Article Image
vafva framkallat uppror. (Bravo på venstra sidan.
Häftigt tumult på högra sidan: Till ordningen, till
ordningen !) : ;
Talaren förklarar sitt yttrande så, att han icke
velat förebrå majoritetens medlemmar någon afsigt
att uppreta till inbördes krig, samt yttrar vidare:
Förr eller sednare skole vi stå till rätta för våra
domare, och om vi icke varit vårt uppdrag trogna,
om vi icke löst någon af de svåra. uppgifter, som
nöden och fattigdomen gifvit oss,- så skole vi i val-
urnan finna högst oangenäma öfverraskningar, —
hvad säger jag? — måhända en af de fruktansvärda
gerom folkets hämnd framkallade katastrofer, som vi
icke torde kunna stilla. (Krceot och uttryck af miss-
nöje på högra sidan; en tredubbel bifallssalva på
venstra sidan. Långvarigt afbrott.)
Sedan Beugnot på presidentsbordet nedlagt ett
utskottsbetänkande angående lagförslaget om folk-
skolärares till- och afsittande, uppträdde f, d finans-
ministere Passy till försvar för dryckesskatten, men
erkände dock många densamma vidlådande brister,
hvadan han yrkade på allvarsam , undersökning och
derefter reform i afseende på indrifningen in. m.
Sedan presidenten snmäldt statsrådets betän-
kande öfver lagförslaget om den allmänna under-
visningens organisation, började man från alla si-
dor ropa cch yrka att den allmänna diskussionen
om dryckesskatten mårte slutas. Genom allmän
och enhällig omröstning kom man ock till detta
beslut. Ö
Derpå voterade man om den frågan huruvida man
skuile öfvergå till diskussion om lagförslagets sär-
skilda artiklar. Härför utföllo 445 röster och 220
deremot.
Församlingen åtskildes kl. 6 under liflig rörelse,
sedan Mauquin förklarat att ban vid- tillfälle skulle
svara på finansministerns anmärkningar mot de af
hozom gjorda uppgifter och Lagrange begärt få in-
terpellera inrikesministern angående de sårade fe-
bruarikämparne och om de 3520 medborgare, som
isnu ledo ett godtyckl gt straff, hvilka interpella-
tioner skulle få ske sedan diskussionen om dryckes-
skatten blifvit slutad.
Följande dagen den 48 Dec. uppläste presidenten
flera amendementer till propositionen, hviika blifvit
giorda. Derpå begynte diskussion härom, hvilken
blef ganska häftig såväl från högra, som venstra si-
dan. Den första serien af amendementer, som kom-
mit från venstra sidan, gick ut på att upphäfva
skatten på dryckesvaror, och i dess ställe införa an-
dra afgifter.
Mathieu de la D-öme, Nadaud, Golderburg och
Charamaule uppträdde mot regeringens proposition.
Beno:l dAzy. af bösra sidan, talade för konsum-
tionsskatter i allmänhet. General Lebreton föreslog
en afsift af hvarje vinskänk. Flera ledamöter af
majoriteten ville endast bibehålla dryckesskatten på
någon viss tid, såsom till den 4 Juli eller 4 Okt.,
under hvilken tid en kommission skulle grundligt
undersöka frågan.
Larabit pästod att regeringen icke menade ärligt
med den förespeglade undersökningen. Finansmini-
stern A Fould förklarade då med ett visst efter-
tryck att ingen hade rätt att sätta regeringens är-
lighet i fråga. Härpå svarade vens.ra sidan med en
skrattsalva. Resultatet var, att alla från venstra si-
dan komna amendementer förkastades.
Den 49 December inkommo än ytterligare flera
smendementer. Mauguin höll åter ett tal mot
dryckesskatten och slutade med följande ord: Väljen
mellan de 400 millioner, som skatten inbringar, och
det hat som den åstadkommer!
Utskottsreferenten Bocher besvarade Mauguins ord
med eit längre tal, som åstadkom liflig sensation
och åtföljdes af ett längre uppehåll i förhandlin-
garne. -
Derefter anmälte sig flere ledamöter att tala om
ett amendement af Mauguin, men församlingen,
som var uttröttad af den långa debatten, förklarade
diskussionen vara slutad, hvarefter Mauguins amen-
dement förkastades med 429 röster mot 400 Eit
annat amendement förkastades äfven med 575 röster
mot 638.
Derpå uppsteg Favrear, af högra sidan, för atti
eget och flera legitimisters namn framlemnpa ett a
mendement. Emedan det var sednare på dagen, yr-
kade han diskussionens ajournerande till följande
dagen.
Finansministern A. Fould satte sig med häftighet
häremot, emedan diskussionen redan varat för länge
samt till och med kon prometuerat skaltens indrif-
ning. Församlingen gillade finansministerps åsigt
hvarefter Favreau afstod från ordet.
En af hans kamrater, de Larcy, uppträdde der-
emot för amendementet, hvilket han ansåg såsom def
Isista försöket till försoning. Efter en temligen häf-
tig diskussion blef dock äfven detta amendement för
kastadt med 476 röster mot 100.
Den 20 December inkommo åter trenne nya a
mendementer. Finansministeen A.Fould förklara:
ännu en gång att regeringen verkligen och upprig
tigt önskade en parlamentarisk undersökning on
ifrågavarande skatt.
Venstra sidans ledamöter påstodo, att regeringer
med flit väntat ända till sista ögonblicket, så at
församlingen icke skulle kunna göra annat än voter
dess proposition.
Några af församlingens ledamöter ville än en gån
begynna diskussion om åtskilliga amendementer, me;
rI presidenten brydde sig icke derom, utan anställd
a votering om propositionens 4:2 artikel, som innehö!
återkallande utaf den konstituerande församlingen
dekret af den 49 Maj och dryckesskattens återstäl
-llande. Denna artikel antogs med 379 röster mo
930. 92:a artikeln om nämnde skatts upptagand
under år 1850 på samma sätt som hittills, antog
likaledes.
Derefter afbrötos förhandlingarne härom för e
stund genom trenne inkomna utskottsbetänkande
om andra ärender.
Derefter skred man till voterirg öfver en 3:e ar
tikel om dryckesskatten. — Referenten Bocher oc
finansministern A. Fould förklarade sig vilja antag
ett amendement, enligt hvilket resultatet af en un
dersökning i ämnet skulle framläggas för mwvational
församlingen före den 4 Juli 1850; de ville härige
nom visa, att de menade ärligt med undersökninge
och åsyftade en verklig förbättring. d
Nämnde amendemrent antogs såsom en tillägg:
artikel, hvarefter man skred till votering öfver lag
förslaget i sin helhet. Berget deltog deri, då vote
ringen om den 1a artikeln, som fick 379. röster få
sig (eller 3 röster mer än som erfordrades för on
röstningens giltighet) visade att man intet kurc
vinna genom att afhålla sig från votering. Hela lag
Thumbnail