i städerna, sjelfvaste hufvudstaden
ej undantagen, så trygg som 1 sitt eget hus. I Hel-
singörs stad, som dock har 8000 inv., fann jagin-
gen dörr stängd på dagen; ock utankläder, galoscher
m. m. allmänt i förstugorna för öppna dörrar. Också
ser man sällan i danska tidningar sådana berättelser,
som dem våra polisunderrättelser och utdrag ur lands-
ortstidningarne innehålla. Såsomj exempel på måt-
tan af bränvinets bruk vill jag blott anföra, att jag
flere gånger bjudit bönder 92 mindre supar å rad,
men att de aldrig förmåtts att mera än läppja på
den andra;! när jag trugat dem mycket, hafva de
ruskat på hufvudet och sagt: jag kan ej mera på
engång; det smakar icke godt. På en krog; utan-
för hvilken ved och torfkörare stannat, hade slags-
mål uppstått mellan värden, som var tysk, och hans
gäster. Fredligare slagsmål kan man icke göra sig
föreställning om; det vär som på lek och dock fulla
allvaret. i
— I AFSEENDE PÅ DET AMERIKANSKA MORDET,
som omnämndes i Aftonbladets M 2, skrifves från
Newyork den 19 Dec., att juryn förklarat professor
Webster skyldig till mordet på professof Parkman.
— LOoUVRENS RESTAURATION. Härom meddelar
en fransk tidning följande upplysningar:
Sedan några månader har man i Paris börjat re-
staurera Louvren under ledning af arkitekten Duban.
Detta stora arbete har;nu gjort stora framsteg. De
delar af denna beundransvärda byggnad som . äro
mest skadade äro icke de äldsta, ehuru i allmänhet
innefattande hvad man kallar vieux Louyre. Vissa
delar af Louvren hafva ock ända hittills aldrig blif-
vit fulländade.
Då Frans I under de sista åren af sin regering
lät nedrifva hvad som då återstod af Louvren, ville
han uppbygga ett palats som kunde täfla med de
ståtligaste byggnader i Itaken. Att utföra sin plan
uppdrog han åt Sebastiand Serlio, en af de många
italienska konstnärer, som han dragit till Frankrike.
Men då denne store artist såg de ritmingar, som
abbeen af Clagny, Pierre Lescot, gjort i samma än-
damål, var han nog ädel att förklara sig vara denne
underlägsen. . Han vägrade således att antaga upp-
draget. Lescot åtog sig sålunda arbetet, men den
ursprun,liga planen var då på långt när icke så
storartad, som man skulle vilja sluta af sedermera
Åkedda tillbyggnader. Hvad som då bygdes var huf-
vudsakligen den delen, som vetter åt floden.
Henrik II lät tillägga en flygel enligt samme ar-
kitekts ritning. Hvad som då blifvit byggdt försåg
med rika ornamenter utaf den högsta smak, — et
verk af Jean Goujons mejsel. o
Carl IX lät hygga den delen som vetter åt träd:
gården, den fordom så kallade Jardin de VInfante
samt något mera. .
Henrik IV var måhända den förste, som fick der
iden att tillbygga Louvren så att den skulle blifva
förenad med Tuilerierna. Man lät uppbygga de
byggnader, som nu bilda entråen til Museot. Han
fullbordade likaledes gaMeriet utefter floden. KR
Ludvig XIII fullbordade le pavillan de IHorloge,
och facaden på denna sida. Hans arkitekt Lemer-
cier ledde då arbetet. Han fick ock i uppdrag att
lägga sista handen vid Leseots verk, men alla kän.
nare instämma deri, att han på långt när icke Iyc-
kats följa sina företrädares rena smak.
De delar af Louvren, som uppbygdes under Car
IX, Henrik IV och Ludvig XIII, äro de hvilka der
förtjenstfulle Duban nu fått i uppdrag att restaurera
mr. Al X ARA Aa dligt nivalkat att mära fr cfcnn
SM ot bä köret bre