vafva framkallat uppror. (Bravo på venstra sidan. Häftigt tumult på högra sidan: Till ordningen, till ordningen !) : ; Talaren förklarar sitt yttrande så, att han icke velat förebrå majoritetens medlemmar någon afsigt att uppreta till inbördes krig, samt yttrar vidare: Förr eller sednare skole vi stå till rätta för våra domare, och om vi icke varit vårt uppdrag trogna, om vi icke löst någon af de svåra. uppgifter, som nöden och fattigdomen gifvit oss,så skole vi i valurnan finna högst oangenäma öfverraskningar, — hvad säger jag? — måhända en af de fruktansvärda gerom folkets hämnd framkallade katastrofer, som vi icke torde kunna stilla. (Krceot och uttryck af missnöje på högra sidan; en tredubbel bifallssalva på venstra sidan. Långvarigt afbrott.) Sedan Beugnot på presidentsbordet nedlagt ett utskottsbetänkande angående lagförslaget om folkskolärares tilloch afsittande, uppträdde f, d finansministere Passy till försvar för dryckesskatten, men erkände dock många densamma vidlådande brister, hvadan han yrkade på allvarsam , undersökning och derefter reform i afseende på indrifningen in. m. Sedan presidenten snmäldt statsrådets betänkande öfver lagförslaget om den allmänna undervisningens organisation, började man från alla sidor ropa cch yrka att den allmänna diskussionen om dryckesskatten mårte slutas. Genom allmän och enhällig omröstning kom man ock till detta beslut. Ö Derpå voterade man om den frågan huruvida man skuile öfvergå till diskussion om lagförslagets särskilda artiklar. Härför utföllo 445 röster och 220 deremot. Församlingen åtskildes kl. 6 under liflig rörelse, sedan Mauquin förklarat att ban vidtillfälle skulle svara på finansministerns anmärkningar mot de af hozom gjorda uppgifter och Lagrange begärt få interpellera inrikesministern angående de sårade februarikämparne och om de 3520 medborgare, som isnu ledo ett godtyckl gt straff, hvilka interpellationer skulle få ske sedan diskussionen om dryckesskatten blifvit slutad. Följande dagen den 48 Dec. uppläste presidenten flera amendementer till propositionen, hviika blifvit giorda. Derpå begynte diskussion härom, hvilken blef ganska häftig såväl från högra, som venstra sidan. Den första serien af amendementer, som kommit från venstra sidan, gick ut på att upphäfva skatten på dryckesvaror, och i dess ställe införa andra afgifter. Mathieu de la D-öme, Nadaud, Golderburg och Charamaule uppträdde mot regeringens proposition. Beno:l dAzy. af bösra sidan, talade för konsumtionsskatter i allmänhet. General Lebreton föreslog en afsift af hvarje vinskänk. Flera ledamöter af majoriteten ville endast bibehålla dryckesskatten på någon viss tid, såsom till den 4 Juli eller 4 Okt., under hvilken tid en kommission skulle grundligt undersöka frågan. Larabit pästod att regeringen icke menade ärligt med den förespeglade undersökningen. Finansministern A Fould förklarade då med ett visst eftertryck att ingen hade rätt att sätta regeringens ärlighet i fråga. Härpå svarade vens.ra sidan med en skrattsalva. Resultatet var, att alla från venstra sidan komna amendementer förkastades. Den 49 December inkommo än ytterligare flera smendementer. Mauguin höll åter ett tal mot dryckesskatten och slutade med följande ord: Väljen mellan de 400 millioner, som skatten inbringar, och det hat som den åstadkommer! Utskottsreferenten Bocher besvarade Mauguins ord med eit längre tal, som åstadkom liflig sensation och åtföljdes af ett längre uppehåll i förhandlingarne. Derefter anmälte sig flere ledamöter att tala om ett amendement af Mauguin, men församlingen, som var uttröttad af den långa debatten, förklarade diskussionen vara slutad, hvarefter Mauguins amendement förkastades med 429 röster mot 400 Eit annat amendement förkastades äfven med 575 röster mot 638. Derpå uppsteg Favrear, af högra sidan, för atti eget och flera legitimisters namn framlemnpa ett a mendement. Emedan det var sednare på dagen, yrkade han diskussionens ajournerande till följande dagen. Finansministern A. Fould satte sig med häftighet häremot, emedan diskussionen redan varat för länge samt till och med kon prometuerat skaltens indrifning. Församlingen gillade finansministerps åsigt hvarefter Favreau afstod från ordet. En af hans kamrater, de Larcy, uppträdde deremot för amendementet, hvilket han ansåg såsom def Isista försöket till försoning. Efter en temligen häftig diskussion blef dock äfven detta amendement för kastadt med 476 röster mot 100. Den 20 December inkommo åter trenne nya a mendementer. Finansministeen A.Fould förklara: ännu en gång att regeringen verkligen och upprig tigt önskade en parlamentarisk undersökning on ifrågavarande skatt. Venstra sidans ledamöter påstodo, att regeringer med flit väntat ända till sista ögonblicket, så at församlingen icke skulle kunna göra annat än voter dess proposition. Några af församlingens ledamöter ville än en gån begynna diskussion om åtskilliga amendementer, me; rI presidenten brydde sig icke derom, utan anställd a votering om propositionens 4:2 artikel, som innehö! återkallande utaf den konstituerande församlingen dekret af den 49 Maj och dryckesskattens återstäl -llande. Denna artikel antogs med 379 röster mo 930. 92:a artikeln om nämnde skatts upptagand under år 1850 på samma sätt som hittills, antog likaledes. Derefter afbrötos förhandlingarne härom för e stund genom trenne inkomna utskottsbetänkande om andra ärender. Derefter skred man till voterirg öfver en 3:e ar tikel om dryckesskatten. — Referenten Bocher oc finansministern A. Fould förklarade sig vilja antag ett amendement, enligt hvilket resultatet af en un dersökning i ämnet skulle framläggas för mwvational församlingen före den 4 Juli 1850; de ville härige nom visa, att de menade ärligt med undersökninge och åsyftade en verklig förbättring. d Nämnde amendemrent antogs såsom en tillägg: artikel, hvarefter man skred till votering öfver lag förslaget i sin helhet. Berget deltog deri, då vote ringen om den 1a artikeln, som fick 379. röster få sig (eller 3 röster mer än som erfordrades för on röstningens giltighet) visade att man intet kurc vinna genom att afhålla sig från votering. Hela lag