DEN SPÖKANDE NUNNAN.
HÄNDELSE UR JOSEF HAYDNS UNGDOMSLIF.
Af GUSTAF NIERITZ.
(Ur en Tysk Kalender för år 1850.)
(Slut från lördagsbl.)
Vi fröjdade oss alla, både inom och utom
slottet., berättade Haydn många år derefter,
patt den gamle herrn kommit i så goda hän-
der och unnade gerna den elaka fru Veronika
den grämelsen, att få lemna ifrån sig nyck-
larne. Det var äfven denna ränkfulla qvinnas
konster, som frökens bror, hvilken varit på
väg att blifva majorens måg, hade att tacka
för förlusten af sin välgörares ynnest. Den
Bode blinde herrn berömde vid bordet min
nyss athörda första komposition, men ännu
mer uppmuntrade mig fröken Christines ytt-
rande, att hon plifvit lifligt rörd af mitt mi-
serere mei, till vidare försök i samma väg.,
Fröken Christines ankomst till slottet verka-
de, likt en förstörande hagelskur på ett rikt
kornfält, på fru Veronikag egennyttiga verk-
samhet i majorens tjenst.
Då hushållerskans anseende och inflytande
för hvarje dag allt mer och mer aftog, använ-
de hon de nedrigaste ränker för att ur mor-
brodrens gunst uttränga den förhatliga syster-
dottern. Men denna gång var det förgäfves.
Morbrodern insåg snart skillnaden emellan en
älskad anförvandts ömma omsorger och en legd
tjenarinnas, endast af egennytta och låga be.
räkningar skrymtade tillgifvenhet. Lika öf-
verseende som majoren förut, dels af vana,
dels i anseende till sin egen olyckliga belä-
genhet varit för sin hushållerskas fel och bri-
än Jka mn IBänglig visade han sig nu för
ln as försök, att genom förtal väc-
s Misstankar emot den honom inner-