. Förhandlingar Frankrikes lagstiftande församling om skatten på dryckesvaror. (Slut från M 2.) Den 13 December öppnades sessionen såsom vanigt omkring kl. 2 e. m: -Mauguin var den första l2damot af majoriteten,l, vilken uppträdde mot dryckesskatten. Det väcktel stort uppseeride, då han, såsom medel att betäcka den brist som uppkommer genom nämnde skatts af;kaffande, föreslog en skatt på börsaffårer, som efter hans beräkning måste inbringa 60 å 80 millio ner och dessutom hade den fördelen att inskränka och med tiden helt och hållet upphäfva det omoraiska börsspelet. Mauguins tal, som varade nära :ne timmar, skördade enthusiastiskt bifall af venstra sidan. Hippolyte Fortoul (af majoriteten) erhöll ordet efter en fierdeels timmas uppehåll. Han talade för skattens bibehållande. Han afbröts af talrika rop på slut! Andra röster: Tala, tala! Presiden:en Dupin: Jag uppmanar hela verlden till tystnad. , På alla bänkar pratas och konverseras så så att man ej kan höra talaren. Till och med de som uppstå och uppmana talaren att fortsätta sitt tal, sätta sig derefter ned för att prata med sina grannar. H. Fortoul fortfar att tala under oväsendet. Röst från venstern: Tystnad, tystnad! Fortoul slutar med att begära undersökning. Derefier uppträdde Jules Favre i twibunen omkring kl. half 6. På högra silan: Omröstning, omröstning! Presidenten lät omröstning ske, huruvida diskussionen skullc anses slutad. Ena del af yttersta högern förenade sig med venstra sidan och resultatet blef att debarten skulle fortsättas. Venstra sidan: Till måndagen (den 47:de), till måndagen! Högra sidan: Nej, nej! Jules Favre: Flera ledamöter begära diskussionens uppskjutande till måndagen. Ö Högra sidan: Nej. nej! Jul:s Favre: Jag är villig att följa majoritetens önskan. Röst från högern: Tela! Venstra sidan: Nå så tyst då! Jules Favre: Må det endast tillåtas mig anmärka, att diskussionen genom sin vigt och det sätt hvarpå frågan hittills blifvit behandlad fordrar någon utveckling. I ett dylikt fall bar en talare af försaralingens högra sida, vid samma tid på dagen, begärt och fått tillstånd att tala följande dagen. Från alla håll: Ja, ja! Till måndagen, till måndagen! Dagens session upplöstes och diskussionen uppskjöts til måndagen. Den 17 Dec. öppnades sessivnen kl. half. 3. Redan tidigt voro såväl åhöraraes läktare som församlingeos bänkar fulla. — Sedan protokollet blifvit justeradt, berigtigade finansministern Achille Fould några af Mauguin lemnade sifferuppgifter. Derefter upplåste han en skrifvelse från Mäåren i Saint-Dizier, enligt hvilken agitationen mot den ifrågavarande skatten vore. blott artificiel och petitionerne åstadkomna genom alla möjliga konstgrepp. Eno hop bara och obildadt folk hade undertecknat 0. s. Vv. (Larm och afbrott). ; Ea annan skrifvelse från Vassy, som innehöll ungefår detsamma, mottogs dels med rop, dels med skratt från venstra sidan. . Charamaule framlade deremot fem nya petitioner mot bibehållande af skatten, så att alla de inkomna tpetitionernas antal steg till 144. Derefter erhöll Jules Favre ordet. Han yttrade hufvudsakiigen följande: Då 173,000 röster höjdes från landet för att få den konstituerande församlingen upplöst, kände denna sida af församlingen (pekande på högern) ett innerligt bebof att böja sig för folkets tillkännagifna vilja Nu då nära en million röster höja sig mot accisen på dryckesvaror, har man intet annat svar än förakt och hån. Gäsningen existerar dock verkligen i landet och det är icke tillräckligt att förneka den. Den nu pågående diskussionen är ock vigtig i est annat fail, Den angår inkomstbudgeten: det gäller att från densamma utstryka 100 millioner eller låta dem stå qvar. Detta leder nödvändigt till en diskussion om utgiftsbudgeten, om hvilken vi hittills nästan icke fått höra någonting. Tänk nu om någon oförmedad besparing kunde ske, så att edert votum vore örverflödigt, sedan j ådragit eder folkets ovilja för skattens bibehållande! Tänk om ett nytt dunderslag från presidentn utbryter! (Enligt vissa tidningsuppgifter skulle nemligen presidenten Bonaparte vara mindre benägen för skattens bibehållande.) Och tänk om de nuvarande ministrarne, utan att veta det och framför allt utan att vilja det, plötsligen nödgades lemna sina portföljer åt andra, hvilkas första bandling blefve att återtaga proposi tionen om dryckesskattens bibehållande!? (Skratt och röre!se,) Talaren upprepar de af föregående talare redan anförde besvären mot skatten. På det inkastet att man icke kunde uadvara de 400 millionerna, sva rade han: Om j behöfvea 100 millioner, så tagen dem hva de finnas, men åtminstone icke, i progression, frå! dea fattiges torfiighet. Hvarföre har man inga an dra bjelpkällor? Det ser ut, som man med flit ha de väntat ända till den 4 Januari, för att sätta pi stolerna på vårt bröst och utropa: Vi behöfva pengar! Vidare genomgick talaren de besparingar, son kunde göras i utgifterna, samt utropade bland an nat: J viljen betunga och desorganisera finanserna för att sedermera kunna anklaga republiken derför (Lifliga motsägelser från högra sidan, som uppto; dessa ord med stark förbittring.) Vidare försvarade Jules Favre den konstituerand församlingen mot Montalemberts och Leon Faucher förebråelse att den kort före sin upplösning afskaf fat dryckesskatten för att gifva den följande lagstif tande församlingen ett förderfligt testamente. Det är ju genom eder skuld — utropade talaren vänd till högra sidan — som den konstituerand församlingen begått det fel, som efterverlden ska lägga den till last, det felet att hafva afträdt si plats till eder. (Stor rörelse på högra sidan; liflig bifall på venstra Sidan.) J förebrån den konstituerande församlingen fö vanmakt, och j sjelfve — hvad hafven j gjort? a eo oo oa sm