Uti företalet heter det: -
I Ungern var frihetsbegreppet inhemskt, rotadt i
folklifvet. Men nationaliteten var der hotad, och
deraf hölls detta land i en spänning som varat ända
sedan den tid då österrikiska intrigerna bragte Un-
gern till sammanslutning med den hoplappade öster-
rikiska statskroppen.
sterrike hade, i sednare tider, under sin mot-
sättning emot de fransyska rörelserna, ifrån år 1792
till 1815, tillräckligt pröfvat vådan af sin ställning
såsom beröfvadt allt stöd af nationlighet och derpå
hvilande etxhet. Ungern var det största, rikaste, i
de flesta afseenden starkaste bland de länder som
gemensamt hyllade regenten i Wien... Det blef för-
denskull för wienska furstarne tydligare än någon-
sin förut, att Ungern borde sammansmältas med
Österrike. Sådana försök hade också, med mer el-
ler mindre följdriktighet i åtgärderna, varit vidtagna
under föregående regenter.
Med Österrikes eller dess dynastis förhållanden,
skulle naturligtvis en brytning med Ungern förr el-
ler sednare inträffa. : Denna brytning skulle hafva
börjats från ungrarnes sida, om kejsaremakten hun-
nit gå några steg längre på den bana den fullföljde,
ätt utrota modjariska nationaliteten utur ett land,
som den rådande ungerska stammens förfäder in-
kräktat och som dess afkomlingar med okufveligt
ridderligt kämpasinne försvarat än mot yttre våld,
än mot förtrycket från Österrike.
Kejsarestyrelsen hann likväl icke så långt; det blef
icke Ungern som kallades att i historien göra bryt-
ningen med Österrike; det var tvärtom återställan-
det af de ursprungliga frihetsförhållanderna i Un-
gern, som föranledde kejsaren att begagna en yppad
konjunktur för att återkalla det — kort förut —
medgifna och sedermera genomdrifva en fullständig
eröfring af det ditinlills, efter fördrag fria landet —
elt syfte som man i mer än trehundrade år oaflåt-
ligt haft för ögonen. -
Alla de långsamma inkräktningar som Österrike
genom -traktatsbrott gjort mot Ungerns författning,
hade varit föremål för de ungerska riksdagarnes på-
minnelser, i långa tider, och sednast ifrån Maria
Theresias tid. Först de sednaste tjugufem åren ha-
de nationalkänslan, genom den allmännare stigande
odlingen, varmare vaknat till försvar för de nation-
liga rättigheterna. Den heliga alliansen hade lik-
väl gifvit det österridiska kejsarbuset, såväl som alla
de öfriga europeiska regenterra, ökad styrka moti
folken, ökad förmätenhet att stegra furstestorheten
uppöfver nationerna. Fördenskull blef allt hvad
ungrarne påiminte om bebrefvade rättigheter, förak-
tadt, öch förledelsen med ordnar, tjenster och öfriga
machiavells-apparaten! användes med framgång att
stödja ett växande germaniseringssystem i det fria
landet. Kom så den allmänna folkresningen i Eu-
ropa, deribland också de slaviska rörelser, dem Ö-
sterrike i Oförklarlig blindhet sjelft påskyndat. Ho-
tadt, På ena sidan af dessa rörelser, på andra sidan
af de italienska folken, som gjorde uppror emot de
österrikiska skatteprejerierna, vågade kejsaren icke
längre neka ungrarnes, för hundrade gången fram-
ställda påminnelse att regeringen icke måtte stycka
ungerska området, icke förblanda Ungerns financer
och politik med kejsaredömets, Kejsaren medgaf
alltså att 4000 geografiska Gvadratmil af ungerska
området (kallade militärgränsen), skulle återgå un- :;
er. ungerska landets gemensamma förvaltning, och l
Mt ell eget ministerium i Ungern skulle få upprät-
5. Det skedde — i Mars 14848; men i Augusti,
jamma år, hade österrikiske kejsaren, med hjelp af
ula möjliga nationaliteter i sin armå, besegrat ita-
) Kohl fö öker den gissningen, att en sådan drägt
med leppar (Panni) hos deras förfäder kunnat gifva
anledning till namnet Pannonien.